Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Salin

Från Wikipedia
En salin på önÎle de Ré i västra Frankrike.
Peru
En salin iPeru.

Ensalin även kalladsaltgård är en anläggning för utvinning avhavssalt urhavsvatten.[1] Naturliga saltkärl bildas genom geologiska processer, där förångande vatten lämnar efter sig saltavlagringar. Vissa dammar med saltavdunstning är endast något modifierade från sin naturliga version, till exempel dammarna påGreat InaguaBahamas, eller dammarna i Jasiira, några kilometer söder omMogadishu, där havsvatten fångas och lämnas för att avdunsta i solen.

Under processen att vinna salt, matas havsvatten eller saltlake in i artificiellt skapade dammar från vilka vatten dras ut genom avdunstning, vilket gör att saltet kan skördas därefter.[2]:517[3]

Dammarna ger också en produktiv vilo- och matplats för många arter av vattenfåglar, bland annat hotade arter.[4] Men den ghananska fiskeriforskarenRoseEmma Mamaa Entsua-Mensah noterade också att saltutvinning kan skadamangroveskogar och lerbottnar, förändra miljön och göra den improduktiv för annan utveckling eller fisktillväxt.[5] Dammarna är vanligtvis åtskilda av vallar. Saltavdunstningsdammar kan också kallas salter, saltverk eller saltpannor.

Alger och färg

[redigera |redigera wikitext]
San Francisco Bay saltdammar

På grund av varierande koncentration avalger skapas livfulla färger (från ljusgrönt till klarrött) i avdunstningsdammarna. Färgen anger salthalten i dammarna.Mikroorganismer ändrar dess färgnyans när salthalten i dammen ökar. I dammar med låg till medelhög salthalt ärgrönalger somDunaliella salina dominerande, även om dessa alger också kan få en orange nyans.Halobacteria, en typ av halofilaArchaea (även känd som Haloarchaea), är orsak till ändrad färg i dammar med medel till hög salthalt till nyanser av rosa, rött och orange. Andra bakterier somStichococcus bidrar också med nyanser.

Produktion

[redigera |redigera wikitext]

Saltpannor är grunda öppna pannor, ofta av metall, som används för att avdunsta saltlake. De finns vanligtvis nära saltkällan. Till exempel finns kärlen som används vid solavdunstning av salt från havsvatten vanligtvis vid kusten, medan de som används för att extrahera salt från lösningsminerad saltlösning finns nära saltlakeschaktet. I det här fallet tillförs ofta extra värme genom att elda under pannan.

Bildgalleri

[redigera |redigera wikitext]
  • Naturliga saltavdunstningdammar vid Pedra de Lume, ön Sal, Kap Verde.
    Naturliga saltavdunstningdammar vid Pedra de Lume, ön Sal,Kap Verde.
  • En saltpannaarbetare i en saltavdunstningdamm i Tamil Nadu, Indien.
    En saltpannaarbetare i en saltavdunstningdamm iTamil Nadu,Indien.
  • Saltavdunstningsdammar vid en litiumgruva i Argentina. Saltlaken i denna salar är rik på litium, och gruvan koncentrerar saltlaken i dammarna.
    Saltavdunstningsdammar vid enlitiumgruva iArgentina. Saltlaken i denna salar är rik på litium, och gruvan koncentrerar saltlaken i dammarna.
  • Samtida solavdunstning saltpannor på ön Lanzarote vid Salinas de Janubio.
    Samtida solavdunstning saltpannor på önLanzarote vid Salinas de Janubio.
  • Solar evaporation ponds in the Atacamaöknen
    Solar evaporation ponds in theAtacamaöknen
  • Solavdunstningsdammar i Saltdalen i Añana, Spanien.
    Solavdunstningsdammar i Saltdalen iAñana,Spanien.
  • Saltavdunstningdammar vid Pag, Kroatien.
    Saltavdunstningdammar vidPag,Kroatien.
  • Salthög i Argentina.
    Salthög i Argentina.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Salt evaporation pond,4 april 2024.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^http://www.ne.se/lang/salin - från Nationalencyklopedin på nätet -http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014
  2. ^Davies-Vollum, K. Siân; Wes, Matthew (Augusti 2015). ”Shoreline Change and Sea Level Rise at the Muni-Pomadze Coastal Wetland (Ramsar Site), Ghana”. Journal of Coastal Conservation (Heidelberg, Germany:Springer Science & Business Media) 19 (4): sid. 515–525.doi:10.1007/s11852-015-0403-y.ISSN1400-0350.OCLC5889482841.https://www.jstor.org/stable/24761156. Läst 27 februari 2024. 
  3. ^Morrison, Philip (November 1978). ”Books: The History of Salt, the Rise of the 'Chip' and How the Indians Lost Faith in Their Game”. Scientific American (New York, New York: Scientific American, Inc.) 239 (5): sid. 35–36.ISSN0036-8733.OCLC9986402667.https://www.jstor.org/stable/10.2307/24955840. Läst 27 februari 2024. 
  4. ^Athearn, Nicole D.; Takekawa, John Y.; and Shinn, Joel M. (2009)Avian response to early tidal salt marsh restoration at former commercial salt evaporation ponds in San Francisco Bay, California, USA, Natural Resources and Environmental Issues: Vol. 15, Article 14.
  5. ^Ashon, Enimil (10 mars 2017). ”The Woman Who Saw Tomorrow”. The Graphic (Accra, Ghana). Arkiverad frånoriginalet den 25 februari 2024.https://web.archive.org/web/20240225190415/https://www.graphic.com.gh/features/features/the-woman-who-saw-tomorrow.html. Läst 27 februari 2024. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Salin&oldid=56651768
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp