| "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor." |
| — Artikel 18,Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna |
Samvetsfrihet är friheten att följa sinreligiösa ellermoraliska övertygelse,[1] i handling, underlåtelse till handling eller med ord. Det räknas som en mänsklig rättighet, samman medreligionsfrihet ochåsikts- och tankefrihet.[2]
Med samvetsfrihet räknas rätten att, så långt det inte strider mot allmänlag, framföra påsamvetet grundade invändningar, privat och offentligt, ensam eller i grupp. Detta räknas iden europeiska rättighetsstadgan som en hörnsten i ettdemokratiskt samhälle.[3] Det intar en framträdande roll iKatolska kyrkans katekes, för vilkenden fria viljan som samvetsfriheten förutsätter är central.[4]
IEuropakonventionens artikel 9 står att envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, och att inskränkningar bara är lagliga om rättigheten strider mot den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.[5]
I Sverige har det offentliga samtalet om samvetsfrihet ofta handlat om i vilken utsträckning samvetsfrihet även omfattar rätten att välja bort arbetsuppgifter som en anställning vanligtvis innebär.
I samband med debatten omämbetsfrågan i Svenska kyrkan, när kvinnor 1958 fick tillträde till prästämbetet, antogs "samvetsklausulen" som var tänkt att ge samvetsskydd för de präster som motsatte sig ordningen med kvinnliga präster.
På 2010-talet handlade debatten ofta om samvetsfrihet för anställda inom vården:Ellinor Grimmark hävdade samvetsfrihet för att i sitt yrke sombarnmorska slippa utföraaborter, något som avslogs i Tingsrätten och Arbetsdomstolen. Fallet överklagades tillEuropadomstolen som avslog att ta upp fallet till prövning.[6][7] JuridikprofessorReinhold Fahlbeck menade påSvD Debatt att samvetsfrihet i vården skyddades både av gällande svensk abortlag och avEuropakonventionen.[8]RFSU:s förbundsjuristKerstin Burman menade i en artikel iFeministiskt perspektiv att samvetsfrihet tvärtom inte fanns i abortlagen och att den samvetsfrihet som Europakonventionen slog fast inte var tillämplig iyrkeslivet.[9] 2019 villeSverigedemokraterna ochKristdemokraterna införa någon form av samvetsfrihet för vårdpersonal ochLiberalerna ville förbjuda det.[10]
Svenskajournalister åtnjuter en form av samvetsfrihet. Regel nummer 6 iPressens yrkesregler lyder "Beakta journalistavtalens bestämmelse om att medarbetare inte får åläggas att utföra uppdrag som är förödmjukande eller som står i strid med medarbetarens övertygelse."
I Norge förekommer begreppet "reservasjonsrett", där en av betydelserna avser rätten för sjukvårdspersonal att avstå från att administrera vård under vissa förhållanden, men i praktiken är det få som åberopar den.[10]