Sidney Poitier fick också beröm för sina rollinsatser iPorgy and Bess (1959),En fläck i solen (1961) ochEn strimma solsken (1965). Från 1970-talet och framåt började Poitier även regissera ett antal filmer, däriblandUptown Saturday Night (1974),Kalabalik i gangstervärlden (1975),A Piece of the Action (1977),Dårfinkarna (1980), medRichard Pryor ochGene Wilder i huvudrollerna, samtTitta han spökar (1990). Efter nästan ett decenniums uppehåll från skådespeleriet återvände han till filmen med huvudroller iSkjut för att döda (1988) ochSneakers (1992).
År 2002, 31 år efter att ha mottagit enOscar, valdes Poitier ut avAmerikanska filmakademien för att erhålla enHeders-Oscar som ett erkännande "För hans enastående framgångar som en konstnär och som människa". Poitier adlades 1974. Mellan 1997 och 2007 var han bahamanskambassadör iJapan. Den 12 augusti 2009 tilldelades PoitierFrihetsmedaljen,USA:s högsta civila hedersbetygelse, av presidentBarack Obama. År 2016 tilldelades hanBAFTA Fellowship för enastående livsgärning med sina prestationer vid filmen.
Sidney L. Poitier föddes den 20 februari 1927 i Miami, Florida.[2] Han var det yngsta i en skara av sju barn. Hans föräldrar, Evelyn (född Outten, 1896–1964) och Reginald James Poitier (1884–1962), var bahamanska bönder som ägde en gård påCat Island. Familjen brukade resa till Miami för att sälja tomater och annan skörd. Reginald arbetade också som taxichaufför iNassau.
Poitier föddes två månader för tidigt, under ett av hans föräldrars besök i Miami. Poitier växte upp i fattigdom påBahamas, då en brittiskkronkoloni. På grund av sin födelse i USA blev han dock automatiskt berättigad amerikanskt medborgarskap. Han slutade skolan när han var 13 år och senare anslöt han sig till den amerikanska armén och tjänstgjorde iandra världskriget som medicinsk assistent. SinBroadwaydebut begick Poitier 1946 och fyra år senare debuterade han även i filmsammanhang.
Han fick sin banbrytande filmroll som gymnasieelev i filmenVänd dem inte ryggen! (1955). 1958 spelade Poitier ochTony Curtis förrymda straffångar iKedjan,[3] som fick nio Oscarsnomineringar. Båda skådespelarna nominerades till en Oscar för bästa manliga huvudroll, Poitiers var den första till en afroamerikansk skådespelare, samt en nominering till enBAFTA, vilken Poitier vann.
IStanley Kramers dramaGissa vem som kommer på middag spelade Poitier John Wade Prentice, en man i ett förhållande med en vit kvinna, spelad avKatharine Houghton. Filmen kretsar kring Johns första möte med sina svärföräldrar, spelade avKatharine Hepburn ochSpencer Tracy och deras reaktioner på dotterns partner. Filmen var en av få filmer vid tiden som skildrade äktenskap mellan svarta och vita på ett positivt sätt, då detta tidigare hade varit olagligt i de flesta stater i USA. Det var ännu olagligt i 17 stater, främst sydstater, fram till i juni 1967, sex månader innan filmen hade premiär. Filmen blev såväl framgångsrik ekonomiskt som hos kritiker.
I nattens hetta, där Poitier spelade polisen Virgil Tibbs, kom att få två uppföljare under 1970-talet,Man kallar mig MR. Tibbs! (1970) ochOrganisationen (1971).
Poitier var först gift med Juanita Hardy åren 1950–1965. 1959 inledde Poitier en nioårig relation med skådespelarenDiahann Carroll. Han gifte sig 1976 medJoanna Shimkus, en kanadensisk skådespelare som spelat med Poitier iThe Lost Man 1969. De förblev gifta fram till hans död. Han hade fyra döttrar med sin första fru (Beverly, Pamela, Sherri och Gina) och två med sin andra (Anika och Sydney Tamiia). Dottern Sydney Tamiia Poitier (född 1973) är också skådespelare.
Poitier dog den 6 januari 2022 i sitt hem i Los Angeles, vid 94 års ålder. Efter hans död har flera personer gjort uttalanden, där de hedrat Poitier, däribland USA:s presidentJoe Biden som bland annat skrev "Med orubblig praktfullhet och värdighet – hans enastående värme, djup och stolta hållning på filmduken – hjälpte Sidney till att öppna miljoner hjärtan och förändrade hur Amerika såg på sig själva". Den tidigare presidentenBarack Obama hyllade Poitier och kallade honom "en enastående talang som representerade värdighet och elegans".[7]
.jpg)
