SAS AB är ett flygbolag med verksamhet i Danmark, Norge och Sverige. Företaget bildades genom en sammanslagning av flygbolag från de tre länderna. SAS AB är moderbolag i koncernenSAS Group.
SAS bedriver inrikes, europeisk och interkontinental flygtrafik. Bolaget har baser iStockholm,Köpenhamn,Oslo,Stavanger ochTrondheim. Interkontinental trafik utgår från Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Under november 2015 till oktober 2016 transporterade SAS över 29,4 miljoner passagerare och genomförde i genomsnitt 1 000 flygningar per dag.[4] SAS är därmed det största flygbolaget i Skandinavien.
UnderAndra världskriget var den civila flygtrafiken starkt begränsad. Privatflyget upphörde helt i det ockuperade Danmark och Norge. I Sverige försökteAB Aerotransport (ABA) fortsätta driften, men bolaget mötte stora problem och förstatligades.
År 1943 grundade Jacob och Marcus WallenbergSILA. SILA beställde tio DC-4-flygplan för framtida flygningar utomlands. Redan 1945 gick den första flygningen till New York med en modifierad Boeing B-17.
Den 1 augusti 1946 bildades SAS som ett samarbete mellan tre flygbolag: norskaDNL, danskaDDL och svenskaSILA. De startade ett gemensamt konsortium för att kunna bedriva flygtrafik tillNordamerika ochSydamerika. Samarbete skedde under namnetScandinavian Airlines System.
Samtidigt fortsatte ABA, DDL och DNL att själva sköta inrikestrafik och europalinjer. Varje bolag hade egna kontor och konkurrerade på dessa linjer. Alla tre bolagen planerade också nya flygrutter tillAsien ochAfrika.
Den 14 maj 1948 togABA över både SILA:s verksamhet och ägarandel i SAS. Efter övertagandet blev SILA ett holdingbolag. Det innebar att SILA bara ägde aktier och inte längre drev någon egen flygverksamhet. Kort därefter slöt ABA, DDL och DNL ett nytt avtal om samarbete kring trafiken inom Europa. Det nya samarbetet började den 1 juli 1948.
Många anställda och fackföreningar inom ABA var emot sammanslagningen. Därför utbröt en strejk som varade i fyra och en halv månad. Först när strejken var över kunde det gemensamma arbetet starta. Då samordnades all internationell trafik från Skandinavien i gemensamma bolag. Ett undantag var det nystartadeBraathens S.A.F.E., som stod utanför samarbetet.
Trots samordningen fanns det fortfarande fem olika organisationer: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA. Denna uppdelning gjorde arbetet ineffektivt och svårstyrt.
I februari 1951 fick SAS ensamrätt på att flyga internationellt från Skandinavien. Beslutet kom efter att myndigheterna förbjöd Braathens att bedriva utrikesflyg. Samtidigt slogs verksamheten i DDL, DNL och ABA samman i ett nytt, gemensamt konsortium. De nationella bolagen upphörde därmed som självständiga företag. Huvudkontoret för det nya konsortiet låg vidStockholm-Bromma flygplats i ABA:s gamla lokaler. Företaget registrerades i en bolagsform som fortfarande anges som ”okänd” hosBolagsverket.
Den 24 maj 1954 gjorde SAS en provflygning över Nordpolen. Flygningen gick mellanBodø ochFairbanks. Rutten fortsatte sedan tillTokyo via Shemya påAleuterna. Efter denna premiär följde fler testflygningar och charterresor, bland annat med medicinsk personal tillTokyo underKoreakriget. År 1956 transporterade SAS över 400 svenska olympiadeltagare tillMelbourne via Nordpolen.[6]
Samma år genomförde SAS en provflygning över Nordpolen frånBodø tillFairbanks. Rutten fortsatte sedan tillTokyo via Shemya påAleuterna. Fler testflygningar och charterresor följde, bland annat transporter av medicinsk personal tillTokyo underKoreakriget. År 1956 flög SAS över 400 svenska olympiadeltagare tillMelbourne via Nordpolen.
Mot slutet av 1950-talet beställde SAS mångaDC-7. Dessa flygplan drabbades av motorproblem, vilket ledde till att SAS istället beställde jetflygplan. Det första levererades 1959.
