Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Singapore

Koordinater:1°22′N103°50′Ö / 1.367°N 103.833°Ö /1.367; 103.833
Från Wikipedia
För andra betydelser, seSingapore (olika betydelser).
新加坡共和国
Republik Singapura
சிங்கப்பூர்
Republic of Singapore
FlaggaStatsvapen
ValspråkMajulah Singapura
(malajiska: "Framåt, Singapore")
Nationalsång: Majulah Singapura
läge
HuvudstadSingapore
Största stadSingapore
Officiella språkstandardkinesiska,engelska,malajiska,tamil
Demonymsingaporian, singaporiansk[1]
StatsskickRepublik
 - PresidentTharman Shanmugaratnam
 - PremiärministerLawrence Wong
NationalförsamlingParlamentet
SjälvständighetfrånMalaysia 
 - Erkänd9 augusti 1965 
Area
 - Totalt719,2 km²[2] (182:a)
Befolkning
 - 2017 års uppskattning5 612 300[2] (113:e)
 - Befolkningstäthet7 617 inv./km² (3:a)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 757,7 miljarderUSD[3] (38:e)
 - Per capita 133 895USD[3] (3:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 515,5 miljarderUSD[3] (30:e)
 - Per capita 91 100USD[3] (5:e)
HDI (2021) 0,939[4] (mycket hög) (12:e)
Valutasingaporiansk dollar (SGD)
TidszonUTC+8
Topografi
 - Högsta punktBukit Timah,166 m ö.h.
Kör påVänster
Nationaldag9 augusti
NationalitetsmärkeSGP
LandskodSG, SGP, 702
Toppdomän.sg
Landsnummer65[5]

Singapore, formelltRepubliken Singapore,[1] är enönation ochstadsstat iSydostasien (ibland benämns stadenSingapore City).[6] Det ärAsiens näst minsta land. Singapore är enrepublik vidMalackahalvöns sydspets (skild från Malacka genomJohoresundet). Singapore saknar landgräns men har havsgräns tillMalaysia i norr (viaJohoresundet) och tillIndonesien i syd och sydväst (viaSingaporesundet).[7] Singapore ligger cirka 137 kilometer norr omekvatorn.

Flera forntidahamnstäder har legat på platsen, som under historiens gång har tillhört flera imperier. Singapore var, när det koloniserades avStorbritannien på 1800-talet, enmalajisk fiskeby. Det ockuperades underandra världskriget avJapan och var senare del av sammanslagningen som upprättade Federationen Malaysia. När Singapore blev självständigt hade landet en världsledande hamn och ställning som regionalt kommersiellt centrum. Det var ett utvecklingsland men hade Östasiens högsta levnadsstandard efter Japan. Dock fanns fånaturresurser och landet var sociopolitiskt instabilt. Utländska investeringar och snabb statsstyrdindustrialisering har sedan dess skapat en ekonomi som baseras på export avelektronik ochtillverkade varor; merparten av denna export sker urPort of Singapore som är världens aktivaste hamnsystem.

Enligt det livskvalitetsindex som sammanställs av Economist Intelligence Unit har Singapore den näst högsta levnadsstandarden i Asien efterHong Kong, och rankas även som 2:a i världen (2019).[8] IFN:s mer kändaHuman Development Index (HDI) kom Singapore på 9:e plats för år 2018, vilket var näst högst i Asien. Mätt medBNP justerat för köpkraftspartiet per capita är Singapore det 3:e rikaste landet i världen. Den jämförelsevis höga rankningen hos Economist Intelligence Unit avspeglar den vikt som detta index lägger vid stabilt familjeliv och låga nivåer av brottslighet.

Mer än 90 % av Singapores befolkning bor i bostadsområden som uppförts avHousing Development Board och nära hälften använderkollektivtrafik dagligen.[9] Tack vare ansträngningar att kontrollera motortrafik, bibehållande av naturlig grönska, strikt reglering av industrianläggningars lägen och utsläpp, samt andra miljövänliga åtgärder – på regerings- och privat nivå – har Singapore lyckats kontrollera sina utsläppsnivåer inom de standarder somVärldshälsoorganisationen har satt.[10]

Singapores författning upprättade staten som enrepresentativ demokrati. Singapore förde till en början endemokratiskt socialistisk politik med inriktning påvälfärdsstat. Singapores regering har dock med tiden blivit mer konservativ än vid republikens grundande. Singapore kritiseras för att, på grund av dess politiska system med ett dominerande parti, vara en begränsad demokrati.[källa behövs]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

