- För andra betydelser, seSkagerak.
| Skagerrak |
| Havsområde |
|
| Länder |  Sverige, Danmark, Norge |
|---|
|
| Gränsar till | Nordsjön,Kattegatt |
|---|
| Floder | Glomma,Skienselva,Numedalslågen,Mandalselva,Otra,Topdalselva,Nidelva,Örekilsälven,Uggerby å |
|---|
|
| Djup | 218 m |
|---|
| Volym | 7 280 km³ |
|---|
| Area | 33 400 km² |
|---|
|
| Geonames | 2960845 |
|---|
|
Karta där markören är placerad i Skagerraks ungefärliga mitt |
Skagerrak, alternativtSkagerak ellerSkagerack, är den del avAtlanten som ligger mellan danskaJylland, svenskaBohuslän och södra Norge. Skagerrak gränsar i väster tillNordsjön och i söder tillKattegatt.
Gränsen mot Nordsjön går mellanHanstholm iDanmark ochLindesnes i Norge. Gränsen mellan Skagerrak och Kattegatt går mellan danskaSkagens norra udde ochPater Nosterskären sydväst omTjörn iBohuslän.
Skagerraks yta är33 400 kvadratkilometer, volymen är7 280 kubikkilometer och medeldjupet är 218 meter.
Största djupet finns iNorska rännan utanför Norges sydspets, drygt 700 meter. Norska rännan är endjupränna, som förbinder Skagerrak med djupare vatten i Atlanten. Tröskeldjupet mot djupvattnet i Norska havet är omkring 270 meter. Den Norska rännan står i förbindelse med den norra delen av den djupränna som går utefter svenskavästkusten från norska gränsen genomKosterfjorden (största djup 250 meter) ochVäderöfjorden. Rännan kan märkas av även i Kattegatt utanför Hallands kust.
Det finns tre huvudsakligahavsströmmar i Skagerrak:
- Baltiska strömmen
- Jutska strömmen
- Norska kustströmmen (kan också ses som en förlängning av Baltiska strömmen).
Denbaltiska strömmen transporterar Östersjöns vatten ut genom Öresund och Bälten, genom Kattegatt och in i Skagerrak. Som alla havsströmmar påverkas denna ström av en lång rad yttre faktorer bland annat vind. Vanligen flyter den norrut utefter svenska västkusten. När östersjövattnet startar sin resa norröver genom sund och bält är salthalten omkring 8 promille. Uppblandning med det saltare vattnet i Kattegatt och Skagerrak ökar salthalten så att vid passagen avVinga utanförGöteborg kan salthalten ha stigit till strax över 20 promille. Under färden genom Skagerrak sker ytterligare uppblandning med det saltare nordsjövattnet. Den mindre salta Baltiska strömmen flyter ovanpå det betydligt saltare Kattegatts- och Skagerraksvattnet. Tjockleken på den Baltiska strömmen utanför svenska kusten kan ofta vara kring 15 meter. Under speciella förhållanden som till exempel vid längre perioder av ostlig vind kan Baltiska strömmen breda ut sig över större delar av Kattegatt och Skagerrak. Strömmen är snabbast någrasjömil ut från svenska kusten ibland upp till 1 till 2knop.
Denjutska strömmen rinner utefterJyllands västkust, rundarSkagen och styrs sedan av vindar ner i Kattegatt eller mot hela svenska kusten ända upp tillVäderöarna. Jutska strömmar transporterar vatten med hög salthalt (ofta mer 30 promilles salthalt) från Nordsjön in i Skagerrak och Kattegatt. Strömhastigheten i Jutska strömmen kan vara upp till mellan 2 och 3knop.DenNorska kustströmmen fångar upp vattnet från Baltiska strömmen och Jutska strömmen och transporterar det vidare utefter norska Sörlandet och ut efter Norges västra kust och ut i Atlanten. Vid Norges sydspets kan strömmen få en hastighet på mer än 3knop.
Namn på hela havsområdet mellan Jylland,Själland,svenska västkusten och södra Norge (nuvarande Skagerrak och Kattegatt) nämns första gången under 1600-talet. Då användes Skagerrak omväxlande med Kattegatt som namn på hela området. Skagerrak hade mer officiell prägel, medan Kattegatt var mer av ett skämtsamt sjömansspråk. Bägge namnen är avholländskt ursprung. Första gången de trycks påsjökort är under 1700-talet och då användes fortfarande namnen om varandra för hela havsområdet utanför svenska västkusten.
För den södra delen av havsområdet konkurrerade under 1800-talet namnet Kattegatt successivt ut Skagerrak, medan det för den norra delen mellan Skagen, Bohuskusten och norska kusten användes enbart namnet Skagerrak.
Skagerrak innehåller i förledet en form av Skagen (Jyllands norra udde) och i efterledet ett holländsk/plattyskt ordrak i betydelsen ’’rak sträcka’’. Namnet Skagerrak kan alltså tolkas som ’’den raka sträckan förbi Skagen’’.
Före 1972 hade Danmark, Norge och Sverige tre olika stavningar av sjöområdet ("Skagerrak", "Skagerak", respektive "Skagerack"), men detta år informerades FN att de tre länderna kommit överens om att alla använda stavningen "Skagerrak".[1]
I äldre utländsk litteratur används ibland namnen "Canal of Jutland" eller "Le canal de Jutland".
- Fonselius, Stig H, 1974,Oceanografi. Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalt
- Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, Stockholm 2003
- Wadström, Roger; Ortnamn i Bohuslän, Stockholm 1983