SAS blev världens första användare avCaravelle III, före franskaAir France. År 1960 börjadeDouglas DC-8 användas för långdistansflygningar till bland annatNew York,Los Angeles ochTokyo. Samtidigt flyttade SAS all interkontinental trafik från Stockholm tillArlanda, som blev huvudflygplats för utrikesflyg från 1962.
År 1964 öppnade SAS sitt första hotell,SAS Royal, iKöpenhamn. Samma år startades flyglinjen tillChicago. Under denna tid gick rutten tillTokyo länge över Nordpolen med mellanlandning iAnchorage. När SAS fick tillstånd att flyga överSovjetunionen kunde linjen trafikeras direkt utan mellanlandning.
SAS samarbetade med thailändska staten för att grundaThai Airways International, där SAS ägde 30 %. Den 4 november 1976 startade linjen ”Trans-Asien Express” mellanKöpenhamn ochSydostasien.
Perioden 1965–1975 räknas som SAS guldålder. Under dessa år trafikerade SAS alla kontinenter utomOceanien.
I slutet av 1970-talet minskade efterfrågan. SAS hade köpt för stora flygplan och utökat linjenätet för mycket. Den globala lågkonjunkturen ocholjekrisen ökade kostnaderna, särskilt för långdistansflyg.
Marknadsavreglering och internationell expansion (1980–1989)
År 1981 blevJan Carlzon verkställande direktör för SAS-koncernen. Han satte kunden i fokus och prioriterade särskilt affärsresenärer. Under hans ledning genomfördes flera förändringar för att stärka SAS på marknaden.
SAS avskaffade första klass och införde business class, kallad Euroclass. Samtidigt minskade bolaget sitt beroende avKastrup som nav och satsade mer på de tre nationella marknaderna. Monopolet på direktflygningar från Skandinavien gav SAS en fortsatt konkurrensfördel.
Under denna tid infördes även svävartrafik på linjen mellan Köpenhamn ochMalmö.
I januari 1984 utsågs SAS till ”Airline of the Year” för 1983 av tidskriftenAir Transport World. Utmärkelsen var ett resultat av det nya ledarskapet och de förändringar som genomförts.
Under 1980-talet växte den svenska inrikesmarknaden snabbt. Den ökade trafiken bidrog till attArlanda mot slutet av decenniet blev SAS största bas.
För att möta efterfrågan på kortare rutter startade SAS år 1984 en särskild avdelning, Commuter Operations Department, som organiserade matarflygningar i Danmark och Norge. År 1988 blev denna verksamhet ett eget bolag,SAS Commuter.
Samtidigt genomförde SAS förändringar i sin långdistansflotta. Bolaget avvecklade sinaBoeing 747-200 och ersatte dem med mer bränsleeffektiva flygplan.[källa behövs] Med införandet avBoeing 767-300ER kunde SAS börja erbjuda nonstopflygningar från Skandinavien, vilket minskade behovet av mellanlandningar.[källa behövs]
År 1989 förvärvade SAS 18,4 % av moderbolaget till Continental Airlines, Texas Air Corporation. Genom detta kunde SAS erbjuda direktflyg till New York från Köpenhamn, Oslo och Stockholm med anslutningar via Newark. Under samma period blev SAS delägare iSpanair ochAir Greenland. Den 28 september 19891 tecknade SAS ett samarbetsavtal medSwissair,Finnair ochAustrian Airlines. Samarbetet fick namnet European Quality Alliance (EQA) och inleddes den 25 mars 1990.[källa behövs] SAS blev även det första västerländska flygbolaget med reguljär trafik till Baltikum.[källa behövs]
Under 1980-talet grundadesTranswede, som 1989 ansökte om tillstånd för inrikesflyg. Flera andra bolag lämnade in liknande ansökningar. Den globala trenden mot avreglering inom flygbranschen ledde till att Sverige utredde möjligheterna för ökad konkurrens.
Utredningen föreslog att konkurrens skulle tillåtas på linjer med fler än 300 000 årspassagerare. Regeringen avslog förslaget men öppnade ändå för konkurrens mellan SAS ochLinjeflyg.
Som en följd sålde SAS sin andel i Linjeflyg till Bilspedition, men med hembudsrätt. Efter den ekonomiska krisen 1992 ville Bilspedition sälja Linjeflyg. Den 1 januari 1993 förvärvade SAS hela Linjeflyg.
Samtidigt infördes formell avreglering av den svenska inrikesmarknaden. Från och med 1 juli 19922 fick alla svenska flygbolag som uppfyllde säkerhetskraven rätt att trafikera inrikeslinjer. Trots den nya konkurrensen stärkte SAS sin position genom att ta över Linjeflyg i sin helhet.[källa behövs]
Fortsatt avreglering och marknadsanpassning (1990-talet)
Under 1990-talet fortsatte avregleringen av flygmarknaden i Europa. Vid decenniets mitt hade flygbolag från EU- och EES-länder fri etableringsrätt för trafik inom området. För flyglinjer till länder utanför EU/EES gick avregleringen långsammare. Avtal om fri konkurrens, till exempel mellan EU och USA, tillkom först senare.
SAS behöll under perioden vissa ensamrätter, särskilt på linjer tillRyssland ochJapan. På Rysslandslinjerna tilläts endast ett flygbolag per land trafikera varje sträcka. Under 1990-talet hade SAS ensamrätt till sju flygningar per vecka från Skandinavien tillTokyo, samtliga med utgångspunkt iKöpenhamn. År 2010 utökades antalet till tio.
År 1992 införde SAS lojalitetsprogrammetEuroBonus. Samma år öppnades en direktlinje mellan Köpenhamn ochHongkong samt en linje tillSankt Petersburg. Linjen tillLos Angeles upphörde 1994 efter 40 års trafik men ersattes samma höst av en ny förbindelse tillOsaka.
Konkurrensen på den svenska inrikesmarknaden ökade under decenniet.Skyways blev en av de första oberoende utmanarna. År 1998 ingick SAS ett samarbetsavtal med Skyways och köpte 25 procent av bolaget.
År 1995 beställde SAS 41 flygplan av typenBoeing 737-600, med möjlighet att ändra beställningen till andra modeller i serien. Samma period förvärvade SAS 40 procent av det brittiska flygbolagetBritish Midland. Den andelen såldes senare tillLufthansa. SAS avyttrade också sitt innehav iContinental Airlines.
År 1998 lanserade SAS en ny grafisk profil och logotyp. NamnetScandinavian Airlines började därefter användas mer konsekvent för att markera en ny marknadsinriktning efter avregleringen. Samma år togsBoeing 737-600 i bruk, ochOslo flygplats, Gardermoen invigdes som ny huvudflygplats i Norge.
Mot decenniets slut beslutade SAS att återgå till en navstrategi medKöpenhamn som huvudnav. Trots stadens begränsade lokala upptagningsområde ansågs läget strategiskt. Samtidigt mötte SAS ökad konkurrens från nya flygbolag med lägre lönekostnader och flexiblare villkor. Fackligt motstånd försvårade besparingsåtgärder.
Under 2000-talet ställdes SAS inför stora förändringar. Företaget mötte ökad konkurrens från lågprisbolag, genomgick ekonomiska kriser och omstrukturerade sin organisation.
År 2001 börsintroduceradesSAS AB i Sverige, Danmark och Norge. De tidigare nationella SAS-bolagen omvandlades till dotterbolag under det nya holdingbolaget.[7] Samma år utsågsJørgen Lindegaard till ny verkställande direktör efterJan Stenberg. Under året förbjöd den svenska Marknadsdomstolen SAS att erbjuda bonusprogrammetEuroBonus på inrikeslinjer, med hänvisning till bolagets dominerande ställning.
Vid samma tidpunkt försattes det spanska dotterbolagetSpanair i rekonstruktion. SAS tog över en majoritet av ägandet men tvingades skjuta upp flera planerade flygplansleveranser frånAirbus ochBoeing, eller omvandla dem till mindre modeller. Långdistansflottan begränsades till elva flygplan.
Efter ytterligare marknadsförsvagning tilläts SAS 2002 förvärva det norska flygbolagetBraathens. Förvärvet mötte kritik från myndigheter. Både Sverige och Norge införde tillfälliga förbud mot lojalitetsprogram som EuroBonus på inrikeslinjer.
För att minska kostnaderna reducerade SAS antalet direktlinjer frånStockholm ochOslo och styrde mer trafik viaKöpenhamn. Denna omställning möjliggjorde för lågprisbolag somRyanair ochNorwegian att öka sina marknadsandelar. Under samma period stärkteFinnair sin position på Asienlinjer.
Mellan 2002 och 2003 försämrades SAS ekonomi ytterligare. Personalstyrkan minskades, och lågkostnadssatsningenSnowflake lanserades som ett försök att möta konkurrensen. Projektet lyckades dock inte ta någon större marknadsandel.
SAS inledde 2004 effektiviseringsprogrammet ”Turnaround 2005”. Koncernen delades upp i fyra bolag:SAS Danmark,SAS Sverige,SAS Braathens ochSAS International, som fick ansvar för egna flygplan, personal och linjer. Trots ett tillfälligt minskat antal strejker kvarstod interna motsättningar och kritik mot ledningen.
År 2007 bytteSAS Braathens namn tillSAS Norge, och en ny koncernstruktur infördes under den nytillträdde verkställande direktörenMats Jansson.
År 2004 införde SAS en ny kabinindelning med tre klasser: Economy, Economy Extra (senare Economy Flex för inrikestrafik) och Business Class. Syftet var att bättre möta företagskunders krav på flexibilitet och service.
Under 2007 köpte SAS resterande andelar iSpanair i syfte att sälja hela bolaget. Försöket misslyckades, och SAS överlät 2009 majoriteten i både Spanair ochAir Baltic till nya ägare.
Under 2008–2009 tappade SAS ytterligare marknadsandelar på svensk inrikesmarknad.Konkurrensverket upphävde bonusförbudet 2009, vilket möjliggjorde återinförandet av EuroBonus. Samma år sålde SAS sin andel iSkyways.
Ekonomin försämrades kraftigt med miljardförluster och konkursrisk. De skandinaviska staterna ochWallenberggruppen tillsköt kapital. Tillgångar avyttrades, bland annat andelar iBritish Midland,Air Greenland ochEstonian Air. Långdistansflottan minskade till nio flygplan. Vid 2009 års slut hade SAS 20 405 anställda – en kraftig minskning från nästan 30 000 tio år tidigare och över 40 000 i början av 1990-talet.[8]
För att hantera krisen genomförde SAS flera förändringar. Större fokus på punktlighet ledde till att SAS sedan 2009 årligen utsetts till ett av Europas tre mest punktliga flygbolag avFlightstats.[9]
I november 2012 hamnade bolaget i allvarliga ekonomiska svårigheter. Efter ultimatum från ledningen gick pilot- och kabinföreningarna med på försämrade villkor för löner, arbetstid och pensioner. Försäljning av tillgångar somWiderøe och outsourcing av markservice möjliggjorde ny finansiering. Samtidigt införde bolaget nya serviceklasser: SAS Go, SAS Plus och SAS Business, med olika servicenivåer för att konkurrera medlågprisflygbolag. I februari 2013 blev SAS världens första flygbolag som uppnådde platinumnivå i "IATA Fast Travel Award" för självbetjäningslösningar.[10]
I juni 2018 meddelade den norska staten att den sålt sitt återstående innehav i SAS. Posten omfattade 37,8 miljoner aktier, motsvarande 9,88 procent av bolaget.[11]
Den 15 mars 2020 minskade SAS kraftigt sin verksamhet på grund av det snabbt avtagande resandet underCoronavirusutbrottet 2019–2021. Flertalet flygningar ställdes in, med undantag för vissa destinationer. Samtidigt permitterades 10 000 personer (cirka 90 procent av personalstyrkan) tillfälligt.[13]
Från och med 6 april 2020 avgick endast sex SAS-flyg per vardag frånArlanda tillUmeå,Kiruna,Luleå,Visby, Oslo och Köpenhamn.[14]
Den 28 mars 2022 presenterade SAS vdAnko van der Werff sparprogrammet och refinansieringsplanenSAS Forward. Syftet var att få långivare att skriva av skulder i utbyte mot nyemitterade aktier i SAS.
SAS-gruppen omfattar flera dotterbolag och verksamheter som ansvarar för flygtrafik, markservice och tekniskt underhåll. De viktigaste bolagen listas nedan:
SAS samarbetar med flera andra flygbolag för att ge resenärer bättre möjligheter till anslutningar och biljettbokning. Samarbetena innebär bland annat att bolagen kan dela på linjenummer (så kallade gemensamma flyg), sälja biljetter åt varandra och ha avtal om bagagehantering och kundservice.
De aktuella samarbetena finns listade på SAS officiella webbplats.[17]
19 april 1970: EnDC-8-62, SE-DBE, drabbades av motorbrand vid start frånRom. Flygplanet förstördes, men inga personer skadades.
30 januari 1973: EttDC-9-21, LN-RLM (SK 370), på väg från Oslo till Alta via Tromsø, fick stallvarning efter start. Piloterna avbröt starten, men den kvarvarande banan räckte inte. Planet hamnade på isen i Oslofjorden och sjönk inom 20 minuter. Alla ombord klarade sig utan skador.
28 februari 1984: SAS flygning SK 901, enDC-10, LN-RKB, landade påJohn F Kennedy-flygplatsen iNew York. Planet landade för långt in på banan och hamnade i grunt vatten efter att ha styrts åt sidan för att undvika landningsljusen. Ingen person skadades.
9 september 2007: EttDash 8-Q400-flygplan låste inte högerlandställ som avsett och genomförde en nödlandning i Ålborg på Jylland. Landstället vek sig.[18]
12 september 2007: En Dash 8-Q400 var på väg från Köpenhamn tillPalanga iLitauen men nödlandade iVilnius på grund av problem med landstället. Alla plan av typen sattes tillfälligt på marken.[19]
10 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan på väg från Kastrup tillGdańsk återvände till Köpenhamn för säkerhetslandning.[20]
12 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan på väg frånWarszawa till Kastrup återvände till Warszawa då landställen inte gick upp.[21]
19 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan på väg frånStavanger till Kastrup fick indikation om att luckan till ett landställ inte låst sig.[22]
27 oktober 2007: Ett Dash 8-Q400-plan genomförde nödlandning på Kastrup, landstället vek sig och planet gled med ena vingen mot banan. Efter denna olycka beslutade SAS att ta samtliga Dash 8-Q400 ur trafik.[23][24][25]
2 maj 2013: SAS flight SK 908, enAirbus A330, kolliderade medExpressJets flight EV 4226, enEmbraer 145, påNewarks flygplats. Båda planen skadades, men ingen person skadades.[26]
26 december 2016: En Airbus A340, OY-KBC, kolliderade med BRA Avro RJ100, SE-DST, på Kastrup flygplats. Ingen person skadades. SAS-planets vinglet och BRA:s RJ100:s roder och stabilisator fick omfattande skador.[27]
28 september 2018: En Boeing 737-600 drabbades av motorfel, troligen en så kallad "compressor stall", nära Jokkmokk efter start från Kiruna. Planet landade normalt på Kallax flygplats i Luleå.[28]
I december 2004 bistod SAS de skandinaviska regeringarna med evakueringsflyg frånSydostasien. Syftet var att hämta hem resenärer efterflodvågskatastrofen.
UnderLibanonkriget 2006 flög SAS svenskar frånAleppo iSyrien efter att de hade evakuerats frånLibanon. Uppdraget utfördes på begäran av svenska myndigheter.
Den 6–8 april 2020 genomförde SAS sin längsta flygning någonsin. Ett plan flög från Stockholm tillLima iPeru och tillbaka för att hämta hem svenska medborgare och andra skandinaver som inte kunnat lämna Peru. Landet hade stängt sina gränser och stoppat all flygtrafik på grund avcoronapandemin. Flygningen beställdes av svenska utrikesdepartementet och genomfördes som flight SK7030/7031 med flygplanet Airbus A350 SE-RSA. Sträckan var cirka 12 000 km, vilket är omkring 3 000 km längre än SAS normala längsta rutt Köpenhamn–Los Angeles.[29] Rutten gick överPanama för att undvika behovet av ytterligare tillstånd för landöverflygningar. Veckan innan hade SAS flugit Lima–Köpenhamn med samma syfte, då på uppdrag av danska utrikesdepartementet.[30]