NamnetSingapore härrör från demalajiska ordensinga (lejon) ochpura (stad), vilka i sin tur kommer frånsanskritorden सिंह,siṃha, och पुर,pura.[11] Därför är Singapore också känt somLejonstaden. Namngivningen tillskrivs en prins vid namnSang Nila Utama, som enligt folktraditionen som första levande varelsen på ön såg ettlejon och därför valde att kalla den Singapura.[12]

De första källorna som nämner Singapore ärkinesiska texter från 200-talet e.Kr. Ön var en utpost tillSrivijayariketSumatra och hade ursprungligen detjavanesiska namnetTemasek (vilket betyder havsstad). Temasek framträdde som en betydande handelsstad, men minskade senare i betydelse. Det finns få lämningar av det gamla Temasek i Singapore, men arkeologer har hittat belägg för civilisationen, samt för andra bosättningar. Mellan 1500-talet och det tidiga 1800-talet var Singapore en del avSultanatet Johor. Under de malajisk-portugisiska krigen 1613, tände portugisiska soldater eld på Singapore.[13]

Staty föreställandeThomas Stamford Raffles avThomas Woolner, rest på den plats där han först landsteg på Singapore. Han betraktas som grundaren av det moderna Singapore.

År 1819 undertecknade SirThomas Stamford Raffles, en tjänsteman vidBrittiska Ostindiska Kompaniet, ett fördrag med sultanen av Johor; han upprättade också Singapore som handelsplats. Singapore växte genast och olika etniska grupper började invandra. Singapore blev senare enbrittisk kronkoloni 1867. Efter ett antal koloniala territorieutvidgningar höjde Brittiska imperiet, på grund av dess strategiska läge vid de välanvända handelsrutterna som förbandEuropa med Kina, Singapores status till att bli entransitohamnstad.[14]

Underandra världskriget invaderade, islaget om Malackahalvön, denKejserliga japanska arménBrittiska Malaya och det omkringliggande området, som kulminerade islaget om Singapore. Britterna var oförberedda och blev, trots att de hade fler soldater, snabbt besegrade. De kapitulerade till japanerna den 15 februari 1942. Japanerna döpte om Singapore tillShōnan-tō (昭南島),japanska för "Ljusa söder-ön", och ockuperade till dess att britterna, en månad efterjapanska kapitulationen i september 1945, kom tillbaka och återtog ön.[15]

Singapore blev 1959 en självstyrande stat, medYusof bin Ishak som första statschef och efter valen 1959 medLee Kuan Yew frånPeople's Action Party (PAP) som förstapremiärminister. Efter enfolkomröstning 1962 anslöt sig i september 1963 Singapore - tillsammans med Malaya,Sabah ochSarawak - tillFederationen Malaysia, som stat med autonoma befogenheter. Singapore uteslöts från federationen den 7 augusti 1965, efter att en ideologisk konflikt utvecklats mellan delstatsregeringen, ledd av PAP, och den federala regeringen iKuala Lumpur. Singapore fick officiell suveränitet två dagar senare 9 augusti 1965, vilket senare blev Singapores nationaldag. Malaysia var det första landet som erkände Singapore som självständig stat.[16]

Det nya landet hade problem som massarbetslöshet,bostadsbrist samt brist på mark och naturtillgångar såsompetroleum. Samtidigt fanns styrkor som att det hade en världsledande hamn och var ett regionalt kommersiellt centrum. Under Lee Kuan Yews tid som premiärminister från 1959 till 1990 minskade hans administration arbetslösheten, höjdelevnadsstandarden och genomförde ett storskaligt bostadsförsörjningsprogram. Landets ekonomiska infrastruktur utvecklades, hotet om raskonflikter eliminerades och ett oberoende försvarssystem upprättades. Singapore utvecklades mot slutet av 1900-talet från ettu-land till etti-land.[17]

År 1990 efterträddeGoh Chok Tong Lee Kuan Yew som premiärminister. Under hans regeringstid hanterade landet de ekonomiska effekterna av den ekonomiska krisen i Östasien 1997, utbrottet avSARS 2003, samt terroristhot frånJemaah Islamiah (JI). År 2004 blevLee Hsien Loong, äldste son till Lee Kuan Yew, landets tredje premiärminister.[18]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Singapores botaniska trädgård är 52 hektar stor och innehåller en orkidéträdgård med över 3000 arter avorkidéer.
Singapore är indelat i 55 stadsplaneringsområden. De grönmarkerade områdena är naturområden med särskild status.

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Singapore består av63 öar, inklusive huvudön. Det finns två vägar över gränsen tillMalaysia,theJohor-Singapore Causeway i norr, och (sedan 1998)theMalaysia-Singapore Second Link i västra Singapore.

De största av Singapores öar ärJurong Island,Pulau Tekong,Pulau Ubin ochSentosa. Den högsta punkten ärBukit Timah (bokstavligt:"tenn-fyndig kulle") med en höjd på 166 meter över havet. Den lägsta punkten ärSingapore Strait (havsnivån). Landets största naturtillgång ärfisk.

Singapore byggs ut i vattnet med hjälp av land som tas från dess egna kullar, havsbottnen och grannländer. Som resultat av detta växte Singapore från 581,5 km² på 1960-talet till 697,2 km² idag, och kan komma att växa ytterligare 100 km² fram till 2030.[19]

Landets huvudsakliga vattenkälla är, då det inte finns någon tillgång till färskvatten i floder eller sjöar, regnvatten. Regnvatten utgör ungefär 50 % av landets vattenutbud; resten importeras från Malaysia eller består av avsaltat havsvatten. Fler och fler avsaltningsverk byggs för att minska beroendet av import.[källa behövs]

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Singapore har ett ekvatorialt tropiskt klimat och saknar distinkta årstider. Dess klimat karaktäriseras av hög värme och luftfuktighet, samt riklig nederbörd. Temperaturen ligger vanligtvis mellan 29 och 34 grader Celsius på dagen och 23 till 27 på natten. Luftfuktigheten är normalt sett dryga 90 % på morgonen och cirka 60 % på eftermiddagen. De lägsta och högsta temperaturerna som någonsin rapporterats är 18,4 °C respektive 37,8 °C.

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde293131313131303030303030
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde232425252525252524252423
 Nederbörd2211151771618912011713190218230489
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
221
 
29
23
 
 
115
 
31
24
 
 
177
 
31
25
 
 
161
 
31
25
 
 
89
 
31
25
 
 
120
 
31
25
 
 
117
 
30
25
 
 
131
 
30
25
 
 
90
 
30
24
 
 
218
 
30
25
 
 
230
 
30
24
 
 
489
 
30
23

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]

Ungefär 23 % av Singapores landområde består, trots den stora urbaniseringen, av skog och naturreservat.

Urbaniseringen har lett till att regnskog avverkats, och den enda ursprungliga regnskog som finns kvar finns kringBukit Timah. Ett antal parker finns också, som till exempelSingapores botaniska trädgård.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning

[redigera |redigera wikitext]

Singapore är enrepublik med ettenkammarparlament. Huvuddelen av den verkställande makten ligger hoskabinettet, som består av ministrar under ledning avSingapores premiärminister. Ämbetet somSingapores president var historiskt endast ceremoniellt, men konstitutionen ändrades 1991 och inrättade ett folkvalt presidentämbete, samt gav presidentenvetorätt över vissa nyckelfrågor, som till exempel användning av nationella reserver och utnämningar till viktiga juridiska poster.[20]

Denlagstiftande makten innehas av parlamentet. Parlamentsval i Singapore sker genommajoritetsval ivalkretsar men har kompletterats med bestämmelser om valkretsar med flera kandidater och möjligheter att utnämnda ovalda parlamentsledamöter.[21]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Singapores administrativa indelning

Singapore är indelat i fem regioner som är underdelade i 55 stadsplaneringsområden.

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Singapores politik har, sedan landet blev självständigt 1965, dominerats avPeople's Action Party (PAP).[22] Utländska politiska analytiker och flera oppositionspartier, däriblandWorkers' Party of Singapore ochSingapore Democratic Party (SDP), har hävdat att Singapore är ende factoenpartistat. Många betraktar statsskicket i Singapore som merauktoritärt än santdemokratiskt.Reportrar utan gränser rankade, i sitt tryckfrihetsindex 2005, Singapore som 140:e av 167 länder. Det har också hävdats att PAP användercensur,gerrymandering av valmyndigheten och stämningar av oppositionen (förförtal) för att hindra deras framgång. Flera tidigare och nuvarande medlemmar av oppositionen, däriblandFrancis Seow,J.B. Jeyaretnam ochChee Soon Juan, ser Singapores rättsväsen som vänligt sinnat till regeringen och PAP, på grund av avsaknad avmaktfördelning.[23] Fastän ingen medlem av PAP har förlorat något förtalsmål i domstol, finns det tre fall då oppositionsledarenChiam See Tong stämt PAP-medlemmar för förtal och nått en uppgörelse utanför domstol.[24]

Singapore har vad dess regering uppfattar som en mycket framgångsrik och transparentmarknadsekonomi. PAP:s politik innehåller vissa drag avsocialism.Housing Development Board sköter ett storskaligt bostadsförsörjningsprogram och utbildningen är ett strikt obligatoriskt offentligt system. Regeringskontrollerade företag dominerar den lokala ekonomin. Fastän den är så dominerande har regeringen en ren,korruptionsfri image. Singapore har genomgående värderats som det minst korrumperade landet i Asien och bland de tio mest korruptionsfria länderna i världen avTransparency International.[25]

Lista över premiärministrar

[redigera |redigera wikitext]
NamnÄmbetsperiodParti
1Lee Kuan Yew19591990People’s Action Party
2Goh Chok Tong19902004People’s Action Party
3Lee Hsien Loong20042024People’s Action Party
4Lawrence Wong2024People’s Action Party

Rättsväsen

[redigera |redigera wikitext]

Fastän Singapores lagar är ärvda från brittiska ochBrittiska Indiens lagar har PAP också genomgående avvisatliberala demokratiska värden, som det klassar somvästliga, och hävdar att det inte finns en likadan modell för en demokrati över hela världen. Lagar som begränsaryttrandefriheten rättfärdigas av att man hävdar att de ska hejda uttalanden som kan skapa osämja inom Singapores multietniska och mångreligiösa samhälle. Exempelvis dömdes trebloggare i september 2005 föruppvigling för att de hade postat påstått rasistiska kommentarer om minoriteter.[26] Vissa brott kan leda till stora böter ellerprygel och det finnsdödsstraff förmord ochnarkotikahandel.Amnesty International har kritiserat Singapore för att ha "möjligen den högsta andelen avrättningar i världen"per capita.[27] Singapores regering hävdade att det inte finns någon internationell konsensus om dödsstraffets lämplighet och att Singapore har sin suveräna rätt att bestämma sitt eget rättssystem och utdöma dödsstraff för de allvarligaste brotten.[28] Mer nyligen har dock PAP-regeringen lättat lite på sinsocialkonservativa politik och inrättat en "feedbackenhet"[29] för att uppmuntra medborgare att ge sina synpunkter på politik och offentliga tjänster.[källa behövs]

Försvar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Singapores försvarsmakt
Hedersvakt från Singapores armé.

Försvarsmakten i Singapore är uppdelad i tre grenar: armén, flottan och flygvapnet. Den senaste tiden har landet även utvecklat sitt försvar motterrorism. Alla grenar av försvaret är mycket välutvecklade och högteknologiska. Militärtjänsten ärobligatorisk för alla män från 18 års ålder och omfattar 2 års första tjänstgöring och 10 år i reserven med 21-40 dagars tjänstgöring varje år. Reserven omfattar omkring 300 000 man.

Singapore har anammat begreppettotalförsvar, vilket innebär att hela försvaret ses som bestående av fem delar.

Singapore har deltagit i FN:s fredsbevarande uppdrag iKosovo,Kuwait ochÖsttimor, och var även del av denmultinationella styrkan i Irak.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Merlion är en av de mest kända turistattraktionerna i Singapore.
Central Area är det centrala affärsdistriktet i Singapore och platsen där Singaporesbörs ligger.

Singapore har en högt utveckladmarknadsekonomi, och anses ofta vara etti-land. Det ligger på 25:e plats påFN:sHDI-index[30] som mäterlevnadsstandard, och på andra plats iIndex of Economic Freedom. Fastän SingaporesBNP per capita är en av de högsta i världen är den inhemska efterfrågan relativt låg på grund av befolkningens ringa storlek.[källa behövs]

Ekonomin är kraftigt beroende av export av produkter som först importerats och sedan förädlats. Detta är en sorts utvidgadtransitohandel, särskilt inom tillverkningsindustrin.[källa behövs] År 2001 orsakade en globalrecession och nedgång i teknologisektorn att BNP minskades med 2,2 %.The Economic Review Committee (ERC), som upprättats i december 2001, rekommenderade flera politiska förändringarna för att återvitalisera ekonomin. Singapore har sedan dess återhämtat sig från recessionen, till stor del på grund av förbättringar i världsekonomin. Singapores egen ekonomi växte med 8,3 % 2004 och 6,4 % 2005.[31] I det långa loppet hoppas regeringen på att utveckla en ny väg till tillväxt som blir mindre sårbar för omvärldens affärscykel än den nuvarande exportledda modellen. Regeringen kommer dock knappast att överge försöken att etablera Singapore som Sydostasiens finansiella och högteknologiska centrum. BNP per capita 2005 var US$26 833[32] och arbetslösheten låg på 2,9 % i juni 2006, en ökning från 2,5 % i januari samma år.[33] 81 500 nya arbetstillfällen skapades från januari till juli 2006, det högsta antalet på ett årtionde inom en halvårsperiod.[källa behövs]

Singapore införde en skatt på varor och tjänster med en första nivå på 3 % den 1 april 1994. Detta har avsevärt ökat statens inkomster och stabiliserat de statliga finanserna.[34] Regeringen har använt inkomster från denna skatt till att omorientera ekonomin för att minska beroendet av elektroniktillverkning. Skattesatsen höjdes till 4 % 2003 och till 5 % 2004.[35]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Tillverkningsindustrin stod för omkring 28 % av BNP 2005. Tillverkningen är varierad och sker inom elektronik, kemiska produkter, maskiner ochbiomedicin. Tillsammans medHongkong,Sydkorea ochTaiwan kom Singapore att räknas till de fyra första "östasiatiska tigerekonomierna" tack vare dess snabba industrialisering.[källa behövs]

Turism

[redigera |redigera wikitext]

Singapore är ett populärt resmål ochturism är en av landets största näringar. År 2005 besökte totalt 9,05 miljoner turister Singapore. En stor del av landets dragningskraft kan tillskrivas dess kulturella mångfald som avspeglar nästan 200 år av kolonial historia med invandring av kinesiska, malajiska, indiska, eurasiska och arabiska grupper.Orchard Road-distriktet, som domineras av shoppingcentrum och hotell i många våningar, är turismens centrum i Singapore. Bland andra populära turistmål finnsSingapore Zoo och turistönSentosa. För att dra till sig fler turister beslöt regeringen 2005 att legaliserahasardspel och tillåta tvåkasinon.[36]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Utbildning i Singapore

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Sri Mariamman-templet, som byggdes 1843, är det största hinduiska templet i Singapore. Det är också en av många religiösa byggnader märkta som nationella monument på grund av sina historiska värden.

Befolkningens medianålder var 2021 42,5 år och ökande.[37] Efter två årtionden av en framgångsrik politik förfamiljeplanering står Singapore nu inför hotet om en åldrande befolkning med sjunkande födelsetal. Regeringen uppmuntrar invånarna att skaffa fler barn genom att erbjuda ekonomiska fördelar för det första till fjärde barnet i varje familj.[38]

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]

Singapore är det näst mest tätbefolkade självständiga landet i världen (efterMonaco). totalt 84 procent av invånarna bor i offentligägda bostäder som tillhandahålls avHousing and Development Board (HDB).[39]

Storstadsområdet var förr koncentrerat till landets södra del, medan resten av landet varregnskog eller användes till jordbruk. Sedan 1960-talet har dock regeringen i landet byggt nya städer i utanförliggande områden, vilket resulterat i ett storstadsområde som täcker större delen av landet, även omCentral Area i södra delen - som är landets ursprungliga centrum - fortfarande är det mest tättbebyggda. Myndigheten som planerar stadsbyggnationen i Singapore har publicerat en utvecklingsplan som detaljerat visar vilka områden som tillhör vilka av de 55 storstadsområdena.

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Den permanenta befolkningen bestod 2024 i huvudsak av tre etniska grupper. Den största gruppen, cirka 75 procent, var kineser. Malajer, med ursprung i Malaysia eller Indonesien, utgjorde cirka 13 procent av befolkningen. Människor från Indien och andra delar av Sydasien, inklusive Myanmar, utgjorde ungefär 9 procent. Därutöver fanns en mindre andel, cirka 3 procent, som tillhörde andra etniska grupper, såsom eurasier, kaukasier, japaner, filippinare och vietnameser. Etnisk tillhörighet baseras på självidentifiering och kategoriseras huvudsakligen som kineser, malajer, indier eller övriga.[40][41]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Singapores nationella språk ärmalajiska av historiska anledningar, och det språket används i nationalsången, "Majulah Singapura". De officiella språken ärengelska,mandarin, malajiska ochtamil. Engelska har lanserats som landets administrativa språk sedan självständigheten, och det talas av majoriteten av befolkningen. De flesta offentliga skyltar och officiella publikationer är på engelska, men det finns också översatta versioner på de andra officiella språken.[källa behövs] De flesta kineser är talare avmandarin ellerkantonesiska men regeringen har satt i gång en kampanj för att propagera för mandarin som gemensamt språk för den kinesiska befolkningsgruppen.[42][43]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Singapore är ett mångreligiöst land, främst genom sitt läge på en av världens större transportvägar. Mer än 40 % av invånarna är anhängare avbuddhismen. Den stora procentsatsen kan bero på att man inte skiljer mellandaoism och buddhism; daoism,konfucianism, buddhism och anfaderskult smälts samman till en enda religion av större delen av den kinesiska befolkningen.[källa behövs]

De flestamuslimerna är malajer.Kristendomen i Singapore består avkatolicism och olikaprotestantiska riktningar och omfattas av omkring 14 % av befolkningen. Några andra religioner ärsikhism,hinduism ochbaha'i, som främst har anhängare bland personer av indisk härkomst.[44]

Regeringen i Singapore har ansträngt sig att upprätthålla etnisk harmoni efter att etniskt motiverade upplopp utbröt under 1960-talet. Man har betonat harmoni mellan olika folkgrupper i alla delar av samhället, däribland utbildning, militären och boendet. Denna politik har än så länge till stor del varit framgångsrik, och få tecken på etniska spänningar har synts sedan början av 1970-talet.[källa behövs]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Singapore har inte så många kända idrottsutövare, vilket främst beror på landets storlek. Olympiska medaljer har landet tre stycken.Tan Howe Liang vann silver i tyngdlyftning i Rom 1960, andra medaljen kom i Peking 2008 dåLi Jiawei (reserv),Feng Tianwei ochWang Yuegu vann dubbel i bordtennis. Första guldet kom 2016 dåJoseph Schooling vann guld i 100 fjärilsim[45].Formel 1-loppetSingapores Grand Prix körs årligen på stadsbananMarina Bay Street Circuit sedan 2008.[46] Landet arrangerade deolympiska sommarspelen för ungdomar 2010. Fotboll är största sporten i landet och de har professionell liga med tio lag.Singapores herrlandslag i fotboll ochSingapores damlandslag i fotboll är medlemmar iAFC ochFifa.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 20192 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 2020158 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 20203 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 20189 av 189

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Singapore,22 augusti 2006.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.).Utrikesdepartementet,Regeringskansliet. 2013. sid. 92. Arkiverad frånoriginalet den 27 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 29 maj 2017 
  2. ^ [ab]”Population & Land Area” (på engelska). Latest Data. Department of Statistics Singapore. Arkiverad frånoriginalet den 6 september 2015.https://web.archive.org/web/20150906095007/http://www.singstat.gov.sg/statistics/latest-data#16. Läst 29 maj 2017. 
  3. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  4. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  5. ^https://www.eniro.se/landsnummer
  6. ^”Singapore City”. ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/singapore-city. Läst 19 november 2018. 
  7. ^Singapore iNationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 oktober 2015.
  8. ^”2019 Index of Economic Freedom; Singapore” (på engelska). The Heritage Foundation.https://www.heritage.org/index/country/singapore. Läst 15 december 2019. 
  9. ^”Singapore Land Transport: Statistics In Brief 2005”.Land Transport Authority. Arkiverad frånoriginalet den 1 december 2005.https://web.archive.org/web/20051201024033/http://www.lta.gov.sg/corp_info/doc/Stats%20In%20Brief%20(2005).pdf. Läst 7 december 2005. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  10. ^”Singapore Green Plan 2012”.Ministry of the Environment and Water Resources. Arkiverad frånoriginalet den 17 juli 2006.https://web.archive.org/web/20060717193143/http://www.mewr.gov.sg/sgp2012/index.html. Läst 14 augusti 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  11. ^”Singapore”. bartleby.com. Arkiverad frånoriginalet den 29 juni 2008.https://web.archive.org/web/20080629044446/http://www.bartleby.com/61/46/S0424600.html. Läst 14 april 2006. 
  12. ^”Early History”. Ministry of Information, Communications and the Arts, Singapore. Arkiverad frånoriginalet den 27 april 2006.https://web.archive.org/web/20060427030111/http://www.sg/explore/history.htm. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  13. ^”Singapore - Precolonial Era”. U.S. Library of Congress.http://countrystudies.us/singapore/3.htm. Läst 18 juni 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  14. ^”Founding of Modern Singapore”. Ministry of Information, Communications and the Arts, Singapore. Arkiverad frånoriginalet den 2 maj 2006.https://web.archive.org/web/20060502163159/http://www.sg/explore/history_founding.htm. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  15. ^Ron Taylor. ”Fall of Malaya and Singapore”. Arkiverad frånoriginalet den 18 juni 2005.https://web.archive.org/web/20050618083129/http://www.britain-at-war.org.uk/Malaya_and_Singapore/body_index.htm. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  16. ^”Road to Independence”. U.S. Library of Congress.http://countrystudies.us/singapore/10.htm. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  17. ^”Country Groups”.Världsbanken.http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/DATASTATISTICS/0,,contentMDK:20421402~menuPK:64133156~pagePK:64133150~piPK:64133175~theSitePK:239419,00.html. Läst 2 maj 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  18. ^”Country proFil: Singapore”. BBC News.http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/country_profiles/1143240.stm. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  19. ^”Towards Environmental Sustainability, State of the Environment 2005 Report (PDF)”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juni 2011.https://web.archive.org/web/20110623124946/http://www.nea.gov.sg/cms/ccird/soe/soe_cover.pdf. Läst 6 december 2022. . Ministry of the Environment and Water Resources, Singapore. Refererad i engelska Wikipedia
  20. ^”The Presidency in Singapore”. Istana website. Arkiverad frånoriginalet den 4 februari 2005.https://web.archive.org/web/20050204044401/http://www.istana.gov.sg/pro.html. Läst 30 januari 2005. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  21. ^”Parliamentary Elections Act”. Singapore Statutes Online. Arkiverad frånoriginalet den 13 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071013125112/http://statutes.agc.gov.sg/non_version/cgi-bin/cgi_getdata.pl?actno=2001-REVED-218&doctitle=PARLIAMENTARY%20ELECTIONS%20ACT%0A&segid=946439076-000003. Läst 8 maj 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  22. ^Worthington, Ross (2002). Governance in Singapore. Routledge/Curzon.ISBN 0-7007-1474-X , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  23. ^”Worldwide Press Freedom Index”. Arkiverad frånoriginalet den 25 december 2005.https://web.archive.org/web/20051225130310/http://www.rsf.org/rubrique.php3?id_rubrique=554. Läst 13 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  24. ^”Resolution: Singapore Case N SIN/01 - Joshua Jeyaretnam”. Inter-Parliamentary Union. 23 mars 2002.http://www.ipu.org/hr-e/170/Sin01.htm. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  25. ^”Transparency International - Corruption Perceptions Index 2005”. Arkiverad frånoriginalet den 19 juni 2006.https://web.archive.org/web/20060619145956/http://www.transparency.org/policy_research/surveys_indices/cpi. Läst 13 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  26. ^”Third racist blogger sentenced to 24 months supervised probation”. Channel NewsAsia. 23 november 2005. Arkiverad frånoriginalet den 26 november 2005.https://web.archive.org/web/20051126023507/http://www.channelnewsasia.com/stories/singaporelocalnews/view/180127/1/.html. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  27. ^”Amnesty International”. The death penalty: A hidden toll of executions. Arkiverad frånoriginalet den 17 januari 2004.https://web.archive.org/web/20040117090659/http://web.amnesty.org/library/Index/ENGASA360012004?open&of=ENG-SGP. Läst 7 juni 2005. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  28. ^”The Singapore Government's Response To Amnesty International's Report "Singapore - The Death Penalty: A Hidden Toll Of Executions"”. Ministry of Home Affairs, Singapore. 30 januari 2004. Arkiverad frånoriginalet den 23 maj 2006.https://web.archive.org/web/20060523084458/http://www2.mha.gov.sg/mha/detailed.jsp?artid=1770&type=3&root=0&parent=0&cat=65. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  29. ^Feedback Unit, SingaporeArkiverad 22 mars 2007 hämtat från theWayback Machine.
  30. ^2005 UN Human Development Index Report (PDF), refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  31. ^”Performance of the Singapore Economy in 2005 (PDF), Ministry of Trade and Industry”. Arkiverad frånoriginalet den 8 april 2006.https://web.archive.org/web/20060408074356/http://app.mti.gov.sg/data/article/1962/doc/ESS_2005Ann_%20PR.pdf. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  32. ^”Per Capita GDP at Current Market Prices”. Singapore Department of Statistics. 16 februari 2006. Arkiverad frånoriginalet den 10 januari 2006.https://web.archive.org/web/20060110184403/http://www.singstat.gov.sg/keystats/hist/gdp.html. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  33. ^May Wong (1 februari 2006). ”Singapore's employment hits all-time high of 2.3 m in 2005”. Channel NewsAsia. Arkiverad frånoriginalet den 18 februari 2006.https://web.archive.org/web/20060218031934/http://www.channelnewsasia.com/stories/singaporebusinessnews/view/191175/1/.html. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  34. ^”FY 1996 Budget, Revenue And Tax Changes”. Arkiverad frånoriginalet den 2 oktober 2006.https://web.archive.org/web/20061002093750/http://www.mof.gov.sg/budget_1996/revenue.html. Läst 1 maj 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  35. ^”Policy Digest: Phased GST increase”. 21 december 2002. Arkiverad frånoriginalet den 5 oktober 2006.https://web.archive.org/web/20061005054854/http://app.feedback.gov.sg/asp/pol/pol01d1.asp?id=172. Läst 26 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  36. ^”Proposal to develop Integrated Resorts - Ministerial Statement by Prime Minister Lee Hsien Loong on 18 April 2005”. Arkiverad frånoriginalet den 20 april 2005.https://web.archive.org/web/20050420004032/http://www.channelnewsasia.com/casino/text_pmlee.htm. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  37. ^”Singapore: citizen population median age 1970-2021” (på engelska). Statista.https://www.statista.com/statistics/1304574/singapore-citizen-population-median-age/. Läst 18 juni 2023. 
  38. ^”Baby Bonus”. Ministry of Community Development, Youth and Sports. Arkiverad frånoriginalet den 1 maj 2006.https://web.archive.org/web/20060501201551/http://www.babybonus.gov.sg/bbss/html/menu/bb1.html. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  39. ^”Sample Household Survey 2003”. Housing Development Board. Arkiverad frånoriginalet den 27 september 2007.https://web.archive.org/web/20070927192516/http://www.hdb.gov.sg/fi10/fi10296p.nsf/PressReleases/DA75E3EC5C5D86804825705A00200B3E?OpenDocument. Läst 14 april 2006. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  40. ^”Singapore” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2024-12-23.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/singapore/. Läst 29 december 2024. 
  41. ^”Singapore - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/singapore. Läst 29 december 2024. 
  42. ^yiman (22 maj 2023). ”Which Should You Learn, Mandarin or Cantonese” (på amerikansk engelska). Yi Mandarin.https://yimandarin.com.sg/articles/learn-mandarin-cantonese/. Läst 18 juni 2023. 
  43. ^”History & Background”. Speak Mandarin Campaign. Arkiverad frånoriginalet den 22 september 2006.https://web.archive.org/web/20060922123739/http://www.mandarin.org.sg/smc/history.html?pg=8&mlid=8. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  44. ^”Religion, Census 2000”. Singapore Department of Statistics. Arkiverad frånoriginalet den 23 augusti 2006.https://web.archive.org/web/20060823185549/http://www.singstat.gov.sg/keystats/c2000/religion.pdf. , refererad i engelskspråkiga Wikipedia
  45. ^(13 augusti 2016).Joseph Schooling wins Singapore's first-ever Olympic gold medal by pipping Michael Phelps.CNBC. Läst 24 maj 2017.
  46. ^”Singapore Grand Prix” (på engelska). ESPN.https://www.espn.com/f1/circuit/_/id/23474. Läst 21 september 2019. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Asien
Geografiska anmärkningar: (1) Delvis iEuropa; (2) Delvis iAfrika; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis iOceanien.
v  r
Samväldet
v  r
Sydostasiatiska nationers förbund (ASEAN)
v  r
Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)
* betecknar Republiken Kina (Taiwan)
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Singapore&oldid=58559627
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp