Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Serbien

Från Wikipedia
För andra betydelser, seSerbien (olika betydelser).
Republiken Serbien
Република Србија
Republika Srbija
FlaggaStatsvapen
ValspråkСамо Слога Србина Спашава/Samo Sloga Srbina Spasava
(Endast enighet räddar serberna)
Nationalsång: Боже правде/Bože pravde
(Rättvisans gud)
Serbiens nationalsång, Боже правде/Bože pravde (instrumentalisk).

läge
Huvudstad
(även största stad)
Belgrad
Officiella språkSerbiskaa
DemonymSerb[1]
StatsskickRepublik
 - PresidentAleksandar Vučić (SNS)
 - PremiärministerMiloš Vučević (SNS)
 - TalmanAna Brnabić (SNS)
NationalförsamlingSerbiens nationalförsamling
SjälvständighetFrånSerbien och Montenegro 
 - Deklarerad5 juni2006 
 - Erkänd5 juni 2006 
Area
 - Totalt77 474 km²[2] (118:e)
 - Vatten (%)0,00 %
Befolkning
 - 2016b års uppskattning7 076 372[3][4] 
 - 2011c års folkräkning7 186 862 [5]
 - Befolkningstäthet91,3 inv./km² 
BNP (PPP)2022 års beräkning
 - Totalt163,6miljarderUSDUSD (utan Kosovo)[6] (79:e)
 - Per capita23 904USD (utanKosovo)[6] (68:e)
BNP (nominell)2022 års beräkning
 - Totalt65 miljarderUSD (utan Kosovo)[6] (84:e)
 - Per capita9 503USD (utan Kosovo)[6] (82:a)
Ginikoefficient (2021)33,3[7] 
HDI (2021) 0,802[8] (63:e)
ValutaSerbisk dinard (RSD)
TidszonCET(UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktKopaonik,2 017 m ö.h.
 - Största sjöĐerdap,253 km²
 - Längsta flodDonau,2 888 km
Nationaldag15 februari
NationalitetsmärkeSRB
LandskodRS, SRB, 688
Toppdomän.rs,.срб
Landsnummer381
a I Vojvodina ävenkroatiska,rumänska,rusinska,slovakiska,ungerska och i Kosovo ävenalbanska.
b Beräknad folkmängd 1 januari 2016; Kosovo ingår ej.
c Folkräkningen avser befolkningen den 30 september 2011; Kosovo ingår ej.
d I Kosovo användseuro.

Serbien (serbiska:Србија/Srbija), officielltRepubliken Serbien[1] (Република Србија/Republika Srbija;lyssna(fil)), är enkustlösstat belägen påBalkanhalvön iSydöstra Europa. Serbien gränsar tillKroatien,Montenegro ochBosnien och Hercegovina i väst,Ungern i norr,Nordmakedonien i söder samtRumänien ochBulgarien i öst. I söder finnsKosovo som har förklarat sig som självständig stat meninte erkänns av Serbien. Serbiens huvudstad ärBelgrad med cirka 1,6 miljoner invånare. I norr ligger denautonoma provinsenVojvodina.

Serbien är enparlamentariskrepublik. Det finns ett stort antalpolitiska partier och sedan 2012 styrs landet avnationalistiska partier.[9]

Från 1918 utgjorde Serbien stommen i densydslaviska statsbildningenJugoslavien som började falla sönder 1991 och slutligen upplöstes 2003. Från och med den 7 juni 2006 är Serbien en självständig stat efter att statsförbundetSerbien och Montenegro upplösts. Sedan 1999 har Kosovo varit placerat under en tillfällig administration avFörenta nationerna i enlighet medresolution 1244 som hade antagits. I februari 2008 deklarerade Kosovos parlament enhälligt självständighet från Serbien, men detta har inte erkänts av Serbiens parlament. Omvärldens reaktioner är splittrade men år 2022 har ungefär hundra stater, däriblandSverige, erkänt Kosovos självständighet.[10]

Serbien är bland annat medlem iFörenta nationerna,världshandelsorganisationen och den centraleuropeiska frihandelsorganisationenCEFTA. Serbien ansökte omEU-medlemskap den 22 december 2009 och blev 1 mars 2012kandidatland till EU-medlemskap. Den 21 januari 2014 inleddes anslutningsförhandlingarna.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Serbiens historia

Vid delningen avRomerska riket 395 kom dagens Serbien att hamna i detBysantinska riket. På 500- och 600-talen invandradeslaviska stammar till området. På 700-talet slöt de sig till denöstortodoxa kyrkan. De serbiska furstendömenaDuklja (senareZeta) ochRaška upprättades somvasallstater under Bysans runt år 750.

År 1040 tillkämpade sig Zeta oavhängighet och blev ett eget kungadöme år 1077. Zeta lade Hum (senareHercegovina) och Raška under sig under perioden 1090-1138. År 1168 blev Raška en bysantinskvasallstat, för att sedan uppnå oavhängighet år 1180. Därefter övertog Raška kontroll över Zeta och kungadömet Serbien upprättades därefter år 1217, då storfursten av Raška,Stefan Prvovenčani kröntes till kung. 1219 erkändes denserbisk-ortodoxa kyrkan avpatriarken av Konstantinopel; kung Stefans brorSankt Sava betraktas som kyrkans grundare.

Huset Nemanjić regerade under perioden 1167-1371. Detta inledde en storhetstid. På 1200- och 1300-talen blev en stor del av Balkan (inkluderatMakedonien, östra Hercegovina, ellerHum,Epirus,Thessalien och Albanien) erövrat av Serbien. 1346 krönteStefan Uroš IV Dušan sig själv tilltsar, men riket splittrades och upplöstes efter hans död år 1355. De splittrade serbiska adelsfamiljerna förlorade därpå viktiga slag mot detOsmanska riket år 1371 och den 15 juni 1389 islaget vid Kosovo Polje, medan Zeta (sedan 1500 kallat Montenegro) bevarade sin oavhängighet. Från 1459 var Serbien en del av Osmanska riket.

Som en del av Osmanska riket fick den serbiska befolkningen färre rättigheter än vad man hade haft under de kristna härskarna, även om livegenskapen avskaffades.[11] Dekristna bönderna diskriminerades vid konflikt medmuslimska då rättsväsendet favoriserade utövare avislam. Den serbiska befolkningen hade inte rätt att lära sig läsa och skriva, ägamusikinstrument och fram till 1800-talet var de även förbjudna att äga vapen.[12] Dessutom införde osmanerna "blodskatt", vilket innebar att kristna bönder som var befriade från reguljär militärtjänst kunde bli tvungna att lämna sina söner somslavar, för att dessa sedan skulle bli muslimer och ingå i den osmanska armén. Blodskatten avskaffades senare under 1600-talet, men de återkommande kidnappningar av kristna barn fortsatte.[källa behövs] I samband med kriget mellan Osmanska riket ochHabsburg 1683-1699 reste sigserberna i ett uppror som dock slogs ned så snart habsburgarna dragit sig tillbaka norr om flodenDonau.

Serberna, ledda avKarađorđe Petrović, gjorde uppror motosmanerna år 1804 och igen år 1815. Vid fredsavtalet iBukarest den 28 maj 1812 fick Serbien enautonom status inom Osmanska riket.Furstendömet Serbien etablerades den 21 november 1815. Den osmanska administrationen av området avslutades 1835 och de sista osmanska militära styrkorna lämnade landet 1867. VidBerlinkongressen år 1878 (som hölls efter detrysk-turkiska kriget 1877-1878) fick Serbien full självständighet.Kungariket Serbien upprättades den 6 mars 1882. Efterbalkankrigen (1912-1913) erövrade Serbien ävenKosovo,Sandžak och dagensNordmakedonien.

Den 28 juli 1914 förklaradeÖsterrike-Ungern krig efter mordet på tronföljarenFranz Ferdinand iSarajevo av en serbisknationalist,Gavrilo Princip (seskotten i Sarajevo), vilket utlösteförsta världskriget. Efter kriget upprättadesSlovenernas, kroaternas och serbernas stat den 1 december 1918. Landet bytte namn tillkungariket Jugoslavien den 3 oktober 1929.

Andra världskriget

[redigera |redigera wikitext]

Jugoslavien invaderades avaxelmakterna i april 1941 underandra världskriget. Det serbiska territoriet ockuperades avNazityskland,Kungariket Ungern,Bulgarien,Oberoende staten Kroatien ochAlbanien. I den del som ockuperades avTyskland upprättades det en marionettregering, ledd avMilan Aćimović och senare av generalMilan Nedić. Tillsammans med de tyska nazisterna förföljde och mördade den serbiska marionettregeringen[13] tusentalsjudar. Belgrad förklarades 1942 som den första "judefria" (Judenfrei) huvudstaden iEuropa avSS-officerenEmanuel Schäfer, som var befälhavare förSicherheitspolizei ochSicherheitsdienst i det ockuperade Serbien.[14][15] Bland annat inrättadeskoncentrationslägretBanjica.

Karta över Serbien (2023).

Samtidigt upprättades en motståndsrörelse,Četnici, som leddes avDraža Mihailović. Rörelsens mål var att återupprättamonarkin, bekämpanazisterna och skapa ett Storserbien som skulle omfatta Serbien, Bosnien och Hercegovina och stora delar av Kroatien. Četnici använde sig bl.a. avetniskt rensning för att uppnå sina mål och människor av annan etnisk börd än serbisk (främstkroater,bosniaker ochalbaner) mördades. Četnici var aktiva i Serbien, Bosnien och Hercegovina och delar av Kroatien som var tänkta att ingå i det nya Storserbien.[16] Fleraultranationalistiska organisationer av annat etniskt ursprung än serbiskt var nazistkollaboratörer och de bedrev etnisk rensning mot serberna. Någonstans kring 750 000 serber dödades i koncentrationsläger.[17] Det korrekta antalet kommer förmodligen aldrig att fastställas då en stor mängd dokument och personbevis både från före och under kriget förstördes. I slutskedet av andra världskriget genomfördes hämndaktioner avpartisaner som avrättade delar av den tyska och ungerska minoriteten iVojvodina; minst 35 000 fick sätta livet till enbart för att de hadeungerskt ursprung.[18]

Efterkrigstiden

[redigera |redigera wikitext]

Efter kriget tog partisanrörelsen makten och den 29 november 1945 proklameradesSocialistiska federativa republiken Jugoslavien avJosip Broz Tito. Serbien blev en av sex delrepubliker i statsfederationen.Jugoslavien regerades avkommunistpartiet fram till upplösningen 1992. Under början av 1990-talet valde alla delrepubliker utom Serbien ochMontenegro att lämna federationen Jugoslavien vilket motsattes hårt av den dåvarande centralregeringen i Belgrad. Flera krig följde sedanupplösningen av Jugoslavien. Dessa krig brukar kallas för dejugoslaviska krigen och Serbien var en stridande part i samtliga krig med undantag för den väpnadekonflikten i Makedonien 2001. Som ett resultat av dessa krig var Serbien ochMontenegros relation tillSlovenien,Kroatien, kroaterna och bosniakerna iBosnien och Hercegovina länge ansträngda men är idag betydligt förbättrade.

Efter upplösningen av SFR Jugoslavien bildade de två kvarvarande delrepublikerna Serbien och MontenegroFörbundsrepubliken Jugoslavien som år 2003 bytte namn till StatsförbundetSerbien och Montenegro. Relationerna mellan de två delrepublikerna i statsförbundet var dock ansträngda och efter att en folkomröstning i maj år 2006 i Montenegro uppvisat att ungefär 55,5% var för Montenegros självständighet utropade Montenegro sig som en oberoende stat den 3 juni 2006. Den 5 juni 2006 erkände Serbien detta i och med att de själva förklarade sig självständigt från unionen som därmed upplöstes.

Den 17 februari 2008 förklarade den autonoma provinsenKosovo sig självständig från Serbien. Serbien och bland annatFN:s säkerhetsråd har inte erkänt förklaringen medanomvärldens reaktioner har varit splittrade. Självständighetsförklaringen ledde till protester från den serbiska sidan och utmynnade i kravaller och protestmarscher i Belgrad och i flera städer runt om i landet. Protester ägde även rum avserber i Bosnien och Hercegovina ochMontenegro. En del fall av kravaller har noterats då flera utländska mål attackerats, däribland ambassader, konsulat och köpcentra. Den 21 februari 2008 organiserade den serbiska regeringen en massprotest i Belgrad mot Kosovos självständighetsförklaring som samlade uppemot 500 000 - 1 000 000 demonstranter.

Från 19 december 2009 kan serbiska medborgare resa utanvisum till länder iEuropeiska unionen.[19] Under de följande nio månaderna sökte 4 000 serberasyl iSverige, vilket är en kraftig ökning jämfört med 421 under hela 2009.[20] De flesta ärromer.[21] EU-kommissionärCecilia Malmström hotade i oktober 2010 att återinföra visumtvånget om inte Serbiens och Nordmakedoniens regeringar får stopp på flyktingströmmen.[22]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Serbien ligger påBalkanhalvön i korsningen mellancentrala,östra ochsödraEuropa.

Topografi

[redigera |redigera wikitext]

Serbien är kustlöst och består av mycket bergiga landskap i södra delen av landet. Norra delen av landet, med provinsenVojvodina, består mest av slättland med låga kullar.

Högsta bergstoppen ärMidzor (2 170 m) som ligger på gränsen mellan Serbien ochBulgarien.

Hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Den längsta floden i Serbien ärDonau (588 km), som i nordvästra delen av landet utgör gränsen tillKroatien. Donau utgör även en del av gränsen tillRumänien. FlodenSava utgör södra Vojvodinas gränser och rinner in i Donau i huvudstaden Belgrad. Andra betydande floder ärTisa,Tamis ochBegej i Vojvodina,Velika Morava ochDrina i det centrala Serbien. Drina utgör gränsen tillBosnien och Hercegovina.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Norra Serbien har kontinentalt klimat med fuktiga, varma somrar och kalla vintrar. Södra delarna av landet har torrare och varmare somrar och kallare vintrar med mer snöfall än i norra Serbien.

På sommaren kan temperaturen gå upp till mer än 40 grader i norra delen av Serbien.

Enligt fakta från 1961-1990 är lufttemperaturen i Serbien i snitt 10,9 °C upp till 300 meters höjd. På 300–500 meters höjd är den 10,0 °C och över 500 meters höjd 6,0 °C.

Naturskydd

[redigera |redigera wikitext]

Serbien har femnationalparker:

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]

Serbien har två autonoma provinserː

Resten av Serbien brukar kallascentrala Serbien men fungerar ej som en administrativ enhet.

Engelskråkig karta över Serbiens distrikt.

Serbien är även indelat i distrikt (okrug). Distrikten i det centrala Serbien:

Vojvodina delas in i tre geografiska områden med tillhörande distrikt:

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Tomislav Nikolić, grundare av det nationalkonservativa partietSerbiens progressiva parti (SNS) var president från 2012 till 2017. Nikolić ersatte den västinriktade och EU-positiveBoris Tadić frånDemokratiska Partiet efter ett jämnt val. I den andra rundan av presidentvalet, som ägde rum den 20 maj 2012, hade Nikolić, när 70 procent av rösterna hade räknats, 49,4 procent av rösterna mot Tadićs 47,7 procent och kunde därmed utropas som segrare. Tadić erkände sig besegrad redan innan alla rösterna var räknade. Detta var enskräll, eftersom opinionsmätningar före valet tydde på att Tadić skulle bli återvald.[23][24]

Serbiens nuvarande (december 2023) presidentAleksandar Vučić.

Efter att premiärministernVojislav Koštunica avgått i protest mot provinsenKosovos ensidigt proklamerade självständighet hölls nyval till nationalförsamlingen den11 maj2008. Valet blev en stor framgång för valalliansenFör ett europeiskt Serbien, som förespråkar EU-medlemskap och ekonomiska reformer. Huvudmotståndarna De Radikala nationalisterna (SRS), som förespråkar en hårdare linje gentemotEuropeiska unionen och de länder som erkänt Kosovo som självständigt land, tappade mark. Valet blev dock mycket jämnt, utan en klar vinnare, vilket ledde till segdragna koalitionsförhandlingar.[25]

I april 2017 vann den förre premiärministernAleksandar Vučić, ledare för det nationalistiska partiet SNS, Serbiens presidentval.[26]Ana Brnabić utnämndes till Serbiens premiärminister av presidentAleksandar Vučić i juli2017. Brnabic blev både landets första öppet homosexuella regeringschef och Serbiens första kvinnliga premiärminister.[27]

Idag (maj 2023) domineras serbisk politik av presidentAleksandar Vučić och hans höger- och nationalistparti SNS. Ett ökande missnöje över vad som uppfattas som ett alltmer auktoritärt styre har gjort att en proteströrelse vuxit fram och stora delar av oppositionen bojkottade parlamentsvalet i juni2020, vilket bidrog till en överväldigande seger för SNS.[28]

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]

Serbien har uttryckt önskan om att bli medlem avEuropeiska unionen. EU har länge varit skeptiskt till ett serbiskt medlemskap då landet inte samarbetade fullt ut medInternationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien iHaag. Kraven var att de misstänkta krigsförbrytarnaRatko Mladić,Radovan Karadžić samtGoran Hadžić, som misstänks för krigsförbrytelser begångna i grannländernaBosnien ochKroatien under1990-talet, skulle gripas och utlämnas innan EU beviljade Serbien kandidatlandsstatus. EU har också uttryckt att säkerhets- och stabilitetsavtalet inte kommer att träda i kraft förrän Serbien anses samarbeta fullt ut med den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag.

De senaste dryga tio åren har Serbien emellertid tagit flera steg för att gå EU:s vilja till mötes:

  • Karadžić greps på en buss i Belgrad fredagen den 18 juli 2008 av serbisk säkerhetstjänst. Den 30 juli 2008 utlämnades Karadžić tillHaag.
  • Mladić greps av serbisk polis i den nordliga provinsenVojvodina den 26 maj 2011. Den 31 maj 2011 utlämnades Ratko Mladić tillHaag.
  • Den 20 juli2011 greps Goran Hadžić i Fruška Goraområdet i Serbien. Han blev utlämnad till Haag den 22 juli. Goran Hadžić var den sista av de tidigare 161 eftersökta krigsförbrytarna i det fornaJugosalvien som fortfarande var på fri fot.

Den 22 februari2008 beslutadeEU att tillsvidare avbryta samtalen för att teckna ett samarbetsavtal mellan EU och Serbien. EU:s beslut om frysta samtal med Serbien kom efter de oroligheter som följde i Serbien efter provinsen Kosovos självständighetsförklaring eskalerat[29]. 1 januari2009 undertecknade Serbien ett interimsavtal om handel medEU, vilket trädde i kraft den 1 februari2010.

I oktober2011 ansågEU-kommissionen att Serbien borde kunna få status som kandidatland till EU-medlemskap, och sa sig hoppas att EU-toppmötet i december2011 skulle besluta det[30][31]. Den 1 mars2012 blev Serbien officiellt EU-kandidatland.

Europeiska unionens ministerråd har beslutat att innehavare av nationella biometriska pass i Serbien,Montenegro ochNordmakedonien får resa visumfritt till EU-länder samt Island, Norge och Schweiz från och med den 19 december 2009. Beslutet gäller inte Storbritannien och Irland. Serbien är sedan den 14 december2006 medlem iPartnerskap för fred (PFF), vilket är ett villkor för att ett land ska kunna bli en fullvärdig medlem avNATO. Landet söker inte medlemskap i NATO utan bara nära samarbete med organisationen. Serbien är ett militärt neutralt land. Relationerna var länge mycket spända mellan Serbien och NATO efterKosovokriget men har förbättras mycket genom åren. Den 14-15 juni2011 hölls i den serbiska huvudstadenBelgrad en NATO-konferens för militärt partnerskap mellanNATO och dess bundsförvanter. I sitt första möte medRysslands presidentVladimir Putin i slutet av maj 2012 underströk Serbiens nya presidentTomislav Nikolić att Serbien "aldrig" kommer att bli medlem i NATO.[32]

Serbien har av tradition nära band med det likaså ortodoxa och nationalistiskaRyssland. Ryssland stödde under1800-talet Serbiens frihetskamp mot detOsmanska riket och gick1914 i krig medÖsterrike-Ungern på Serbiens sida, vilket ledde tillförsta världskriget.[26]

Försvar

[redigera |redigera wikitext]

Deserbiska väpnade styrkorna (Војска Србије/Vojska Srbije) består av markstyrkor,flygvapen och träningsförband. Frivillig militärtjänst gäller från 18 års ålder. Den obligatoriskavärnplikten avskaffades under 2011.

Många av objekten i de serbiska väpnade styrkorna har köpts ifrånRyssland, som till exempeljaktflygplanetMikojan-Gurevitj MiG-29,attackhelikopternMil Mi-35,stridsvagnenT-72 ochluftvärnsfordonetPantsir-S1 med mera. Men Serbien har också tillverkat egna föremål som till exempelstridsvagnenM-84,artilleripjäsenNora B-52,luftvärnssystemetPASARS-16 ochraketartillerietLRSVM Tamnava med mera.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Serbien är ett mindre medelinkomstland. Fattigdomen i landet har halverats men arbetslösheten är fortfarande hög.[33] Arbetslösheten är på 9,8 procent (2022).[34] Valutan ärserbisk dinar (RSD). Serbien har som många andra länder iÖsteuropa problem med korruption och ekonomisk brottslighet, vilket i Serbiens fall var ett resultat av många års sanktioner och hyperinflation efter kriget.

Efter attSlobodan Milošević kastats ut har arbetet med att återuppbygga Serbiens sargade ekonomi tagit fart och BNP växer med cirka 7,5 % per år, bland annat tack vare rekordhöga utländska investeringar som underlättas av regeringens omstruktureringar av ekonomin och satsningar på infrastruktur. Detta gör att Serbien idag (2011) uppskattas ha en av de starkaste ekonomierna i regionen och ett instabilt Serbien skulle påverka ekonomin i hela regionen.EU,USA,Ryssland,Kina, är Serbiens viktigaste handelspartners.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Tjänster och turism

[redigera |redigera wikitext]

Serbiensmedeltidaortodoxakloster har länge lockatturister med dess unikaarkitektur ochfreskomålningar. En annan stor attraktion är de över 50mineralvattenkällorna, vilka dock främst lockat inhemska turister.Turismen, både den inhemska och den internationella, minskade dock avsevärt under oroligheterna på 1990-talet. Turismen ökar till Serbien igen och fler och fler turister besöker landet varje år.

Serbiens mestkosmopolitiska städer ärBelgrad ochNovi Sad som är fulla avkaféer,pubar ochrestauranger. Där finns även mångasevärdheter,museer och aktiviteter.

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]

Serbiens störstaflygplats ärBelgrad-Nikola Teslas flygplats i Belgrad. Därifrån avgår de flesta internationella flygningarna. Busstrafiken är väl utvecklad med bussar från Västeuropa ochTurkiet. Internationell tågtrafik har sin utgångspunkt i Belgrad och de flesta går viaNovi Sad ochSubotica mot norr och väst samt viaNiš österut.Järnvägsnätet i Serbien når ut till de större städerna men är relativt glest utbyggt. Underhållet har varierat genom åren men på senare tid har det förbättrats. Tågen i Serbien går dock fortfarande relativt långsamt. De serbiska tågen har de senaste åren blivit ganska omoderna. Men på senare år har det köpts in nya tåg. Järnvägslinjen från Belgrad motBar i Montenegro är känd för att vara väldigt vacker.[35]

Vägnätet i Serbien varierar i standard. Mellan de större städerna går detmotorvägar med Belgrad i centrum. Motorvägarna går också från Belgrad till Ungern, Kroatien, Nordmakedonien och Bulgarien. De serbiska motorvägarna ingår i det kontinentala motorvägsnätet. Utbyggnader av motorvägsnätet pågår. Bland annat byggs en ny motorväg från Belgrad till Montenegro.

Utbildning och forskning

[redigera |redigera wikitext]

I Serbien börjarbarnskolan vid sju års ålder. Den åttaårigagrundskolan är obligatorisk och avgiftsfri och det finns också ett frivilligt, fyraårigtgymnasium som ger grundläggande behörighet för vidare studier påuniversitetsnivå.

Denkommunistiskaregimen iforna Jugoslavien genomförde framgångsrika åtgärder för att elimineraanalfabetismen. Efterandra världskriget kunde två tredjedelar av den serbiska ochmontenegrinska befolkningen varken läsa eller skriva, och hos den albanska befolkningen var antalet analfabeter betydligt större. På1950-talet var antalet rapporterade analfabeter i Serbien mindre än hälften.

Det finns fem statliga universitet i Serbien det största universitetet ärBelgrads universitet, grundat1863.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Serbiens demografi
Nuvarande befolkningspyramid för Serbien (2017), enligt FN:s uppskattningar, Världsbefolkningen.
Folkmängd6 647 003 ()[36]
Förväntad levnadslängd75år ()[37]
Summerad fruktsamhet1,43 ()[38]
Språk
Officiella språkserbiska[39]

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

Serbiens största stad är huvudstadenBelgrad med cirka 2 - 2,5 miljoner invånare med förorter inräknade (2012). Ingen annan stad kommer i närheten av dess storlek och av landets nästföljande städer,Novi Sad ochNiš har ingen mer än 300 000 invånare. Dock är antalet invånare svårt att fastställa sedan krigen under 1990-talet, då många serbiska flyktingar frånKroatien,Bosnien och Hercegovina ochKosovo främst bosatt sig i de större städerna.

  1. Belgrad (huvudstaden. Beograd/Београд).
  2. Novi Sad (Нови Сад)
  3. Niš (Ниш)
  4. Subotica (Суботица)
  5. Kragujevac (Крагујевац)
  6. Kruševac (Крушевац)
  7. Novi Pazar (Нови Пазар)
  8. Valjevo (Валјево)
  9. Kraljevo (Кралјево)
  10. Vršac (Вршац)
  11. Kikinda (Кикинда)
  12. Zrenjanin (Зрењанин)

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]
Engelskspråkig karta över etniska grupper inom Serbien (2002).

Serbien (exklusive Kosovo) hade 7 498 001invånare vidfolkräkningen år2002.[40] En överväldigande majoritet av Serbiens befolkning ärserber, men det finns många minoritetsgrupper såsomungrare,albaner,rumäner ochkroater med flera.

Serbiens näst största befolkningsgrupp är av albansk härkomst och är bosatta iprovinsenKosovo. Ungrarna är tredje största befolkningsgrupp och är bosatta i dennorraautonoma provinsenVojvodina.

Vojvodina är den mest etniskt blandade regionen iEuropa med mer än 26 olika etniska folkgrupper. Under en tid bodde mångatyskar i Vojvodina men den kommunistiska regeringenmassdeporterade allatyskspråkiga invånare.

När de jugoslaviska krigen bröt ut1991 gav sig många högutbildade ochungdomar iväg för att undkommamilitärtjänstgöring,fattigdom och en osäkerframtid. Samtidigt hade den serbiskabefolkningen ökat drastiskt under1990-talet till följd av att landet fick ta emot omkring en halv miljon serbiskaflyktingar frånBosnien och Hercegovina ochKroatien.

Enligt uppgifter från 2002 är den etniska fördelningen följande (Kosovo ej inräknat):

  • Serber - 6 293 822 (83,94 %)
  • Ungrare - 190 172 (3,91 %)
  • Bosniaker - 136 464 (1,82 %)
  • Romer - 107 971 (1,44 %)
  • Övriga - 666 572 (8,89 %)

Utöver dessa finns det cirka 1,8 miljoneralbaner och ytterligare 250 000 serber i Kosovo (kosovoserber). Ny folkräkning kommer genomföras från den 1 - 15 oktober 2011.

Språk

[redigera |redigera wikitext]

I Serbien talasserbiska, som är ettsydslaviskt språk och är detofficiella språket i landet. Språket skrivs med såväl detkyrilliska alfabetet som detlatinska alfabetet, även om det förra är vanligare och dessutom det skriftspråk som en gång infördes av den serbiska ortodoxa kyrkan. Det viktigaste minoritetsspråket ärungerska.

Det kyrilliska alfabet som används i Serbien idag utformades av den serbiske lingvistenVuk Karadžić under 1800-talets första hälft. Han uteslöt vissa bokstäver ur den gamla kyrilliska skriften och tillfogade andra som han ansåg att språket behövde. Hans motto och mål med det nya alfabetet var att det skulle vara såfonetiskt som möjligt:Piši kao što govoriš, čitaj kao što je napisano ("Skriv som du talar, läs som det står skrivet").

Religion

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Religion i Serbien

Denöstliga ortodoxa kristendomen är den dominerandereligionen i landet och de flestaserber tillhör denSerbisk-ortodoxa kyrkan.

Ortodoxi har länge varit införlivad i den serbiskanationella identiteten och den Serbisk-ortodoxa kyrkan har stort inflytande isamhället. Trots den Serbisk-ortodoxa kyrkans dominerande ställning i Serbienskulturella liv tillhör många serbiskamedborgare andra trosriktningar, särskiltislam,romersk ochöstlig katolicism (Grekisk-katolska kyrkan i Kroatien och Serbien) och ävenprotestantism. Största delen av ungrarna är romerska katoliker. En majoritet avalbanerna ärmuslimer, men även ett betydlig antal är katoliker. ISandzak-regionen finns en avsevärd muslimsk (bosniakisk) minoritet. De flesta muslimer ärsunniter.

Religionsfrihet finns formellt inskriven i serbisk lagstiftning som dock tillskriver sju religiösa riktningar en särställning som "traditionella”.[41]

Under 2011 var cirka 1% av Serbiens befolkningprotestanter.[42]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Serbiens samhälle är starkt präglat av gamlapatriarkaliskatraditioner som har utvecklats från detosmanska inflytandet i landet och återspeglas i familjelivet och i denoffentliga sektorn[källa behövs]. Denbysantinska tiden har också satt sina spår i serbisk kultur och den serbiska (tidigare bysantinska) ortodoxa kyrkans starka fäste i den serbiska samhället har påverkatkonsten mycket.

Musik och dans

[redigera |redigera wikitext]
EXIT-festivalen iNovi Sad.

Den12 maj2007 vann SerbienEurovision Song Contest med låtenMolitva, som sjöngs avMarija Šerifović.2008 sjöngs låtenOro av artistenJelena Tomašević som komponerades avŽeljko Joksimović.

Trumpetfestivalen i Guča hålls i augusti varje år och brukar enligt arrangörerna locka uppåt 500 000 deltagare.

Varje år hålls den stora festivalenEXIT iNovi Sad. Där spelar över 100 band i Petrovaradinfästningen och festivalen besöks årligen av över 300 000 - 500 000 människor från hela världen. EXIT blev vald till Europas bästa festival 2007 och 2008 av UK Festival Awards. Festivalen startade år 2000 som en protest motSlobodan Milošević-regimen och varade då i 100 dagar. Nu är festivalen ett årligt fyradagarsevenemang.

Bland serbiska artister kan nämnas:Nadežda Petrović,Marina Abramović,Milena Pavlović-Barili (Milena Pavlović Barilli),Đura Jakšić,Emir Kusturica,Milan Mladenović,Ceca (Svetlana Ražnatović),Željko Joksimović,Bebi Dol,Bora Đorđević,Đorđe Balašević,Marija Šerifović ochBoban Marković.

Teater

[redigera |redigera wikitext]

Serbien har en väletablerad teatertradition med många teatrar runt om i landet. Den serbiska nationalteatern iNovi Sad grundades1861 och dess byggnad härrör från år1868.

Bitef[43], Belgrads internationella teaterfestival, är en av de äldsta teaterfestivalerna i världen.New Theater Tendencies (Nya tendenser inom teatern) är festivalens ständiga undertitel. Sedan starten 1967 har Bitef kontinuerligt följt och stöttat de senaste trenderna inom teatern. Den har blivit en av de fem viktigaste och största europeiska festivalerna. I Serbien har den blivit en av de viktigaste kulturinstitutionerna.

Film

[redigera |redigera wikitext]

Filmmediet etablerades relativt tidigt i Serbien. 12 filmer hann produceras innanandra världskriget bröt ut. Den mest betydande förkrigsfilmen varMihail PopovićsSlaget om Kosovo från 1939. Filmmediet blomstrade efter andra världskriget. Den främste efterkrigsregissören varDušan Makavejev som blev internationellt erkänd för filmenKärleksakten eller En växeltelefonists tragedi från 1967. Makavejevs filmMontenegro spelades in iSverige 1981.Zoran Radmilović var en av de kändaste skådespelarna under efterkrigsperioden.

Serbisk film fortsatte att utvecklas under 1990-talet och även idag, trots 90-talets omvälvningar. RegissörenEmir Kusturica har vunnit tvåGuldpalmer för Bästa film vid filmfestivalen i Cannes. Den ena förNär pappa var borta på affärsresa 1985 och den andra förUnderground 1995. 1998 vann Kusturica Silverlejonet för bästa regi vidVenedigs filmfestival för filmenSvart katt, vit katt.

År 2001 fanns det 167 biografer i Serbien (exklusive Kosovo) och över fyra miljoner serber gick på bio under det året. 2005 orsakade filmenSan zimske noći ("En midvinternattsdröm") avGoran Paskaljević en del debatt då den riktade kritik mot Serbien och dess roll i krigen på 1990-talet.

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Helgdagar och högtider

[redigera |redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.

Nyårsdagen firas alltid den 1 januari, följt av Andra nyårsdagen den 2 januari. Den 7 januari markerar en fast högtid för jul. Nationaldagen firas under tre dagar: den 15, 16 och 17 februari. Långfredagen är en rörlig högtid liksom den ortodoxa påsken.Arbetarnas dag firas den 1 och 2 maj. Vapenstilleståndsdagen uppmärksammas varje år den 11 november.[44]

Matkultur

[redigera |redigera wikitext]

Den serbiska maten har mycket likhet med denturkiska,ungerska och ävenmedelhavsmat. Vanligast brukar man äta hemmagjord mat istället för att gå ut och äta på resturang. Kryddor och örter förekommer i viss mån men maten brukar vara mild.[45]

Den serbiska maten brukar innehålla mycketgelatin, både i sötsaker och mat. Puddingar, sylt och pastejliknande rätter äts både till fester och vardags. Soppor, grytor, grönsaker, kött och fisk förekommer också.[45]

