Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Scandinavian Airlines

Från Wikipedia
Scandinavian Airlines
Scandinavian Airlines logo.svg
Flygfakta
CallsignSCANDINAVIAN
IATASK
ICAOSAS
BaserKöpenhamn,Oslo,Stockholm Arlanda
FokusstäderBergen,Göteborg,Stavanger,Tromsø,Trondheim
BonusprogramEuroBonus
FlygplatsloungeSAS Lounge & SAS Gold Lounge
AlliansSkyTeam
Flottstorlek95 (130 inkl. dotterbolag)(september 2023)[1]
Destinationer118(maj 2023)[2]
HuvudkontorSverigeSolna
NyckelpersonerAnko van der Werff (VD)
Grundat1 augusti 1946
ModerbolagSAS Group
DotterbolagSAS Connect
SAS Link
FöretagssloganJourneys That Matter[3]
Webbplatssas.se

SAS AB är ett flygbolag med verksamhet i Danmark, Norge och Sverige. Företaget bildades genom en sammanslagning av flygbolag från de tre länderna. SAS AB är moderbolag i koncernenSAS Group.  

SAS bedriver inrikes, europeisk och interkontinental flygtrafik. Bolaget har baser iStockholm,Köpenhamn,Oslo,Stavanger ochTrondheim. Interkontinental trafik utgår från Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Under november 2015 till oktober 2016 transporterade SAS över 29,4 miljoner passagerare och genomförde i genomsnitt 1 000 flygningar per dag.[4] SAS är därmed det största flygbolaget i Skandinavien.

Viss trafik bedrivs genom dotterbolagenSAS Connect ochSAS Link.

SAS koncernhuvudkontor finns sedan 2014 iFrösundavik,Solna kommun.

SAS koncernbyggnad i Solna

Historia

[redigera |redigera wikitext]
En av SAS Boeing 747:or på Stockholm-Arlanda

UnderAndra världskriget var den civila flygtrafiken starkt begränsad. Privatflyget upphörde helt i det ockuperade Danmark och Norge. I Sverige försökteAB Aerotransport (ABA) fortsätta driften, men bolaget mötte stora problem och förstatligades.

År 1943 grundade Jacob och Marcus WallenbergSILA. SILA beställde tio DC-4-flygplan för framtida flygningar utomlands. Redan 1945 gick den första flygningen till New York med en modifierad Boeing B-17.

SAS grundas (1946–1959)

[redigera |redigera wikitext]

Den 1 augusti 1946 bildades SAS som ett samarbete mellan tre flygbolag: norskaDNL, danskaDDL och svenskaSILA. De startade ett gemensamt konsortium för att kunna bedriva flygtrafik tillNordamerika ochSydamerika. Samarbete skedde under namnetScandinavian Airlines System.

Samtidigt fortsatte ABA, DDL och DNL att själva sköta inrikestrafik och europalinjer. Varje bolag hade egna kontor och konkurrerade på dessa linjer. Alla tre bolagen planerade också nya flygrutter tillAsien ochAfrika.

Den 14 maj 1948 togABA över både SILA:s verksamhet och ägarandel i SAS. Efter övertagandet blev SILA ett holdingbolag. Det innebar att SILA bara ägde aktier och inte längre drev någon egen flygverksamhet. Kort därefter slöt ABA, DDL och DNL ett nytt avtal om samarbete kring trafiken inom Europa. Det nya samarbetet började den 1 juli 1948.

Många anställda och fackföreningar inom ABA var emot sammanslagningen. Därför utbröt en strejk som varade i fyra och en halv månad. Först när strejken var över kunde det gemensamma arbetet starta. Då samordnades all internationell trafik från Skandinavien i gemensamma bolag. Ett undantag var det nystartadeBraathens S.A.F.E., som stod utanför samarbetet.

Trots samordningen fanns det fortfarande fem olika organisationer: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA. Denna uppdelning gjorde arbetet ineffektivt och svårstyrt.

I februari 1951 fick SAS ensamrätt på att flyga internationellt från Skandinavien. Beslutet kom efter att myndigheterna förbjöd Braathens att bedriva utrikesflyg. Samtidigt slogs verksamheten i DDL, DNL och ABA samman i ett nytt, gemensamt konsortium. De nationella bolagen upphörde därmed som självständiga företag. Huvudkontoret för det nya konsortiet låg vidStockholm-Bromma flygplats i ABA:s gamla lokaler. Företaget registrerades i en bolagsform som fortfarande anges som ”okänd” hosBolagsverket.

Tidningsflyg och inrikestrafik

[redigera |redigera wikitext]

I början av 1950-talet bildade de storaStockholmstidningarna bolagetAero Scandia för att distribueratidningar med flyg. Bolaget bytte senare namn tillAirtaco.

År 1957 grundade Aero Scandia och SAS det gemensamma bolagetLinjeflyg, som fick ansvar för inrikesflygningar med passagerare och gods inom Sverige.

Pionjärflygningar över Nordpolen

[redigera |redigera wikitext]

Under 1950-talet växte SAS snabbt med nya långdistanslinjer. Bolaget blev först i världen med reguljär flygtrafik överNordpolen. Den nya linjen gick mellanKöpenhamn ochLos Angeles. Planet mellanlandade påGrönland och i norraKanada, näramagnetiska nordpolen.[5]

Den 24 maj 1954 gjorde SAS en provflygning över Nordpolen. Flygningen gick mellanBodø ochFairbanks. Rutten fortsatte sedan tillTokyo via Shemya påAleuterna. Efter denna premiär följde fler testflygningar och charterresor, bland annat med medicinsk personal tillTokyo underKoreakriget. År 1956 transporterade SAS över 400 svenska olympiadeltagare tillMelbourne via Nordpolen.[6]

Jetflyg, oljekris & guldår (1959–1979)

[redigera |redigera wikitext]

SAS växte snabbt under 1950- och 1960-talen. Flygbolaget utökade sina långdistanslinjer och införde flera tekniska nyheter.

År 1954 blev SAS först i världen med reguljär trafik överNordpolen. Rutten gick mellanKöpenhamn ochLos Angeles med mellanlandningar påGrönland och i norraKanada, näramagnetiska nordpolen.

Samma år genomförde SAS en provflygning över Nordpolen frånBodø tillFairbanks. Rutten fortsatte sedan tillTokyo via Shemya påAleuterna. Fler testflygningar och charterresor följde, bland annat transporter av medicinsk personal tillTokyo underKoreakriget. År 1956 flög SAS över 400 svenska olympiadeltagare tillMelbourne via Nordpolen.

Mot slutet av 1950-talet beställde SAS mångaDC-7. Dessa flygplan drabbades av motorproblem, vilket ledde till att SAS istället beställde jetflygplan. Det första levererades 1959.

SAS blev världens första användare avCaravelle III, före franskaAir France. År 1960 börjadeDouglas DC-8 användas för långdistansflygningar till bland annatNew York,Los Angeles ochTokyo. Samtidigt flyttade SAS all interkontinental trafik från Stockholm tillArlanda, som blev huvudflygplats för utrikesflyg från 1962.

År 1964 öppnade SAS sitt första hotell,SAS Royal, iKöpenhamn. Samma år startades flyglinjen tillChicago. Under denna tid gick rutten tillTokyo länge över Nordpolen med mellanlandning iAnchorage. När SAS fick tillstånd att flyga överSovjetunionen kunde linjen trafikeras direkt utan mellanlandning.

SAS samarbetade med thailändska staten för att grundaThai Airways International, där SAS ägde 30 %. Den 4 november 1976 startade linjen ”Trans-Asien Express” mellanKöpenhamn ochSydostasien.

Perioden 1965–1975 räknas som SAS guldålder. Under dessa år trafikerade SAS alla kontinenter utomOceanien.

I slutet av 1970-talet minskade efterfrågan. SAS hade köpt för stora flygplan och utökat linjenätet för mycket. Den globala lågkonjunkturen ocholjekrisen ökade kostnaderna, särskilt för långdistansflyg.

Marknadsavreglering och internationell expansion (1980–1989)

[redigera |redigera wikitext]
SAS gamla logotyp

Jan Carlzons nya ledarskap

[redigera |redigera wikitext]

År 1981 blevJan Carlzon verkställande direktör för SAS-koncernen. Han satte kunden i fokus och prioriterade särskilt affärsresenärer. Under hans ledning genomfördes flera förändringar för att stärka SAS på marknaden.

SAS avskaffade första klass och införde business class, kallad Euroclass. Samtidigt minskade bolaget sitt beroende avKastrup som nav och satsade mer på de tre nationella marknaderna. Monopolet på direktflygningar från Skandinavien gav SAS en fortsatt konkurrensfördel.

Under denna tid infördes även svävartrafik på linjen mellan Köpenhamn ochMalmö.

I januari 1984 utsågs SAS till ”Airline of the Year” för 1983 av tidskriftenAir Transport World. Utmärkelsen var ett resultat av det nya ledarskapet och de förändringar som genomförts.

Modernisering av flygplansflottan och linjenätet

[redigera |redigera wikitext]

Under 1980-talet växte den svenska inrikesmarknaden snabbt. Den ökade trafiken bidrog till attArlanda mot slutet av decenniet blev SAS största bas.

För att möta efterfrågan på kortare rutter startade SAS år 1984 en särskild avdelning, Commuter Operations Department, som organiserade matarflygningar i Danmark och Norge. År 1988 blev denna verksamhet ett eget bolag,SAS Commuter.

Samtidigt genomförde SAS förändringar i sin långdistansflotta. Bolaget avvecklade sinaBoeing 747-200 och ersatte dem med mer bränsleeffektiva flygplan.[källa behövs] Med införandet avBoeing 767-300ER kunde SAS börja erbjuda nonstopflygningar från Skandinavien, vilket minskade behovet av mellanlandningar.[källa behövs]

Etablering på internationella marknader

[redigera |redigera wikitext]

År 1989 förvärvade SAS 18,4 % av moderbolaget till Continental Airlines, Texas Air Corporation. Genom detta kunde SAS erbjuda direktflyg till New York från Köpenhamn, Oslo och Stockholm med anslutningar via Newark. Under samma period blev SAS delägare iSpanair ochAir Greenland. Den 28 september 19891 tecknade SAS ett samarbetsavtal medSwissair,Finnair ochAustrian Airlines. Samarbetet fick namnet European Quality Alliance (EQA) och inleddes den 25 mars 1990.[källa behövs] SAS blev även det första västerländska flygbolaget med reguljär trafik till Baltikum.[källa behövs]

Ökad konkurrens på den svenska flygmarknaden

[redigera |redigera wikitext]

Under 1980-talet grundadesTranswede, som 1989 ansökte om tillstånd för inrikesflyg. Flera andra bolag lämnade in liknande ansökningar. Den globala trenden mot avreglering inom flygbranschen ledde till att Sverige utredde möjligheterna för ökad konkurrens.

Utredningen föreslog att konkurrens skulle tillåtas på linjer med fler än 300 000 årspassagerare. Regeringen avslog förslaget men öppnade ändå för konkurrens mellan SAS ochLinjeflyg.

Som en följd sålde SAS sin andel i Linjeflyg till Bilspedition, men med hembudsrätt. Efter den ekonomiska krisen 1992 ville Bilspedition sälja Linjeflyg. Den 1 januari 1993 förvärvade SAS hela Linjeflyg.

Samtidigt infördes formell avreglering av den svenska inrikesmarknaden. Från och med 1 juli 19922 fick alla svenska flygbolag som uppfyllde säkerhetskraven rätt att trafikera inrikeslinjer. Trots den nya konkurrensen stärkte SAS sin position genom att ta över Linjeflyg i sin helhet.[källa behövs]

Fortsatt avreglering och marknadsanpassning (1990-talet)

[redigera |redigera wikitext]

Under 1990-talet fortsatte avregleringen av flygmarknaden i Europa. Vid decenniets mitt hade flygbolag från EU- och EES-länder fri etableringsrätt för trafik inom området. För flyglinjer till länder utanför EU/EES gick avregleringen långsammare. Avtal om fri konkurrens, till exempel mellan EU och USA, tillkom först senare.

SAS behöll under perioden vissa ensamrätter, särskilt på linjer tillRyssland ochJapan. På Rysslandslinjerna tilläts endast ett flygbolag per land trafikera varje sträcka. Under 1990-talet hade SAS ensamrätt till sju flygningar per vecka från Skandinavien tillTokyo, samtliga med utgångspunkt iKöpenhamn. År 2010 utökades antalet till tio.

EuroBonus och nya linjer

[redigera |redigera wikitext]

År 1992 införde SAS lojalitetsprogrammetEuroBonus. Samma år öppnades en direktlinje mellan Köpenhamn ochHongkong samt en linje tillSankt Petersburg. Linjen tillLos Angeles upphörde 1994 efter 40 års trafik men ersattes samma höst av en ny förbindelse tillOsaka.

SAS International Hotels inledde ett samarbete medRadisson Hotels under det gemensamma varumärketRadisson SAS Hotels Worldwide.

Affärsstrategier och ägarförändringar

[redigera |redigera wikitext]

Konkurrensen på den svenska inrikesmarknaden ökade under decenniet.Skyways blev en av de första oberoende utmanarna. År 1998 ingick SAS ett samarbetsavtal med Skyways och köpte 25 procent av bolaget.

År 1995 beställde SAS 41 flygplan av typenBoeing 737-600, med möjlighet att ändra beställningen till andra modeller i serien. Samma period förvärvade SAS 40 procent av det brittiska flygbolagetBritish Midland. Den andelen såldes senare tillLufthansa. SAS avyttrade också sitt innehav iContinental Airlines.

År 1997 deltog SAS i grundandet avStar Alliance, tillsammans medUnited Airlines,Air Canada,Lufthansa ochThai Airways.

Visuell identitet och navstrategi

[redigera |redigera wikitext]

År 1998 lanserade SAS en ny grafisk profil och logotyp. NamnetScandinavian Airlines började därefter användas mer konsekvent för att markera en ny marknadsinriktning efter avregleringen. Samma år togsBoeing 737-600 i bruk, ochOslo flygplats, Gardermoen invigdes som ny huvudflygplats i Norge.

Mot decenniets slut beslutade SAS att återgå till en navstrategi medKöpenhamn som huvudnav. Trots stadens begränsade lokala upptagningsområde ansågs läget strategiskt. Samtidigt mötte SAS ökad konkurrens från nya flygbolag med lägre lönekostnader och flexiblare villkor. Fackligt motstånd försvårade besparingsåtgärder.

År 1999 ersatte SAS sinaBoeing 767-300ER medAirbus A340-300 ochAirbus A330-300.

Omstrukturering och konkurrens (2000–2007)

[redigera |redigera wikitext]

Under 2000-talet ställdes SAS inför stora förändringar. Företaget mötte ökad konkurrens från lågprisbolag, genomgick ekonomiska kriser och omstrukturerade sin organisation.

Börsintroduktion och regeländring

[redigera |redigera wikitext]

År 2001 börsintroduceradesSAS AB i Sverige, Danmark och Norge. De tidigare nationella SAS-bolagen omvandlades till dotterbolag under det nya holdingbolaget.[7] Samma år utsågsJørgen Lindegaard till ny verkställande direktör efterJan Stenberg. Under året förbjöd den svenska Marknadsdomstolen SAS att erbjuda bonusprogrammetEuroBonus på inrikeslinjer, med hänvisning till bolagets dominerande ställning.

Kris och förvärv

[redigera |redigera wikitext]

Vid samma tidpunkt försattes det spanska dotterbolagetSpanair i rekonstruktion. SAS tog över en majoritet av ägandet men tvingades skjuta upp flera planerade flygplansleveranser frånAirbus ochBoeing, eller omvandla dem till mindre modeller. Långdistansflottan begränsades till elva flygplan.

Efter ytterligare marknadsförsvagning tilläts SAS 2002 förvärva det norska flygbolagetBraathens. Förvärvet mötte kritik från myndigheter. Både Sverige och Norge införde tillfälliga förbud mot lojalitetsprogram som EuroBonus på inrikeslinjer.

Lågpriskonkurrens

[redigera |redigera wikitext]

För att minska kostnaderna reducerade SAS antalet direktlinjer frånStockholm ochOslo och styrde mer trafik viaKöpenhamn. Denna omställning möjliggjorde för lågprisbolag somRyanair ochNorwegian att öka sina marknadsandelar. Under samma period stärkteFinnair sin position på Asienlinjer.

Mellan 2002 och 2003 försämrades SAS ekonomi ytterligare. Personalstyrkan minskades, och lågkostnadssatsningenSnowflake lanserades som ett försök att möta konkurrensen. Projektet lyckades dock inte ta någon större marknadsandel.

Organisationsförändring

[redigera |redigera wikitext]

SAS inledde 2004 effektiviseringsprogrammet ”Turnaround 2005”. Koncernen delades upp i fyra bolag:SAS Danmark,SAS Sverige,SAS Braathens ochSAS International, som fick ansvar för egna flygplan, personal och linjer. Trots ett tillfälligt minskat antal strejker kvarstod interna motsättningar och kritik mot ledningen.

År 2007 bytteSAS Braathens namn tillSAS Norge, och en ny koncernstruktur infördes under den nytillträdde verkställande direktörenMats Jansson.

Kabinförändring

[redigera |redigera wikitext]

År 2004 införde SAS en ny kabinindelning med tre klasser: Economy, Economy Extra (senare Economy Flex för inrikestrafik) och Business Class. Syftet var att bättre möta företagskunders krav på flexibilitet och service.

Ekonomisk kris och återhämtning (2007–2013)

[redigera |redigera wikitext]

Efter 2007 gick SAS igenom finansiell instabilitet, personalneddragningar och försäljning av tillgångar, följt av stegvis återhämtning.

Avyttring av Spanair och Air Baltic

[redigera |redigera wikitext]

Under 2007 köpte SAS resterande andelar iSpanair i syfte att sälja hela bolaget. Försöket misslyckades, och SAS överlät 2009 majoriteten i både Spanair ochAir Baltic till nya ägare.

Bonusprogram återinförs

[redigera |redigera wikitext]

Under 2008–2009 tappade SAS ytterligare marknadsandelar på svensk inrikesmarknad.Konkurrensverket upphävde bonusförbudet 2009, vilket möjliggjorde återinförandet av EuroBonus. Samma år sålde SAS sin andel iSkyways.

Personalneddragningar och avyttringar

[redigera |redigera wikitext]

Ekonomin försämrades kraftigt med miljardförluster och konkursrisk. De skandinaviska staterna ochWallenberggruppen tillsköt kapital. Tillgångar avyttrades, bland annat andelar iBritish Midland,Air Greenland ochEstonian Air. Långdistansflottan minskade till nio flygplan. Vid 2009 års slut hade SAS 20 405 anställda – en kraftig minskning från nästan 30 000 tio år tidigare och över 40 000 i början av 1990-talet.[8]

Krishantering och omstrukturering

[redigera |redigera wikitext]

För att hantera krisen genomförde SAS flera förändringar. Större fokus på punktlighet ledde till att SAS sedan 2009 årligen utsetts till ett av Europas tre mest punktliga flygbolag avFlightstats.[9]

Nya serviceklasser

[redigera |redigera wikitext]

I november 2012 hamnade bolaget i allvarliga ekonomiska svårigheter. Efter ultimatum från ledningen gick pilot- och kabinföreningarna med på försämrade villkor för löner, arbetstid och pensioner. Försäljning av tillgångar somWiderøe och outsourcing av markservice möjliggjorde ny finansiering. Samtidigt införde bolaget nya serviceklasser: SAS Go, SAS Plus och SAS Business, med olika servicenivåer för att konkurrera medlågprisflygbolag. I februari 2013 blev SAS världens första flygbolag som uppnådde platinumnivå i "IATA Fast Travel Award" för självbetjäningslösningar.[10]

Norska staten säljer sitt innehav

[redigera |redigera wikitext]

I juni 2018 meddelade den norska staten att den sålt sitt återstående innehav i SAS. Posten omfattade 37,8 miljoner aktier, motsvarande 9,88 procent av bolaget.[11]

Första året med vinst efter krisen

[redigera |redigera wikitext]

Efter flera förlustår redovisade SAS vinst för perioden november 2012–oktober 2013.[12]

Neddragning och permitteringar under coronapandemin (2020)

[redigera |redigera wikitext]

Den 15 mars 2020 minskade SAS kraftigt sin verksamhet på grund av det snabbt avtagande resandet underCoronavirusutbrottet 2019–2021. Flertalet flygningar ställdes in, med undantag för vissa destinationer. Samtidigt permitterades 10 000 personer (cirka 90 procent av personalstyrkan) tillfälligt.[13]

Från och med 6 april 2020 avgick endast sex SAS-flyg per vardag frånArlanda tillUmeå,Kiruna,Luleå,Visby, Oslo och Köpenhamn.[14]

Sparpaket SAS Forward (2022)

[redigera |redigera wikitext]

Den 28 mars 2022 presenterade SAS vdAnko van der Werff sparprogrammet och refinansieringsplanenSAS Forward. Syftet var att få långivare att skriva av skulder i utbyte mot nyemitterade aktier i SAS.

Historiska destinationer

[redigera |redigera wikitext]

SAS har historiskt trafikerat ett stort antal destinationer över hela världen. Nedan listas historiska destinationer per världsdel.

Afrika:Abidjan,Dar-es-Salaam,Entebbe,Johannesburg,Kairo,Khartoum,Lagos,Monrovia,Nairobi,Tunis

Asien:Abadan,Amman,Ankara,Bagdad,Beirut,Bombay,Calcutta,Damascus,Delhi,Dubai,Jakarta,Jidda,Karachi,Kuala Lumpur,Kuwait,Manila,Osaka,Rangoon,Riyadh,Singapore,Tashkent,Teheran

Nordamerika:Anchorage,Houston,Montreal,Seattle,Söndre Strömfjord,Winnipeg

Sydamerika:Bridgetown,Buenos Aires,Montevideo,Port of Spain,Rio de Janeiro,Santiago de Chile,São Paulo

Flygplansflotta

[redigera |redigera wikitext]

Detta avsnitt ger en översikt över SAS viktigaste milstolpar, nuvarande flotta, planerade leveranser och historiska flygplanstyper.

Nuvarande flygplansflotta (juli 2025)

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Scandinavian Airlines flotta

SAS har moderniserat flottan för ökad effektivitet och minskad miljöpåverkan.[15]

Scandinavian Airlines flygplansflotta (maj 2025)
FlygplanAntal i driftBeställdaOptionerPlatser
(Business/Plus/Go)
OperatörNotering
Airbus A319-10050 / 0 / 150Scandinavian AirlinesEn iretromålning; en via Braathens
Airbus A320-20050 / 0 / 168Scandinavian Airlines
Airbus A320neo7630 / 0 / 180Scandinavian Airlines &

SAS Connect

ErsätterBoeing 737
Airbus A321neo LR322 / 12 / 123Scandinavian Airlines
Airbus A330-300832 / 56 / 174–178Scandinavian Airlines
Airbus A350-90042640 / 32 / 228Scandinavian Airlines
ATR 72-600120 / 0 / 72Braathens Regional Airways
Boeing 737-70010 / 0 / 141Scandinavian AirlinesRäddningsutförande
Bombardier CRJ9001730 / 0 / 88–90CityjetFlera parkerade
Embraer E1951330 / 0 / 122SAS Link
Embraer E195 E245100 / 0 / 136SAS Link
Totalt1305516

Snittålder: 7,8 år[15]

Historisk utveckling av flottan

[redigera |redigera wikitext]
Kronologiska milstolpar och större förändringar
ÅrHändelseFlygplanstypKommentar
1946Tog i brukDouglas DC-4Dan Viking genomförde första transatlantiska flygningen
1950–1952Tog i bruk flerDC-4Trafik till Nordamerika
1952InfördeDouglas DC-6Tryckkabin, provflygningar över Nordpolen
1953Tog i brukConvair CV-440 MetropolitanKortdistanslinjer i Europa
1954InfördeDouglas DC-7CRutter över Nordpolen, Los Angeles, Tokyo, Melbourne
1959InfördeCaravelle IIIFörst i världen i reguljär trafik
1960Tog i brukDouglas DC-8Långdistanslinjer till New York, Los Angeles, Tokyo
1964Tog i brukDC-9-41Användes till 2002
1971Tog i brukBoeing 747-200Trots osäker efterfrågan
1974Tog i brukMcDonnell Douglas DC-10
1976InfördeDouglas DC-8-62Linjen "Trans-Asien Express"
1977InfördeAirbus A300Medeldistans till London, Mellanöstern
1980–1987AvveckladeBoeing 747-200
1980–1985BeställdeMcDonnell Douglas MD-8061 st, varianterna -81, -82, -83, -87
1984StartadeSAS Commuter/Fokker F-27Matartrafik i Danmark och Norge
1988Tog i brukFokker 50Regionaltrafik
1988–1989BeställdeBoeing 767-300ER9 st (senare 13)
1989Tog i brukBoeing 767-200Linjer till Rio de Janeiro, Singapore; sålde 1991
1995BeställdeBoeing 737-60041 st, möjlighet till andra modeller
1999ErsatteBoeing 767-300ERMed Airbus A340-300 och A330-300
2000Tog i bruk/beställdeDash 8-Q400, Airbus A321-200
2011BeställdeAirbus A320neo30 st, option på ytterligare 11
2012LeasadeBoeing 737-800, 737-700, Airbus A3209, 12, 13 st
2013BeställdeAirbus A330-300 Enhanced, A350-900XWB4+8 st, option på 6 till
2016–2023Tog i brukAirbus A320neo30 st, ersatte äldre modeller
2018BeställdeAirbus A320neo, A330-300 Enhanced50+1 st

Långdistansflygplan (historiska)

[redigera |redigera wikitext]
Långdistansflygplan
TypAnvändningsperiodNoteringar
Boeing B-17 ”Felix”1946FrånABA (SILA)
DC-41946–1956
DC-61948–1960
DC-6B1952–1964
DC-71956–1967
DC-81960–1988
Convair 9901962–1966Europa och långdistans
Boeing 7471971–1987
DC-101974–1991
Boeing 7671989–2004
Airbus A340-3002001–2020

Medeldistansflygplan (historiska)

[redigera |redigera wikitext]
Medeldistansflygplan
TypAnvändningsperiodNoteringar
Vickers Viking1948–1949FrånDDL
Convair 440 Metropolitan1956–1976Europalinjer
Sud Aviation Caravelle III1959–1974
DC-91967–2012Inkl. DC-9-81/83/87
BAC 1-111967–1968Inhyrda från British Eagle[16]
Airbus A3001980–1984
McDonnell Douglas MD-81/821985–2013
Boeing 737-4001989–2013FrånBraathens
Boeing 737-5001990–2013FrånBraathens
Boeing 737-5001993–1995FrånLinjeflyg (ej SAS Norges)
MD-901996–2008
Boeing 737-6001998–2019

Kortdistans- och inrikesflygplan (historiska)

[redigera |redigera wikitext]
Kortdistans- och inrikesflygplan
TypAnvändningsperiodNoteringar
Junkers Ju 52/3m1946–1956Norsk inrikestrafik (frånDNL)
DC-31946–1957
Saab 90 Scandia1950–1957FrånABA
Fokker F271984–1990SAS Commuter (Danmark)
Fokker 501990–2010SAS Commuter
Fokker F281993–1999FrånLinjeflyg (Sverige)
Saab 20001997–2003SAS Commuter
Bombardier Dash 8 Q4002000–2007SAS Commuter/SAS Danmark/SAS Sverige

Bildgalleri

[redigera |redigera wikitext]

Exempel på flygplanstyper i SAS flotta genom tiderna:

  • McDonnell Douglas MD-82 (medeldistans)
    McDonnell Douglas MD-82 (medeldistans)
  • Douglas DC-7 (långdistans)
    Douglas DC-7 (långdistans)
  • Airbus A321 (medeldistans)
    Airbus A321 (medeldistans)
  • Boeing 737-800 (medeldistans)
    Boeing 737-800 (medeldistans)
  • Fokker 50 (historisk, kortdistans)
    Fokker 50 (historisk, kortdistans)
  • Airbus A330-300 (långdistans)
    Airbus A330-300 (långdistans)
  • Airbus A340-300 (långdistans)
    Airbus A340-300 (långdistans)

SAS-Gruppens medlemmar

[redigera |redigera wikitext]

SAS-gruppen omfattar flera dotterbolag och verksamheter som ansvarar för flygtrafik, markservice och tekniskt underhåll. De viktigaste bolagen listas nedan:

Samarbete med andra flygbolag

[redigera |redigera wikitext]

SAS samarbetar med flera andra flygbolag för att ge resenärer bättre möjligheter till anslutningar och biljettbokning. Samarbetena innebär bland annat att bolagen kan dela på linjenummer (så kallade gemensamma flyg), sälja biljetter åt varandra och ha avtal om bagagehantering och kundservice.

De aktuella samarbetena finns listade på SAS officiella webbplats.[17]

Pågående samarbetsavtal (maj 2025)

[redigera |redigera wikitext]

SkyTeam:Delta Air Lines,Air France,KLM ochKorean Air.

Övriga samarbeten:Air Europa,Etihad Airways,Icelandair,Virgin Atlantic samtWiderøe (samarbetet upphör den 15 oktober 2025).

Tidigare samarbetsavtal (till 31 augusti 2024)

[redigera |redigera wikitext]

Star Alliance:Aegean Airlines,Air Canada,Air China,Air New Zealand,All Nippon Airways,Asiana Airlines,Austrian Airlines,Brussels Airlines,Croatia Airlines,Egyptair,Ethiopian Airlines,LOT Polish Airlines,Lufthansa,Singapore Airlines,South African Airways,Swiss International Air Lines,Thai Airways International,Turkish Airlines ochUnited Airlines.

Övriga tidigare samarbeten:Blue1 (till 2015),Spanair (till 2012) ochNextjet (till 2018).

Linjenumrering

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikelnbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2018-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.

SAS använder linjenummer för att skilja på olika rutter. Nedan ser du huvudindelningen. Undantag förekommer.

LinjenummerOmråde
SK001–SK199Sverige inrikes
SK200–SK399Norge inrikes
SK400–SK499Huvudstadstriangeln, Köpenhamn–Göteborg
SK500–SK599Storbritannien, Irland, Benelux, Frankrike, Spanien
SK600–SK699Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien
SK700–SK799Finland, Ryssland, Polen, Grekland, Turkiet, Israel, Egypten, Nice
SK800–SK899Skandinavien (utom huvudstadstriangeln)
SK900–SK999Interkontinentalt
SK900–SK929Östra USA
SK930–SK939Västra USA
SK940–SK949Mellanvästern USA, Kanada
SK950–SK959Karibien, Sydamerika
SK960–SK969Afrika
SK970–SK979Asien utom Japan/Kina
SK980–SK989Japan
SK990–SK999Kina
SK1000–SK1899Samma som 001–899
SK1010–SK1020Sverige inrikes
SK1200–SK1299Danmark inrikes
SK1400–SK1499Huvudstadstriangeln
SK1500–SK1599Storbritannien, Irland, Benelux, Frankrike, Spanien
SK1600–SK1699Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien
SK1800–SK1899Semesterresmål
SK2000–SK2899Samma som 001–899
SK2800–SK2899Skandinavien (ej huvudstadstriangeln)
SK3000–SK3999Samarbetsflyg (codeshare)
SK7100–SK7299Charter
SK7300–SK7399Charter från Norge
SK7500–SK7799Charter från Danmark
SK7600–SK7899Charter från Sverige
SK8000–SK8999Samarbetsflyg (codeshare)
SK9000–SK9999Ej reguljär trafik (t.ex. tomflyg)


Haverier och incidenter

[redigera |redigera wikitext]
  • 4 juli 1948: EnDC-6B, SE-BDA, kolliderade med ett brittiskt militärflygplan vid Northwood norr om London. Alla 32 ombord omkom.
  • 19 januari 1960: EnCaravelle III, OY-KRB, havererade nära Ankara i Turkiet. Samtliga 42 ombord omkom. Se ävenScandinavian Airlines Flight 871.
  • 13 januari 1969: EnDC-8-62, LN-MOO, havererade i vattnet under inflygning till Los Angeles. 15 av 45 ombord omkom. Se ävenScandinavian Airlines Flight 933.
  • 19 april 1970: EnDC-8-62, SE-DBE, drabbades av motorbrand vid start frånRom. Flygplanet förstördes, men inga personer skadades.
  • 30 januari 1973: EttDC-9-21, LN-RLM (SK 370), på väg från Oslo till Alta via Tromsø, fick stallvarning efter start. Piloterna avbröt starten, men den kvarvarande banan räckte inte. Planet hamnade på isen i Oslofjorden och sjönk inom 20 minuter. Alla ombord klarade sig utan skador.
  • 28 februari 1984: SAS flygning SK 901, enDC-10, LN-RKB, landade påJohn F Kennedy-flygplatsen iNew York. Planet landade för långt in på banan och hamnade i grunt vatten efter att ha styrts åt sidan för att undvika landningsljusen. Ingen person skadades.
  • 27 december 1991: Ett MD-80-flygplan, OY-KHO ("Dana Viking"), havererade på en åker utanförGottröra iUppland. SeGottröraolyckan.
  • 8 oktober 2001: EnMcDonnell Douglas MD-87, SE-DMA, flightSK 686, kolliderade med enCessna Citation på marken i dimma på Linateflygplatsen iMilano. SeLinateolyckan.
  • 9 september 2007: EttDash 8-Q400-flygplan låste inte högerlandställ som avsett och genomförde en nödlandning i Ålborg på Jylland. Landstället vek sig.[18]
  • 12 september 2007: En Dash 8-Q400 var på väg från Köpenhamn tillPalanga iLitauen men nödlandade iVilnius på grund av problem med landstället. Alla plan av typen sattes tillfälligt på marken.[19]
  • 10 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan på väg från Kastrup tillGdańsk återvände till Köpenhamn för säkerhetslandning.[20]
  • 12 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan på väg frånWarszawa till Kastrup återvände till Warszawa då landställen inte gick upp.[21]
  • 19 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan på väg frånStavanger till Kastrup fick indikation om att luckan till ett landställ inte låst sig.[22]
  • 27 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan genomförde nödlandning på Kastrup, landstället vek sig och planet gled med ena vingen mot banan. Efter denna olycka beslutade SAS att ta samtliga Dash 8-Q400 ur trafik.[23][24][25]
  • 2 maj 2013: SAS flight SK 908, enAirbus A330, kolliderade medExpressJets flight EV 4226, enEmbraer 145, påNewarks flygplats. Båda planen skadades, men ingen person skadades.[26]
  • 26 december 2016: En Airbus A340, OY-KBC, kolliderade med BRA Avro RJ100, SE-DST, på Kastrup flygplats. Ingen person skadades. SAS-planets vinglet och BRA:s RJ100:s roder och stabilisator fick omfattande skador.[27]
  • 28 september 2018: En Boeing 737-600 drabbades av motorfel, troligen en så kallad "compressor stall", nära Jokkmokk efter start från Kiruna. Planet landade normalt på Kallax flygplats i Luleå.[28]

Evakueringar och specialuppdrag

[redigera |redigera wikitext]

Sydostasien 2004

[redigera |redigera wikitext]

I december 2004 bistod SAS de skandinaviska regeringarna med evakueringsflyg frånSydostasien. Syftet var att hämta hem resenärer efterflodvågskatastrofen.

Libanonkriget 2006

[redigera |redigera wikitext]

UnderLibanonkriget 2006 flög SAS svenskar frånAleppo iSyrien efter att de hade evakuerats frånLibanon. Uppdraget utfördes på begäran av svenska myndigheter.

Coronapandemin 2020

[redigera |redigera wikitext]

Den 6–8 april 2020 genomförde SAS sin längsta flygning någonsin. Ett plan flög från Stockholm tillLima iPeru och tillbaka för att hämta hem svenska medborgare och andra skandinaver som inte kunnat lämna Peru. Landet hade stängt sina gränser och stoppat all flygtrafik på grund avcoronapandemin. Flygningen beställdes av svenska utrikesdepartementet och genomfördes som flight SK7030/7031 med flygplanet Airbus A350 SE-RSA. Sträckan var cirka 12 000 km, vilket är omkring 3 000 km längre än SAS normala längsta rutt Köpenhamn–Los Angeles.[29] Rutten gick överPanama för att undvika behovet av ytterligare tillstånd för landöverflygningar. Veckan innan hade SAS flugit Lima–Köpenhamn med samma syfte, då på uppdrag av danska utrikesdepartementet.[30]

Bonusprogram

[redigera |redigera wikitext]

SAS bonusprogram heter EuroBonus och gäller även för flygningar med andra bolag inomSkyTeam.

Verkställande direktörer

[redigera |redigera wikitext]

SAS har haft följande verkställande direktörer sedan 1946:[31]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^https://www.planespotters.net/airline/SAS-Group
  2. ^https://www.flightconnections.com/sv/sas-sk-flyg
  3. ^”SAS LAUNCHES NEW COMMUNICATION CONCEPT”. SAS Group. 19 september 2022.https://www.sasgroup.net/newsroom/press-releases/2022/sas-launches-new-communication-concept/. Läst 22 december 2022. 
  4. ^”SAS Year-end report 2016”. Arkiverad frånoriginalet den 20 december 2016.https://web.archive.org/web/20161220141002/http://www.sasgroup.net/en/wp-content/uploads/sites/2/2016/12/SAS-Year-end-report-November-2015%E2%80%93October-2016-Report-B.pdf. Läst 14 december 2016. 
  5. ^”flysas.com: The SAS Story”. Arkiverad frånoriginalet den 8 maj 2008.https://web.archive.org/web/20080508065153/http://www.flysas.com/en/About-SAS/The-SAS-story/1946/. Läst 12 november 2007. 
  6. ^Pedersen, Einar Sverre (1969). ”12. Nordpolen”.Polarfeber. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 181–190 
  7. ^”SAS Group Annual report 2001”. Arkiverad frånoriginalet den 26 oktober 2010.https://web.archive.org/web/20101026044800/http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2001se.pdf. Läst 18 november 2012. 
  8. ^”DN: SAS - en krympande koncern”.http://www.dn.se/ekonomi/sas-en-krympande-koncern. Läst 13 augusti 2009. 
  9. ^”SAS har fortsatt en punktlighet i världsklass”. SAS.http://www.sasgroup.net/en/sas-har-fortsatt-en-punktlighet-i-varldsklass-2/. Läst 27 januari 2015. 
  10. ^”SAS är först i världen att nå platinum-nivå i IATA Fast Travel Award”.Cision.http://news.cision.com/se/sas/r/sas-ar-forst-i-varlden-att-na-platinum-niva-i-iata-fast-travel-award,c9371097. Läst 2013-02-XX. 
  11. ^”Norska staten säljer sitt resterande innehav i SAS”.di.se.https://www.di.se/nyheter/norska-staten-saljer-sitt-resterande-innehav-i-sas/. Läst 3 augusti 2018. 
  12. ^”SAS koncernen Helårsrapport November 2012 - Oktober 2013”. SAS.https://www.sasgroup.net/investor-relations/financial-reports/interim-reports/sas-koncernen-helarsrapport-november-2012-oktober-2013/. Läst 4 april 2014. 
  13. ^”SAS permitterar 10 000 anställda – runt 90 procent av arbetsstyrkan”.SVT.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/senaste-nytt-om-coronaviruset. Läst 15 mars 2020. 
  14. ^”SAS behåller ett inrikesflyg – fortsätter trafikera fyra orter”.SVT.https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sas-fortsatter-trafikera-kiruna-och-lulea. Läst 2020-04-XX. 
  15. ^ [ab]SAS Group
  16. ^”Home of the BAC 1-11”.http://www.bac1-11jet.co.uk/. Läst 15 maj 2025. 
  17. ^”Våra partners”. SAS.https://www.flysas.com/se/om-oss/partners/. Läst 29 maj 2025. 
  18. ^Aviation Safety Network
  19. ^Aviation Safety Network
  20. ^SVTArkiverad 8 december 2011 hämtat från theWayback Machine.
  21. ^SVTArkiverad 8 december 2011 hämtat från theWayback Machine.
  22. ^SVTArkiverad 8 december 2011 hämtat från theWayback Machine.
  23. ^SVTArkiverad 8 december 2011 hämtat från theWayback Machine.
  24. ^Aviation Safety Network
  25. ^Pressmeddelande publicerat 28 oktober 2007
  26. ^http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sas-plan-vingklippt-pa-startbana_8137448.svd
  27. ^”Haverirapport”. Arkiverad frånoriginalet den 18 oktober 2017.https://web.archive.org/web/20171018133606/https://reports.aviation-safety.net/2016/20161226-1_RJ1H_SE-DST_A343_OY-KBC.pdf. 
  28. ^http://avherald.com/h?article=4be477d0&opt=1
  29. ^Peru-svenskarna har landat
  30. ^SAS flyver længste flyvning nogensinde for at hente danskere hjem fra Peru samt flightradar24.com.
  31. ^SAS: Presidents of SAS, beginning in 1946Arkiverad 12 februari 2005 hämtat från theWayback Machine., läst 12 maj 2010

Webbkällor

[redigera |redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
SAS Group
AlliansSAS Internationals Airbus A330
Flygbolag
Historia
Övriga bolag
v  r
SkyTeam
Medlemmar
Tidigare medlemmar
v  r
Svenska flygbolag
Nuvarande1
Historiska
AB Aerotransport (1924–1950) ·Airborne of Sweden (–2000) ·Air Sweden (1991–1993) ·Air Sweden (2009–2012) ·Airtaco (1950–1957) ·Air Trader (1972–1973) ·Avia (1942–1993) ·Avia Express (2009–2011) ·Barents AirLink (1974–) ·Björkvalla flyg (1931–1944) ·Braathens Regional AB (2013-2016) ·Braathens Malmö Aviation (1999–2000) ·City Airline (1999–2012) ·European Executive Express (1997–2005) ·Fairline (flygbolag) (1966–1967) ·Falcon Air (1986–2006) ·Falconair (1967–1970) ·Flying Enterprise (1989–2000) ·FlyMe (2003–2007) ·Fly Nordic/Nordic Airlink (2000–2008) ·Golden Air (1976–2009) ·Highland Air (1995–2000) ·Holmström Flyg (1966–1995) ·Internord (1965–1968) ·Interswede (1971–1972) ·Linjeflyg (1957–1993) ·Loadair (1963–1964) ·Malmö Aviation AB (1981–2016) ·MCA Airlines Sweden (2008–2009) ·NextJet AB (2002–2018) ·Nordic Airways (2004–2009) ·Nova Airlines AB (1997–2023) ·Osterman Air Charter (1962–1965) ·SAS Commuter (1988–2004) ·Scanair (1961–1993) ·ScanBee (1977–1985) ·Skandinaviska Aero (1944–1948) ·Skyline (1971–1977) ·Skyways (1993–2012) ·Svea–Flyg (1963–1965) ·Swedair (1972–1993) ·Swedeways (2000–2001) ·Swedline (2002–2006) ·Tor–Air (1964–1966) ·Tor Air (2008–2012) ·Trafik-Turist-Transportflyg (1946–cirka 1951) ·Transair (1951–1981) ·Transjet (2001–2002) ·Transwede (1985–1998, 2005–2010) ·Trygg–Flyg (1979–2002) ·Viking Airlines (2003–2011)
1 Källa:Transportstyrelsens lista över svenska flygbolag med operativa licenser
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Scandinavian_Airlines&oldid=57689336
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp