Sichuanⓘ, tidigare romaniseratSzechwan, är en provins iKina. Den har en yta på 487 630 km² och totalt 80 418 200 invånare (2010). Provinshuvudstad ärChengdu.
Sichuan är på alla sidor omgivet av berg. Centrum utgörs av det fruktbara, tättbefolkadeRöda bäckenet, etttektonisktsänkningsfält, vars jordmån består av förvittrade rödasandstenar och skiffrar frånkritperioden. Det är ett backlandskap, genomflutet av floder, som skurit sig djupt ned och ha stritt lopp. De viktigaste ärYangtzefloden med de fyra biflodernaMinfloden, Lu,Jialingfloden och Wu. Under sommarregnen stiger vattenståndet i Yangtze med ända upp till 22 m och floden är då segelbar tillChongqing. Huvudmassan av befolkningen utgöres avhankineser, vilka genom en intensivterrassering av jorden har uppodlat 40% av arealen. Jordbruksprodukterna är ris, vete, hirs, majs, raps, socker,sötpotatis, tobak och te. Dessutom produceras siden ochstenkolstjära. Bergsbruket lämnar kol, järn, guld och koppar. I bergstrakterna kring Röda bäckenet lever en del etniska minoriteter, bland annat miao, yi och tibetaner.
Sichuan har på grund av sitt avskilda läge på gränsen till dentibetanska högplatån ofta varit den provins som sist införlivats med en ny regim och ofta varit centrum för rivaliserande dynastiska projekt.
Sichuans tidigaste historia är höljd i dunkel, men området blev en del av det kinesiska imperiet närQindynastin underkuvade de här belägna kungadömenaBa ochShu under 200-talet f.Kr. EfterHandynastins fall upprättade en tronpretendent till Han-dynastin år 221 en lokalt kungadöme som är känt somShu Han.
UnderTangdynastin stod Sichuan under starkt tibetanskt inflytande och blev inte fullständig införlivad med Kina förrän under den följandeSongdynastin.
NärMingdynastin förföll under 1600-talet erövrades Sichuan av en rebellhövdingZhang Xianzhong (1606–1646) som kom frånYan'an iShaanxi-provinsen och hade öknamnet "Gula tigern". Han ledde sina styrkor från Shaanxi till Sichuan, där han utropade sig själv till kejsaren av Daxi-dynastin (大西王朝). På grund av lokalt motstånd utförde han massakrer på lokalbefolkningen ochmanchuernas erövring av provinsen ledde också till ett drastiskt fall i befolkningen. Efter det attQingdynastin konsoliderat sin ställning uppmuntrade myndigheterna invandring frånHubei-provinsen för att återbefolka Sichuan.
På grund av sitt utsatta läge på gränsen till Tibet var Sichuan den enda provins som lydde under engeneralguvernör och för att kunna finansiera de lokala militära utgifterna begränsade centralmakten sitt skatteuttag.[1] Under 1720-talet införlivades delar av den tibetanskakham-provinsen med Sichuan.
I slutet av Qingdynastin stod Sichuan i centrum för det lokala motståndet mot dynastin, då de lokala eliterna motsatte sig en förstatligande av de järnvägar som byggts med lokala medel. När trupper som omgrupperats tillWuchang för att undertrycka motståndet i Sichuan istället begick myteri den 10 oktober 1911 utbrötXinhairevolutionen som störtade dynastin och etableradeRepubliken Kina 1912.
Under den republikanska eran sönderföll den politiska kontrollen av Sichuan mellan olikakrigsherrar. Det var inte förränChiang Kai-shek flyttade Kinas huvudstad till Chongqing, som då tillhörde provinsen, som Sichuan kom underKuomintang-regeringens inflytande. 1939 avskildes de tibetanska delarna av Sichuan för att bildaSikang-provinsen.
Under det kinesiska inbördeskriget 1946-49 var Sichuan en av Kuomintangs starkaste fästen och Chiang Kai-shek lämnade Kina sista gången när han flög från Chengdus flygplats i december 1949. Inte förrän 1950 lyckadesFolkets befrielsearmé införliva hela provinsen med den nygrundadeFolkrepubliken Kina och det var härifrån som Befrielsearmén inledde sina operationer för att införlivaTibet med Kina, vilket skedde 1951. 1955 upplöstes Sikang-provinsen och förenades med Sichuan.
Sichuan-provinsen drabbades hårt av de politiska kampanjer som fördes under Folkrepublikens år. På grund av partisekreterarenLi Jingquans hårdföra politik var Sichuan en av de provinser där flest invånare svalt ihjäl under detStora språnget (1958-62) och mellan 8 och 12,5 miljoner beräknas ha mist livet.[2] UnderKulturrevolutionen (1966-76) drabbades provinsens av svår politisk fragmentering och det utbröt regelrätta stridigheter mellan konkurreraderödgardister.
1997 avskildes staden Chongqing och en rad intilliggande härad för att bilda en storstad på provinsnivå. Provinsen drabbades av ensvår jordbävning i maj2008.
Den politiska makten i Sichuan utövas officiellt av provinsens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvararKinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör sedan december 2020 ärHuang Qiang. Partisekreterare för Sichuan är sedan april 2022Wang Xiaohui.
Efter det attChongqing avskildes från provinsen består nu provinsen av en stad på subprovinsiell nivå, 18 städer på prefekturnivå och tre autonoma prefekturer för olika etniska minoriteter. Den autonoma prefekturerna är glest befolkade, men utgör drygt 60 procent av Sichuans totala yta.
^Dai, Yingcong. (2009) (på engelska). The Sichuan frontier and Tibet: imperial strategy in the early Qing. A China program book. Seattle: University of Washington Press.Libris11891550.ISBN 978-0-295-98951-8, s. 8.
^Yang, Jisheng; Mosher Stacy, Guo Jian, Friedman Edward (2012) (på engelska). Tombstone: the great Chinese famine, 1958-1962. New York: Farrar, Straus and Giroux.Libris13587977.ISBN 0-374-27793-1 s. 246.