Exempel på olika serbiska maträtterː

  • Koljivo: En vetepudding/kaka som gärna äts med slatko. Den är bakad med kokt nötter, vete och mycket socker. Kakan har också stor betydelse vid religiösa högtider, speciellt förortodox kristendom.[45]
  • Ajvar: En orangefärgad grönsaksås/röra. Ajvar är väldigt kryddstark vilket gör att det kan bränna lite i halsen. Brukar ätas med fisk, kött eller bröd.[45]
  • Slatko: En dessert-topping med frukt och gelatin som liknar sylt. Brukar ätas med kakor eller grädde.[45]
  • Surkål: Surkål är främst känd för det ungerska och tyska köket.[45]
  • Ustipci: Brödbullar som är friterade. Ser ut som enmunk.[45]
  • Koljivo.
    Koljivo.
  • Slatko.
    Slatko.
  • Ustipci.
    Ustipci.

I Serbien är öl mycket populärt och är också väldigt billigt. Några exempel på serbiska ölmärken:

  • Rakija: En alkoholhaltig och stark dryck som framställs av frukt som har jäst. Alkoholhalten ligger mellan 45 och 70 procent. Om drycken är gjord på plommon heter den till exempel Slivovica. Slivovica är också den varianten Rakija som är den billigaste och den starkaste.
  • Niksicko: En öl som egentligen bryggs iMontenegro men är ändå populär i Serbien.[45]
  • Zajecarsko: Smakriklageröl.[45]
  • Jelen: Läskande sommaröl.[45]

I Serbien odlas också vin. De druvorna som odlas mest ärprokupac ochtamjanika.[45]

Bilder

[redigera |redigera wikitext]

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201969 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201990 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201887 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201863 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab] ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 92. Arkiverad frånoriginalet den 27 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 16 maj 2017 
  2. ^”Serbia”. The World Factbook.Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad frånoriginalet den 15 december 2018.https://web.archive.org/web/20181215192259/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ri.html. Läst 16 maj 2017. 
  3. ^”Подаци” (på serbiska). Arkiverad frånoriginalet den 25 december 2015.https://web.archive.org/web/20151225081855/http://webrzs.stat.gov.rs/WebSite/Public/PageView.aspx?pKey=2. Läst 24 januari 2016. 
  4. ^”Data” (på engelska). Statistical Office of the Republic of Serbia.http://www.stat.gov.rs/WebSite/Public/PageView.aspx?pKey=2. Läst 16 maj 2017. 
  5. ^”2011 Census of Population” (på engelska). Statistical Office of the Republic of Serbia. Arkiverad frånoriginalet den 9 maj 2020.https://web.archive.org/web/20200509063534/http://popis2011.stat.rs/?lang=en. Läst 16 maj 2017. 
  6. ^ [abcd]”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  7. ^”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska).Eurostat.https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  8. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  9. ^Landguiden/ Serbien
  10. ^”Countries that Recognize Kosovo 2023”. World Population Review.https://worldpopulationreview.com/country-rankings/countries-that-recognize-kosovo. Läst 24 december 2023. 
  11. ^Anders Björnsson (2004). Osmanernas rike - ett försummat europeiskt arv. Stockholm: SNS förlag 
  12. ^Stevan K Pavlowitch (2001). Serbia, the history behind the name.. London: Hurst. sid. 22.ISBN 1-85065-476-X 
  13. ^Tomasevich 2001, s. 190.
  14. ^Manoschek 1995.
  15. ^Lando 2010, s. 777.
  16. ^Resić, Sanimir. En historia om Balkan.ISBN 91-85057-75-4 
  17. ^Binns, John (2002). An Introduction to the Christian Orthodox Churches. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 198 
  18. ^Mojzes 2011.
  19. ^”Serber slipper visum”. Arkiverad frånoriginalet den 20 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100820125723/http://rod.se/politikomraden/eu/Serber-slipper-visum/. ,Riksdag & Departement, 30 november 2009.
  20. ^”Stor ökning asylsökande”.http://www.dn.se/nyheter/sverige/stor-okning-asylsokande. ,Dagens Nyheter, 6 oktober 2010.
  21. ^”Ny flyktingvåg av romer från Serbien”.http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-flyktingvag-av-romer-fran-serbien. ,Dagens Nyheter, 12 oktober 2010.
  22. ^”Cecilia Malmström vill stoppa serbisk asylström”.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4121541. , Ekoredaktionen, Sveriges Radio, 22 oktober 2010.
  23. ^”Tomislav Nikolić "victory" over Tadić in Serbia run-off”. BBC News. 20 maj 2012.http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-18134955. Läst 20 maj 2012. 
  24. ^”Nikolic blir president i Serbien”. Göteborgs-Posten. Arkiverad frånoriginalet den 30 januari 2016.https://web.archive.org/web/20160130115426/http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.949565-nikolic-blir-president-i-serbien. Läst 24 januari 2016. 
  25. ^”Serber mer EU-vänliga an väntat”. Svenska Dagbladet. 12 maj 2008.https://www.svd.se/serber-mer-eu-vanliga-an-vantat. 
  26. ^ [ab]”Serbien – i valet mellan konflikter och utveckling”. www.ui.se.https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2017/maj/serbien--i-valet-mellan-konflikter-och-utveckling/. Läst 12 oktober 2021. 
  27. ^TT (15 juni 2017). ”Ana Brnabic ny premiärminister i Serbien”. gp.se.http://www.gp.se/1.4368765. Läst 12 oktober 2021. 
  28. ^”Serbien”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/serbien/. Läst 12 oktober 2021. 
  29. ^http://nyheterna.se/1.286122/
  30. ^”Serbien upphöjs till EU-kandidat”. Dagens nyheter.http://www.dn.se/nyheter/varlden/serbien-upphojs-till-eu-kandidat. Läst 24 januari 2016. 
  31. ^”Europaportalen.se”. Serbien mot medlemskap med förbehåll. Europaportalen.se.http://www.europaportalen.se/2011/10/serbien-mot-medlemskap-med-forbehall. Läst 11 februari 2012. 
  32. ^”SSerbia says ‘nyet’ to NATO membership” (på engelska). RT question more.http://rt.com/politics/serbia-russia-nato-eu-crisis-377/. Läst 24 januari 2016. 
  33. ^”Utvecklingen i Serbien”. Sida. Arkiverad frånoriginalet den 30 januari 2016.https://web.archive.org/web/20160130113647/http://www.sida.se/Svenska/Har-arbetar-vi/Europa/Serbien/Utvecklingen-i-Serbien/. Läst 24 januari 2016. 
  34. ^”Serbia Unemployment rate”. ©2022 TRADING ECONOMICS.https://sv.tradingeconomics.com/serbia/unemployment-rate?user=joanaferreira. Läst 5 mars 2022. 
  35. ^McAdam, Marika (2009). ”Transportation in Serbia” (på engelska). Eastern Europe. Lonely Planet. sid. 829-830 
  36. ^2022 Serbia Census.[källa från Wikidata]
  37. ^World Bank Open Data, läst: 7 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  38. ^Unesco-institutet för statistik,läs online.[källa från Wikidata]
  39. ^”10”,Устав Републике Србије,läs online ochläs online, ”У Републици Србији у службеној употреби су српски језик и ћириличко писмо.”.[källa från Wikidata]
  40. ^”Population - Ethnicity” (på serbiska & engelska) ( PDF). 2011 Census of Population, Households and Dwellings in the Republic of Serbia. Statistical Office of the Republic of Serbia. Arkiverad frånoriginalet den 9 maj 2020.https://web.archive.org/web/20200509063534/http://popis2011.stat.rs/?lang=en. Läst 16 maj 2017. 
  41. ^”Berkerly Center” (på engelska). Georgetown University. Arkiverad frånoriginalet den 25 oktober 2014.https://web.archive.org/web/20141025231021/http://berkleycenter.georgetown.edu/essays/religious-freedom-in-serbia. Läst 24 januari 2016. 
  42. ^”Serbia” (på engelska). World Statesmen. 7 mars 2011.http://www.worldstatesmen.org/Serbia.html. Läst 26 oktober 2014. 
  43. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 23 augusti 2011.https://web.archive.org/web/20110823074933/http://www.bitef.rs/festival/?pg=predstave&jez=en. Läst 25 februari 2011. 
  44. ^”SERBISKA HELGDAGAR”. sv.tradingeconomics.com.https://sv.tradingeconomics.com/serbia/holidays. Läst 19 januari 2025. 
  45. ^ [abcdefghijk]”Serbisk mat och dryck | Serbien.nu”. serbien.nu. 30 juni 2020.http://serbien.nu/mat-och-dryck/. Läst 7 maj 2023. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Michael Boro Petrovich,The History of Modern Serbia 1804-1918, 2 vols. I-II, Harcourt Brace Jovanovich, New York 1976.
  • Stevan K. Pavlowitch, (2002).Serbia: the History behind the Name, London: C. Hurst & Co. Publishers.ISBN 978-1-85065-476-6.
  • Dušan T. Bataković,Histoire du peuple serbe, (sous la direction de) D. T. Bataković, L'Age d'Homme, Lausanne 2005.
  • Dušan T. Bataković,The Kosovo Chronicles, Plato Books, Belgrade 1992.
  • The Serbs and Their National Interest, N. Von Ragenfeld-Feldman & D. T. Bataković (eds.), SUC, San Francisco & Belgrade 1997
  • Kosovo and Metohija. Living in the Enclave, D. T. Bataković (ed.), Institute for Balkan Studies, SASA, Belgrade 2007.ISBN 978-86-7179-064-2
  • Dušan T. Bataković, Kosovo.Un conflit sans fin ?, Lausanne, L`Age d`Homme 2008.
  • Dušan T. Bataković,Serbia’s Kosovo Drama. A Historical Perspective, Čigoja Štampa, Belgrade 2012.
  • Lando, Steve (2010). Europas tungomål. Visby: Nomen.ISBN 978-91-7465-075-4 
  • Manoschek, Walter (1995) (på tyska). ”Serbien ist judenfrei”: militärische Besatzungspolitik und Judenvernichtung in Serbien 1941/42 (2). München: Oldenbourg.ISBN 3-486-56137-5 
  • Mojzes, Paul (2011) (på engelska). Balkan Genocides: Holocaust and Ethnic Cleansing in the Twentieth Century. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield.ISBN 1-4422-0663-2 
  • Tomasevich, Jozo (2001). ”The Destruction of the Jewish Community in Yugoslavia” (på engelska). War and Revolution in Yugoslavia, 1941–1945: Occupation and Collaboration. Stanford, California: Stanford University Press.ISBN 0-8047-3615-4 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rörSerbien.
Bilder & media
v  r
Före dettaJugoslavien
Föreförsta
världskriget
Bosnien och Hercegovina (1878–1918) ·Dalmatien (1849–1918) ·Kroatien (1868–1918) ·Krain (1815–1918) ·Osmanska Makedonien (1300-talet–1912) ·Montenegro (1910–1918) ·Serbien (1882–1918)
Mellankrigstiden
ochefterkrigstiden
Efter 1989
Förbundsrepubliken Jugoslavien (1992–2003) (Serbien och Montenegro (2003–2006),Serbien (2006–),Montenegro (2006–),Kosovo (2008–) ·Slovenien (1992–) ·Kroatien (1992–) ·Bosnien och Hercegovina (1992–) ·Nordmakedonien (1993–)
Årtalen är för internationellt erkännande. Den kroatiska staten 1941–45 hade dock begränsat erkännande.
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v  r
Europarådet Europarådet
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Serbien&oldid=56867976
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp