Sand är ett finkornigtgranulärt material frånbergarter som vanligen huvudsakligen består avkiseldioxid ochsilikater. Den tekniska definitionen av sand är ett naturligt bildat material med enkornstorlek från 0,063 mm till 2,0 mmdiameter. Om kornstorleken är större än 2 mm kallas materialet förgrus och om den är mindre än 0,063 mm kallas materialet försilt.
Sand förekommer naturligt på ställen där väder och vind haft lång tid på sig att nöta nerurberget. Sådana platser är exempelvisstränder ochöknar. Genomfrostsprängning och nötning har sand även bildats underistidernas avsmältningsperioder då stora ismassor och smältvattenströmmar skapade bland annat sand- ochrullstensåsar. Sand ingår oftast som en beståndsdel imoränmark, tillsammans med finare och grövre korn.
Ett stort användningsområde för sand är för framställning avbetong. Genom snabb och kraftig upphettning av sand framställsglas. Andra exempel ärvägsand för halkbekämpning på vägar, i sandlådor såsomleksandlådor och somkattsand förtamkatters avföringsplats.
Vatten som sipprar genom sand blir renare och mer drickbart eftersom den stora sammanlagda ytan på alla sandkorn kan binda stora mängder småpartiklar ur vattnet. Detta fenomen utnyttjas av en delvattenreningsverk iSverige, bland annat iSödertälje.[1]
Beroende på användningsområde ställs olika krav på sandens kornstorlek, kemiska sammansättning och renhet.
I gällandesvensk och europeisk standard förkornstorlekar (SS-EN ISO 14688-1) omfattar sand intervallet 0,063-2 mm. Baserat på kornstorleken kan sand delas upp igrovsand (0,63–2 mm),mellansand (0,2–0,63 mm) ochfinsand (0,063–0,2 mm).
