Ensexsamarit^[1] är enperson som hjälperfunktionshindrade tillsexuell tillfredsställelse viasexvård. Detta görs eftersom sexuella relationer och intimitet ökar personerspsykiska välbefinnande och kan ta bort skammen att känna sexuelllust.^[2]

Verksamheten uppbär offentligt stöd och är sanktionerad iNederländerna, och diskussioner om något liknande har förts i andra europeiska länder. Vissaprostituerade ellereskorttjänster förmedlar tjänster direkt anpassade för funktionshindrade.

I Nederländerna (där tjänsten hetersekszorg,^[3] motsvarandeengelskanssex care^[4]) betalar vissa kommuner utbidrag så handikappade kan betala enstiftelse för förmedling av sexuella tjänster.^[5] Bidragen är inte öronmärkta just för att inhandla sexuella tjänster, men systemet tillåter inköp av dylika upp till en nivå som nämnts vara månatligen förekommande.^[6] Verksamheten i Nederländerna beskrevs 2018 till att ha gett positiva effekter i form av mindrefrustration ochaggression hos brukarna, liksom en större känsla avlycka och välbefinnande.^[7]

Minst tre nederländska stiftelser arbetar med denna typ av tjänster: Stichting Sexualiteit en Handicap De Schildpad (SHDS, Handikapp- och sexualitetsstiftelsen), Stichting Alternatie Relatiebemiddeling (SAR, Stiftelsen för Alternativ Relationsförmedling) och Flekszorg (ungefär 'Flex-vård'). SHDS grundades 1997 och arbetar tillsammans medläkare,sexologer,sjukhus och sociala institutioner för att förmedla sexuella tjänster till funktionshindrade. SAR bildades redan 1982, iArnhem, av boende i staden med funktionshinder. Stiftelsen fungerar som en förmedlare av tjänster och kopplar samman kunder med tjänsteförmedlare i hela Nederländerna, samt i delar avTyskland ochBelgien. De hjälpsökande kan varaäldre,hetero-,homosexuella ellertranspersoner med någon form av funktionshinder. Flekszorg uppbär, till skillnad från de två andra stiftelserna, inte statsstöd för sin verksamhet, och därför är deras tjänster lite dyrare. Där kan kunderna få betala upp till 248euro för 90 minuters sexvård. Tjänsterna utförs av frilansandesexvårdsarbetare,^[7] som på nederländska omnämns somseksverzorgende ('sexvårdare').^[8]

Ersättningen för sexvården kan vara olika i olika delar av Nederländerna, och det är inte alla kommuner eller provinser som har praxis att ge sådan ersättning. IAmsterdam har det dock varit standard, även om det finns uppgifter från 2022 om en möjlig ändrad policy.^[3] I Nederländerna finns förslag på att införa tvingande licenser och 21-årsgränser för prostituerade ochbordellinnehavare,^[9] och i staden Amsterdam pågår även försök att omlokaliseraprostitutionsstråketDe Wallen från centrum till en mindre central plats i Amsterdam.^[10]

De som arbetar som sexsamariter räknas i Nederländerna inte som prostituerade alternativt som en särskild typ av sexarbetare, och man ser dem som kvalificerade yrkesmänniskor inomhälsovården för funktionshindrade. Detta är i linje medWHO:s program om att alla människor har rätt tillsexuell och reproduktiv hälsovård.^[2]

Exempel finns där funktionshindrade kunnat utnyttja sitt statliga bidrag för att betala för sexuella tjänster iAustralien. Domslut från 2020^[11] har lett till kritik och negativ uppmärksamhet kring påstått missbruk av skattemedel.^[12] Systemet är ännu inte utarbetat och klargjort, men möjligheten till denna typ av tjänsteköp ses positivt på från PWD, Australiens största stödorganisation för funktionshindrade.^[13] I ett antal av Australiens delstater är prostitution/sexarbete fullt eller åtminstone delvis^[14] lagligt, och längst i "normalisering" av branschen har man gått iNew South Wales.^[15]

Prostitution avkriminaliserades iNya Zeeland 2003 genom en allmän lag, och i landet är många typer av sexarbete tillåtet och fenomenet mer eller mindre integrerat i hälso- och sjukvårdssystemet. Detta inkluderar även verksamheter someskorttjänster ochbordeller;^[16]gatuprostitution fortsätter dock att vara ett problemområde på grund dess ofta tillfälliga natur och exempel på minderåriga sexsäljare.

I Nya Zeeland talas ibland om hur verksamheten inomäldrevården även kan inkludera tillgängliggörande avsexarbetare,internetpornografi eller hjälp tillonani. Denna verksamhet, som ibland diskuteras omkring via begreppetporneia (grekiska: 'prostitution') talas det ofta tyst om på grund av hänsyn tillanhörigas känslor, okunskapen kringäldres sexualitet och ofta okänslig och sensationalistisk massmedierapportering. Den sexuella assistansen behöver också ta hänsyn till alla inblandadesfrivillighet, samt landets lagar emottvingad prostitution,prostitution av minderåriga och prostitution av personer utanpermanent uppehållstillstånd.^[17]

I vissa andra länder finns enstaka exempel på användning av sexuell assistans. IIrland är det närmaste man kommereskorttjänsten Escort Irelands kategorisering av "handikappvänliga" sexarbetare och en liknande tjänst iStorbritannien via TLC Trust. Problemet i de här båda länderna är en motvilja från myndigheterna att underlätta tjänster som kan associeras med prostitution ellerunderlättande av prostitution. En skotsk sexarbetare som nischat sig mot att arbeta med funktionshindrade menar att det även bland prostituerade finns många som inte vill ha funktionshindrade som kunder, ibland av rädsla över hur de ska hantera situationen. Olika exempel finns på hur sexarbetare ibland kan fungera som psykologiskt stödjande socialarbetare, vid sidan av de rent sexuella tjänsterna de utför.^[18]

Kampanjer har även bedrivits för att införa något liknande Nederländernas offentliga stödprogram i Storbritannien (där en sådan verksamhet kan beskrivas somsex care^[7] – 'sexvård').^[19] Diskussioner om behovet om något liknande har även nämnts iSverige^[20] (därsexköp är olagligt) ochSpanien (där sexköp är lagligt).^[21]

IDanmark fanns 2014 cirka 300sexualvägledare^[22] för funktionshindrade, en offentlig funktion skapades i Danmark under 1980-talet.^[23] Dessa rådgivare ska hjälpa en funktionshindrad att kunna hantera sin egen sexualitet men är inte att jämföra med sexsamariter. Däremot är det sedan lagförändringen på 1980-talet tillåtet för vårdpersonal att även förmedla kontakter med ensexarbetare "så länge inget vinstintresse [är] inblandat",^[23] och möjligheten till denna assistans finns i många danska kommuner. Fenomenet är dock omdiskuterat, på grund av olika åsikter i Danmark om hur man bäst hanterar sexarbete och hjälper sexarbetare.^[24]

• Funktionsnedsättning
• Prostitution