Biancocelesti (De vithimmelsblåa),Biancazzurri (De vitblåa),Aquile (Örnarna),Aquilotti (De unga örnarna),La prima squadra della capitale (Första laget från huvudstaden),Padroni di Roma (Mästarna från Rom)
Società Sportiva Lazio 1951-52 med följande spelare - stående från vänster: Framini,Sigvard "Sigge" Löfgren, Alzani, Fuin, Furiassi, Sentimenti IV. Knästående från vänster:Ragnar Larsen, Antoniotti, Sentimenti III, Antonazzi och Sentimenti V.
Società Sportiva Lazio, uppkallad efter regionenLazio/Latium, är enfotbollsklubb iRom iItalien. Klubben är kanske mest känd för sinfotbollsverksamhet, där man är ett av topplagen iSerie A, men klubben bedriveridrott i hela 36 grenar och är därmed en avEuropas mest mångsidiga föreningar. I föreningen finns bland annat idrotter somvolleyboll,rugby,simning,vattenpolo ochfriidrott på programmet. Klubbens färger – vit och himmelsblå – valdes redan vid grundandet1900 mot bakgrund av de då nyligen återuppståndnaolympiska spelen ochantika Grekland som inspiration. Klubbens emblem är den romerska örnen som symbol förRomarrikets makt i den antika världen.
SS Lazio blev en mycket känd klubb iSverige i samband med attSven-Göran Eriksson var tränare för laget1997–2001. Eriksson ledde laget till seger iCupvinnarcupen 1998-1999, Italienska cupen 1997–1998 och 1999–2000, samt klubbens första ligatitel på 26 år 2000. Klubben har länge spelat i Serie A och derbyna motAS Roma hör till de hetaste i världen.
Klubben grundades den 9 januari 1900 under namnetSocietà Podistica Lazio som en idrottsförening för löpsport och gång, men man tog mycket tidigt upp fotboll på programmet (1902) även om man det första decenniet inte fick delta i det nationella fotbollsmästerskapet. Detta var på den tiden förbehållet klubbar i norra Italien. Då systemet gjordes om 1912 till ett system av regionala ligor med efterföljande cupspel mellan vinnarna, så nådde Lazio slutfinalen tre gånger, 1913, 1914 och 1923, men förlorade samtliga finaler.
1927 var Lazio den enda större fotbollsklubben iRom som vägrade att gå med ifascistregimens försök att slå samman samtliga lag i Rom, för att ta upp kampen mot de klubbarna i norra Italien som på den tiden dominerade fotbollen i Italien. Denna sammanslagning ledde för övrigt till bildandet av lokalkonkurrentenAS Roma.
Lazio spelade annars i Serie A från det att serien startade år 1929 och nådde som bäst en andraplats 1937 med den legendariske anfallsspelarenSilvio Piola i laget. Piola är för övrigt fortfarande den som har gjort flest antal mål i Serie A med 290 (eller 274) beroende om man räknar säsongen 1945/46 som tidigare bara hade en inofficiell status. Piola vann skytteligan i Serie A två gånger då han spelade för Lazio.
Lazio låg under den tidiga efterkrigstiden i förstadivisionen även om man ofta hamnade runt 10:e plats. Som bäst nådde man tredje plats säsongerna 55/56 och 56/57. Klubbens första titel vann laget 1958 då man vann Coppa Italia, men bara några år senare åkte laget ur Serie A (efter säsongen 1960/61) och resten av 60-talet åkte laget som en jo-jo mellan Serie A och B med blygsamma placeringar i Serie A.
Efter ett 60-tal med uteblivna framgångar så kom klubbens första ligavinst som något av en överraskning säsongen 1973/74. Efter att ha gått upp från Serie B till säsongen 1972/73 där man överraskade med att ta en tredjeplats, så vann man ligan året efter ochGiorgio Chinaglia blev skyttekung.
Efter en fjärdeplats året efter så undvek man nedflyttning (genom att ha bättre målskillnad) säsongen 1975/76. Två tragiska dödsfall 1976 (tränaren Tommaso Maestrelli) och 1977 (spelarenLuciano Re Cecconi) samt Chinaglias flytt tillNew York Cosmos (där han gjorde 193 mål på 213 matcher) var svåra motgångar för klubben. Efter några mediokra säsonger så drabbades klubben av två mutskandaler med uppgjorda matcher (1980) och (1986). 1980 flyttades klubben ned i Serie B på grund av mutskandalen och flera spelare fick långa avstängningsstraff efter avslöjandet avTotonero. Under 80-talet höll laget i huvudsak till i Serie B men blev uppflyttat till Serie A igen mot slutet av decenniet.
Under 90-talet kom Lazio för första gången på allvar att etablera sig som en toppklubb i Serie A. Framgången kan till stor del tillkrivas ankomsten av Sergio Cragnotti som ordförande i klubben 1992. Cragnotti som hade tjänat pengar inom livsmedelsindustrin var villig att göra de nödvändiga investeringarna i spelare för att kunna slåss med klubbarna i norra Italien om ligatiteln. De första åren efter hans ankomst till klubben så kom Lazio på flera topptreplaceringar, något som klubben inte hade gjort på över tjugo år. En bidragande anledning var självklart lagets stora målskytt,Giuseppe Signori, som vann skytteligan tre år under denna period. Ankomsten avSven-Göran Eriksson till klubben 1997 förde sedan upp klubben till översta Europanivå med vinst iCupvinnarcupen 1999 och klubbens andraligatitel 2000, samt flera cupvinster i Coppa Italia, UEFA Super Cup och den italienska supercupen. Laget nådde också final iUefacupen 1998 som vanns avInter.
2003 tvingades Cragnotti lämna föreningen på grund av en finansiell skandal. Några år tidigare hade stjärnor somPavel Nedved,Juan Sebastián Verón ochAlessandro Nesta lämnat föreningen. Lazio var nära konkurs, men år 2004 köpte affärsmannenClaudio Lotito aktiemajoritet i klubben och det lades upp en avbetalningsplan för klubbens skulder.
Inför säsongen 2006/2007 var Lazio för tredje gången inblandat i enmutskandal om uppgjorda matcher och man fick börja säsongen med 3 minuspoäng. Trots det lyckades Lazio nå en tredjeplats och kvalificerade sig därmed till Champions League efter en kvalseger mot Dinamo Bukarest.
