Denna dag firarkristendomen attJesus instiftadenattvarden, då han den natten firadeden judiska påskmåltiden tillsammans med sinalärjungar. Namnet skärtorsdagen kommer av att Jesustvättade lärjungarnas fötter före måltiden.[1] "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordetskärseld. Dagens namn är detsamma på norska och danska. I äldre tid sade man omväxlande "skärdag" och "skärhelgd" om denna torsdag.[2] IRomersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen därför också en reningsdag.
Skärtorsdagen utgjordehelgdag i Sverige till år 1772.[3]
Temat på skärtorsdagens gudstjänst ärnattvardens instiftande. EnligtSvenska Kyrkans kyrkoår är rubriken "Det nya förbundet".[4] Denna festgudstjänst bryter den annars nedtonade liturgin underfastan. InomRomersk-katolska kyrkan används till exempel inteGloria under fastans gudstjänster, förutom vid mässan på skärtorsdagens kväll (undantagetDen helige Josefs festdag 19 mars ochJungfru Marie bebådelsedag 25 mars, om de infaller i fastan).[5]
Fastans liturgi tar dock vid igen vid gudstjänstens slut, som går över i åminnelsen av Jesus iGetsemane, där han blir gripen och sedan korsfäst.[6] När kyrkklockorna ringt in till skärtorsdagens mässa, är de sedan tysta fram till gudstjänsten på påsknatten/påskdagen.[7] Som regel kläds altaret av på skärtorsdagskvällen, direkt efter avslutadmässa, vilket innebär att alla ljus, blommor, vaser och dukar bärs bort. Detta symboliserar att Jesus Kristus var bar och utblottad denna natt.[6] Dengudstjänstfirande församlingen kan bePsaltaren 22:19, "de delar mina plagg emellan sig, de kastar lott om mina kläder". Seden att klä av altaret finns särskilt inomRomersk-katolska kyrkan,svenska kyrkan samt inom deortodoxa kyrkorna. I den ortodoxa kyrkan benämns avklädandetanamphiasis.[8]
Den liturgiska färgen är vit, vilket symboliserar fest, och det betyder att textilierna påpredikstol ochaltare samt prästens kläder är vita.[10][11] Altaret dekoreras med vita och röda blommor och sex ljus.[11]
De onda makterna ansågs vara som mest i uppror just skärtorsdagens kväll, kvällen innan Långfredagen då Jesus besegrar ondskan. Skärtorsdagen är därför enligtfolktron den dag dåhäxorna begav sig tillBlåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. Häxorna flög på kvastar, och kunde förhäxa både människor och djur.[12][13] Folket kunde skydda sig i form av gömda kvastar och spisrakor, stängdaskorstensspjäll ochgevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annanpåskeld kunde också tändas på skärtorsdagen av samma skäl.[13]
På skärtorsdagen skulle man enligt skånsk tradition äta grönkål till middag.[14]
Folktron kring häxornas aktiviteter var på medeltiden en seriös tro även inom kyrkan, men har med tiden gått över till mer skämtsamma sedvänjor.[13] På 1800-talet ska vuxna människor ha klätt ut sig till häxor för att skrämmas, men med tiden har det blivit en trevlig aktivitet för barn. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar de glad påsk och hoppas att fågodis i utbyte.[15]
Elliott, Peter J. (2002) (på engelska). Ceremonies of the Liturgical Year According to the Modern Roman Rite: A Manual for Clergy and All Involved in Liturgical Ministries. San Francisco, California: Ignatius Press.ISBN 978-0-89870-829-5
