Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Petrus

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånSankte Per)
För andra betydelser, sePetrus (olika betydelser) ellerSankt Peter.
Petrus
Petrus
Petrus
Petrus medhimmelrikets nycklar.
Apostel,Påve,Martyr
FöddBetsaida,Galileen
Död64 e.Kr.[1]
Rom, genomkorsfästelse
Vördas inomRomersk-katolska kyrkan,Östortodoxa kyrkan,Anglikanska kyrkan,Orientaliskt ortodoxa kyrkan
HelgedomPeterskyrkan
Helgondag29 juni (tillsammans med Paulus)
AttributHimmelrikets nycklar, tupp, man korsfäst med huvudet nedåt, apostel med bokrulle, man med buskigt vitt skägg och vitt hår (inomikonografin)
Rembrandts målningAposteln Petrus (1632),Nationalmuseum.

Petrus,latin för "klippa", eftergrekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", iBibeln ävenKefas efterarameiskansKēfāū med samma betydelse,[2] egentligenSimon (Shime'on), äldre svenska ävenSankte Per, var en avJesu apostlar. Han var den andreaposteln som Jesus kallade, då den förste var hans yngre[3] brorAndreas. Han framträder iNya Testamentetsevangelier och iApostlagärningarna. Petrus, "klippan", är egentligen etttillnamn som Jesus gav åt sin främste lärjunge (Matteusevangeliet 16:18,Markusevangeliet 3:16,Johannesevangeliet 1:42)[2].

Bakgrund

[redigera |redigera wikitext]

Petrus var engalileiskfiskare tilldelad en ledarroll av Jesus (Matteusevangeliet 16:18,Johannesevangeliet 21:15–16). Han var med Jesus under händelser bevittnade bara av få apostlar, såsomKristi förklaring. Petrus fick tidigt en framträdande ställning som lidelsefull predikant iJerusalem och gjorde fleramissionsresor och var i detta stycke framgångsrik, framförallt iMindre Asien ochAntiokia.

Tidigakristna författare gav fler detaljer om hans liv och hävdade hans överlägsenhet. Traditionen beskriver Petrus som den förstebiskopen av Antiokia och den förstebiskopen av Rom, författaren av tvåkanoniska brev, efterRoms brand,martyr underKejsar Nero,korsfäst upp-och-ner[4] och begravd iRom. Hans avhandlingar anses traditionellt vara källan tillMarkus evangelium.

Petrus, mosaik från St. Peterskyrkan iChora

I Nya Testamentet

[redigera |redigera wikitext]

De första texterna som skrevs iNya Testamentet varPaulus brev.Galaterbrevet framställer Petrus som en av "pelarna" iJerusalemskyrka (tillsammans medJakob,Jakob den rättfärdige ochJohannes). Dessa accepterade Paulus ochBarnabas positioner som apostlar förhedningarna, men utgjorde också ett hinder för deras ansträngningar att ta in hedningarna i kyrkan. IMarkusevangeliet,Matteusevangeliet,Lukasevangeliet,Apostlagärningarna ochJohannesevangeliet beskrivs Petrus som en framståendeapostel och en av kyrkans ledare. I alla de fyra evangelierna tillkännager och kungör Petrus attJesus ärMessias.Matteusevangeliet, det enda som omnämner kyrkan, erkänner Petrus och hanstrosbekännelse som dess grundare. Matteusevangeliet tillskriver också Petrus auktoriteten att förbjuda och tillåta handlingar ("binda" och "lösa").Andra Petrusbrevet bekräftar Petrus apostoliska överhet.Johannes epilog fokuserar i hög grad på Petrus; han är den förste mannen som går in iden tomma graven, före honom sågMaria från Magdala,Maria, Jakobs mor, Salome och "lärjungen som Jesus älskade" den tomma graven.

Betydelse och attribut

[redigera |redigera wikitext]

Inom romersk-katolska kyrkan, deöstortodoxa ochorientaliskt ortodoxa kyrkorna samt inomanglikanskasamfund intar Simon Petrus en ställning somhelgon. Katoliker betraktarpåven som Petrus rättmätige efterträdare och därmed överordnad alla andra biskopar. Tolkningen att Petrus särskilda ställning bland apostlarna också skulle ge efterföljande biskopar avRom (påvarna) en motsvarande särställning i kyrkan förnekas dock avprotestantiska kyrkosamfund. Detta utgör en viktig kyrkoskiljande fråga.

Petrus attribut ärkorset,tuppen och nycklarna; de sistnämnda syftar på Jesu löfte till Petrus: ”Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen” (Matteusevangeliet 16:19, 18:18 ochJohannesevangeliet 20:23).

Kyrkliga högtidsdagar knutna till Petrus ärPetri fäng 1 augusti, en dag som ännu i svenska almanackor bär namnet Per, samtPetrus Cathedraticus i februari.

Ifolktron ärSankte Per himmelrikets portvakt, som släpper in dem som har tillträde.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Först 67 e.Kr. enligt annan källa:Henrikson, Alf; Berg, Björn (1995). Alla tider: en världshistoria. Stockholm: Trevi.Libris7613044.ISBN 91-7161-115-0 (inb.)  s. "70-talet e.Kr."
  2. ^ [ab]"Kefas" NE.se. Läst 2012-09-26.
  3. ^”APOSTELN PETRUS”. www.alltombibeln.se.http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/petrbio.htm. Läst 3 november 2020. 
  4. ^"Korsfästes Petrus upp och ner?". Alltombibeln.se. Läst 17 mars 2014.

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Påve
30/33–64/67
Efterträdare:
Linus
v  r
Kristendom
Gud
Helig skrift
Bibeln
Personer i Gamla testamentet
Adam och Eva ·Noa ·Patriark ·Abraham ·Isak ·Jakob/Israel ·Josef ·Mose ·Aron ·Kung David ·Profet ·Elia ·Jesaja ·Jeremia ·Hesekiel ·Daniel
Personer i Nya testamentet
Änglar
Demoner
Händelser i Gamla testamentet
Händelser i Nya testamentet
Lära
Trosbekännelsen
Bekännelsetexter
Teologi
Subdiscipliner
Etik
Rit
Bön
Gudstjänst
Sakrament
Tidegärd
Kyrkoåret
Verksamheter
Ämbete
Byggnader
Kyrkohistoria
Personer
Händelser
Grenar
Orientaliska kyrkor
Ortodoxa kyrkor
Romersk-katolska kyrkan
Evangeliska kyrkor
Tidiga alternativa
tolkningar, "heresier"
Moderna tolkningar
(ejsamfundsbildande)
Icketrinitarier
(omtvistade som kristna)
v  r
Jesu apostlar
v  r
Påvar iRomersk-katolska kyrkan
Kronologisk ordning fram till nuvarande påveFranciskus
30–498Heliga stolens heraldiska vapen
498–999
Symmachus ·Hormisdas ·Johannes I ·Felix IV ·Bonifatius II ·Johannes II ·Agapetus I ·Silverius ·Vigilius ·Pelagius I ·Johannes III ·Benedictus I ·Pelagius II ·Gregorius I ·Sabinianus ·Bonifatius III ·Bonifatius IV ·Adeodatus I ·Bonifatius V ·Honorius I ·Severinus ·Johannes IV ·Theodor I ·Martin I ·Eugenius I ·Vitalianus ·Adeodatus II ·Donus ·Agatho ·Leo II ·Benedictus II ·Johannes V ·Konon ·Sergius I ·Johannes VI ·Johannes VII ·Sisinnius ·Constantinus ·Gregorius II ·Gregorius III ·Zacharias · (Stefan) ·Stefan II ·Paulus I ·Stefan III ·Hadrianus I ·Leo III ·Stefan IV ·Paschalis I ·Eugenius II ·Valentinus ·Gregorius IV ·Sergius II ·Leo IV ·Benedictus III ·Nicolaus I ·Hadrianus II ·Johannes VIII ·Marinus I ·Hadrianus III ·Stefan V ·Formosus ·Bonifatius VI ·Stefan VI ·Romanus ·Theodor II ·Johannes IX ·Benedictus IV ·Leo V ·Sergius III ·Anastasius III ·Lando ·Johannes X ·Leo VI ·Stefan VII ·Johannes XI ·Leo VII ·Stefan VIII ·Marinus II ·Agapetus II ·Johannes XII ·Benedictus V ·Leo VIII ·Johannes XIII ·Benedictus VI ·Benedictus VII ·Johannes XIV ·Johannes XV ·Gregorius V
999–1503
Silvester II ·Johannes XVII ·Johannes XVIII ·Sergius IV ·Benedictus VIII ·Johannes XIX ·Benedictus IX ·Silvester III ·Benedictus IX ·Gregorius VI ·Clemens II ·Benedictus IX ·Damasus II ·Leo IX ·Viktor II ·Stefan IX ·Nicolaus II ·Alexander II ·Gregorius VII ·Viktor III ·Urban II ·Paschalis II ·Gelasius II ·Calixtus II ·Honorius II ·Innocentius II ·Celestinus II ·Lucius II ·Eugenius III ·Anastasius IV ·Hadrianus IV ·Alexander III ·Lucius III ·Urban III ·Gregorius VIII ·Clemens III ·Celestinus III ·Innocentius III ·Honorius III ·Gregorius IX ·Celestinus IV ·Innocentius IV ·Alexander IV ·Urban IV ·Clemens IV ·Gregorius X ·Innocentius V ·Hadrianus V ·Johannes XXI ·Nicolaus III ·Martin IV ·Honorius IV ·Nicolaus IV ·Celestinus V ·Bonifatius VIII ·Benedictus XI ·Clemens V ·Johannes XXII ·Benedictus XII ·Clemens VI ·Innocentius VI ·Urban V ·Gregorius XI ·Urban VI ·Bonifatius IX ·Innocentius VII ·Gregorius XII ·Martin V ·Eugenius IV ·Nicolaus V ·Calixtus III ·Pius II ·Paulus II ·Sixtus IV ·Innocentius VIII ·Alexander VI
1503–2005
2005–
För alfabetisk lista se,Kategori:Påvar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Petrus&oldid=57181544#Betydelse_och_attribut
Kategorier:
Dold kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp