| Helige Sigfrid | |
 Sigfrid iÖvergrans kyrka,Uppland. | |
| Biskop, apostel | |
|---|---|
| Född | Någonstans iEngland |
| Död | ca 1045-1050 Växjö |
| Vördas inom | Romersk-katolska kyrkanÖstortodoxa kyrkorna |
| Helgedom | Växjö |
| Helgondag | 15 februari |
| Attribut | Biskopsdräkt och ett kar med tre huvuden, ibland ett kapell |
| Skyddshelgon för | Växjö ochSverige |
Sigfrid (Sigfridus) var en engelskmissionsbiskop som under 1000-talets första hälft var verksam i Norge och i Sverige.[1][2] Sigfrids helgondag är15 februari[3] (Siffermässa, Seffremäss). Han räknas somSmålands ochVästergötlandsapostel. Sankt Sigfridshelgonattribut är biskopsdräkt och ett kar med tre huvuden. Traditionen ser honom som den förste biskopen avVäxjö stift. Innan dess var han enligt biskopslängden verksam iSkara. Sin stav lär han på vandringen till Småland ha lämnat kvar i Utvängstorp, där en liten trärest än idag kan visas upp som pilgrimens relik.
De enda någorlunda samtida upplysningarna om Sigfrid kommer från den tyske prästen och historikernAdam av Bremen, som på1070-talet skrevGesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum. Fyra gånger nämner han i detta verk en biskop Sigfrid med anknytning till Sverige, och sannolikt handlar det om samma person.[4] Enligt Adam hadeOlav den helige tagit Sigfrid med sig från England för att missionera, först i Norge, sedan i flera svenska landskap (bok II:57). Årtalet för Sigfrids första verksamhet till1015. Enligt bok II:64 var Sigfrid iBremen vid tiden för biskopThurgots död kring1030. Enligt III:15 hade en Sigfrid skickatOsmund för utbildning till Bremen. Slutet av Sigfrids verksamhet ligger enligt bok IV:34 i Adams egen tid.
Traditionen om Sigfrid är osäker och kommer från Sigfridslegenden, som skrevs ned först på1200-talet. Enligt denna skulle han ha varit engelsk biskop,[5] ärkebiskop avYork, och skickats till Sverige av den engelske kungen Mildred (som inte verkar ha existerat enligt andra källor).[6]
Enligt legenden kom Sigfrid med sina systersönerUnaman (präst), Sunaman (diakon) och Vinaman (subdiakon) viaDanmark tillVärend för att missionera. De uppförde efter gudomliga anvisningar en kyrkobyggnad vid stranden avVäxjösjön. Under tiden då Sigfrid var iVästergötland för att döpaOlof Skötkonung iHusaby källa, överfölls ochmördades Sigfrids systersöner av en skara värendsbor under ledning avGunnar Gröpe. När Sigfrid återvände till Värend fann han ett träkar med sina fränders avhuggna huvuden flytande påVäxjösjön.[7] Den nyss döpte kungen tågade in i Värend och tvingade förövarna av morden att betala ett stort skadestånd i guld och silver. Sigfrids ville inte ta emot skatterna, utan såg till att kyrkan i stället fick markegendomarnaHov och Tiutursby. Denna fruktbara markareal mitt i Värend motsvarar området mellan Växjösjön ochKronoberg vidHelgasjön och blev början på kyrkans markinnehav inom bygden.
Sigfrid som predikade och byggdekyrkor i södra Sverige dog i Växjö där han ligger begravd. Hansrelikskrin förstördes under1600-talet (se:Växjö domkyrka).
Sigfridslegenden är en opålitlig källa eftersom den med hjälp av myten om Sigfrid försöker framställa Sveriges då yngsta stift (se vidare:Sveriges stiftshistoria), grundat i slutet av1100-talet[8],Växjö stift, som Sveriges äldsta. Mot detta kan invändas att det handlar om kristnandet och inte om stiftets grundande. Stiftet och domkyrkan kan snarare ha grundats kring helgonlegenden senare och båda hade Sigfrid somskyddspatron. Uppgiften i Sigfridslegenden om att Olof Skötkonung döptes av Sigfrid vidKinnekulle är också tveksam eftersom en annan källa,Saxo Grammaticus, hävdar att det var en annan engelsk missionär, vid namn Bernhard, som döpt kungen.
Sankt Sigfrid var ett av de mest kända ochvördade helgonen i det medeltida Sverige. Trots det folkliga namnet har Sigfrid troligen aldrigkanoniserats direkt av påven utan av biskopen (under tidig medeltid var det den lokale biskopens uppgift att helgonförklara och inte påvens, liksom för övrigt iortodoxa kyrkan idag). I och med detta är han ett giltigt helgon i denkatolska kyrkan precis somErik den helige. Enligt en källa ska han med stor sannolikhet dock ha blivit kanoniserad av påvenHadrianus IV. Det skulle innebära att man har rätt att fira honom medmässa ochtidegärd i hela den katolska kyrkan. Men det påvliga dokumentet har försvunnit.[9]
Under Sigfrid lydde enligt senare legender även missionärernaSankt Eskil,Sankt Botvid samtDavid av Munktorp, vilka hade i uppgift att kristnaMälarlandskapen.[källa behövs]
EnligtVästgötalagens kunga- och biskopslängd, som sannolikt har påverkats av Sigfridslegenden, skulle Sigfrid ha döptOlof Skötkonung vidHusaby källa iVästergötland och också blivitSkara stifts förste biskop.Västgötalagen är i detta fall dock minst lika opålitlig som Sigfridslegenden, eftersom den inte överensstämmer med kyrkohistorikernAdams av Bremen uppgifter; enligt honom hette Skaras förste biskopThurgot.Biskoparna i Skara stift före Thurgot och inklusive honom, som alla nämns i Västgötalagen, kan ha varitbiskopar, men deras gärning var mest att varamissionärer (missionsbiskopar) över hela Götaland i ett oroligt land i en brytningstid och de hade verkat i Sverige sedan900-talet. Vissa historiker har ifrågasatt huruvida Sigfrid över huvud taget har existerat.[källa behövs]
Än idag är den 15 februari den storamarknadsdagen i Växjö.Seffremäss är bland annat känd för sin omfattandepälshandel.
Wikimedia Commons har media som rörSankt Sigfrid.
|