Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Systemisk lupus erythematosus

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånSLE)
Systemisk lupus erythematosus (SLE)
Latin: lupus erythematodes, lupus erythematosus
Lupusfoto.jpg
Kvinna med "fjärilsutslag".
Klassifikation och externa resurser
ICD-10L93,M32
ICD-9710.0
OMIM152700
DiseasesDB12782
Medlineplus000435
eMedicinemed/2228 emerg/564
MeSHsvenskengelsk

Systemisk lupus erythematosus, i regel förkortat tillSLE, är en kroniskautoimmunreumatisk sjukdom som kan drabba i princip alla kroppens organsystem. Latinets lupus erythematosus betyder ungefär "rött vargbett” och syftar på det ibland förekommande och för sjukdomen typiska röda, fjärilsformade utslaget över näsroten och kinderna, även kallat fjärilsexantem. Ungefär 90 % av de drabbade är kvinnor och 10 % män, och sjukdomsdebut kan ske i alla åldrar.[1]

Symptombilden vid SLE är mycket individuell och den brukar ofta omnämnas som en av de stora imitatörerna. För diagnos finns för sjukdomen särskilda kriterier upprättade av American College of Rheumathology (ACR). Påvisande avantinukleära antikroppar (ANA) brukar vara det som ger diagnosen.

Tecken och symptom

[redigera |redigera wikitext]

Vanliga tecken vid SLE inkluderar fjärilsexantem, diskoida hudutslag och solkänslighet. Ävenafte och torrhet i mun och ögon kan förekomma, liksomledinflammation (artrit),muskel- ochseninflammation,lung- ellerhjärtsäcksinflammation. Feber, psykiatriska symptom och ibland blodproppar kan också ses.[2]

Det är vanligt med depression och oro hos patienter med SLE. De med SLE har också en högre frekvens avD-vitaminbrist än den normala befolkningen.[3] Hälften av de drabbade brukar vara solkänsliga, det visar sig ofta som små kliande blåsor i huden. Vissa kan även utveckla svårasoleksem, det är dock individuellt hur mycket man blir påverkad av solen. Solen kan också utlösa allmänna skov och påverka hela sjukdomsbilden.

Ibland attackerar sjukdomen även detcentrala nervsystemet och antikroppar kan passerablod-hjärnbarriären. Det kan ge upphov till kognitiva symptom som minnessvikt eller försämra förmågan till andra vardagliga aktiviteter och enklare göromål som balans vid stillastående och gång.[4]

En stor del av gruppen som har fått diagnosen lever med olika psykologiska och fysiska men som kraftigt försämrar livsvillkoren. Det är viktigt att man med de krafter man har försöker att minimera de stressfaktorer i det dagliga livet. Här föreligger en svårighet att samtidigt tillmötesgå de krav från omgivningen som ofta inte ens är medveten om de drabbades situation.[5]

Det kanske mest socialt störande symptomet ärfatigue, vilket är ett subjektivt obehagligt symptom som gränsar mellan trötthet och utmattning. Det förhindrar personen från att fungera med normal kapacitet. Besväret kan ta sig olika uttryck. En del patienter upplever nästan ingen trötthet, medan andra kan ha problem att kliva upp ur sängen. Det verkar också ibland akut vilket tvingar personen att vila ut. Detta kan medföra att man inte kan delta i det sociala livet på lika villkor som en frisk person. Funktionshindret är osynligt vilket gör det hela än värre och personen kan tyckas lat. Det är enmental trötthet, som verkar utanför det som är normal fysisk trötthet.[6]

Om detautonoma nervsystemet angrips kan det bli överaktivt och på så sätt ge upphov till en rad olikasymptom, bland annat en brännande känsla.[7]

Det verkar också som om depression hänger ihop med SLE, dels för att livskvaliteten sjunker dramatiskt, men också på grund av rent fysisk påverkan på signalsystemet. Även trötthet kan påverka depressioner. Det är individuellt både hur man är påverkad och hur man bemöter depressionen.[8]

Orsaker

[redigera |redigera wikitext]

Sjukdomen verkar vanligast hos kvinnor beroende på att dekvinnliga könshormonerna kan påverka funktionen hosT-celler ochmakrofager, ochöstrogener har visat sig ökaB-cellsdifferentiering och produktionen avimmunoglobuliner. B-cellsproduktionen har sitt ursprung i det genetiska materialet hos kvinnan som således har två gener och mannen bara en gen.[9] Andra orsaker till att kvinnor oftare är drabbade av SLE har föreslagits, däribland ofullständigainaktivering av X-kromosomen hos kvinnor med SLE, vilket leder till ökad dos av gener som påverkar immunsystemet.[10]

Östrogen som förändras i kroppen vid olika tillfällen och kvinnor som får SLE i unga år har det värst vid puberteten. En graviditet kan också vara en utlösande faktor. Menstruationen är ofta en besvärlig period då många hormoner är i rörelse. Det kan klinga av vid klimakteriet då hormoner minskar sin aktivitet. Infektioner och trauma kan ge en ökad aktivitet i immunförsvaret och då orsaka ett allmänt skov.

Alfalfaprotein som finns i alfalfagroddar kan leda till ökad aktivitet i blodet av antikroppar och symptom som är typiska för SLE. Därför så ber man ofta patienter att inte ha för hög konsumtion av alfalfagroddar.

Sjukdomsmekanism

[redigera |redigera wikitext]
Immunoflorescensbild av anti-DNA antikroppar vid SLE

Vid SLE blirimmunförsvaret av okänd orsak hyperaktivt och attackerar den egna vävnaden. Forskarna tror att en dysfunktionellapoptos eller dysfunktionellt immunsvar på aptoptos utgör del i sjukdomsmekanismen. Vid UV-exponering anses döende och döda hudceller kunna trigga immunförsvaret och skapar antikroppar som i sin tur sätter sig på kroppseget material vilket leder till inflammationer i kroppen.[11][12] Den ökade inflammatoriska aktiviteten leder i sin tur till en ökad risk förhjärtkärlsjukdomar.[13]

En del patienter med SLE producerar ävenkardiolipinantikroppar, vars koncentration kan mångdubblas i samband med infektioner. Kardiolipinantikroppar är en av flera sorters fosfolipidantikroppar som kan produceras som en följd av sjukdomen. Patienter som producerar kardiolipinantikroppar har ytterligare förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom. De kan också ha svårare att fullfölja en graviditet eftersom risken för missfall ökar.

Sjukdomen kan gå iremission och verka vara inaktiv under en tid. Det kan också visa sig att immunförsvaret blir sämre med åldern, vilket inte skapar samma konsekvens som tidigare. Man kan alltså ha sjukdomen men vara symptomfri för tillfället.

Behandling och prognos

[redigera |redigera wikitext]

Läkemedel

[redigera |redigera wikitext]

Kortison är inflammationsdämpande och det som man oftast sätter in både akut och långsiktigt i en underhållande dos. Man använder också olika mediciner för att minska dosen kortison eftersom det kan ha flera negativa konsekvenser, särskilt vid långvarig behandling. Då använder man bland annat främsthydroxiklorokin som förhindrar och dämpar de av kroppen själv inducerade inflammationer. Även behandling med biologiska läkemedel i form avmonoklonala antikroppar används, varav ytterligare varianter är under utveckling och prövning. När viktiga organ är påverkade av SLE använder man immunsuprimerande läkemedel som komplement, vilket inbegriper ofta lägre doser av läkemedel sommetotrexat,azatioprin med flera.

Förebyggande av sekundära komplikationer

[redigera |redigera wikitext]

För att minska risken för kardiovaskulära sjukdomar behandlashögt blodtryck och höga halter avkolesterol aggressivt. D-vitamin kan också vara positivt för de som lider avSLE eftersom det verkar ha positiva immunologiska effekter för de som har sjukdomen.[14] Den största hälsofaran ärinfektionssjukdomar, som förvärras av det undertryckta immunsystemet. I allmänhet verkar det som om man får lindrigare skov med stigande ålder.

Särskilda patientgrupper

[redigera |redigera wikitext]

Graviditet

[redigera |redigera wikitext]

Det brukar anses att graviditet ska ske i samråd med läkare och specialistmödravård. Dels på grund av ökad missfallsrisk särskilt vid förekomst av kardiolipinantikroppar och på grund av eftersom flera av läkemedlen kan ha en negativ inverkan på fosterutvecklingen.

Barn

[redigera |redigera wikitext]

Det är ovanligt att barn drabbas, men när de drabbas av SLE kan de få allvarliga komplikationer som till exempelnefrit (njurinflammation). Puberteten kan försenas av långvarig behandling med kortison.[15][16]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Termen Lupus eller varg har sina rötter i 1300-talet dåRogerius Frugardi använde uttrycket för att beskriva olika sorters hudutslag i ansiktet.Pierre Cazenave använde termen "lupus erythematosus" redan år 1851. Senare presenteradeWilliam Osler rön som pekade på att sjukdomen kunde drabba hela kroppen vilket ledde till uttrycket "systemisk" lupus erythematosus.George Friou påvisade förekomst avantinukleära antikroppar med hjälp av immunofluorescens 1957.[17][18][19] Därefter upptäcktes anti-DNA antikroppar, nukleära antigen ochkardiolipinantikroppar.

Organisation kring SLE

[redigera |redigera wikitext]

2016 bildades det en svensk Riksförening för SLE.[20] Det är en förening under Reumatikerförbundet som ska arbeta för att sammanföra människor och samtidigt informera om SLE till allmänheten. Den internationella SLE-dagen (engelska:World Lupus Day) är den 10 maj.[21]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”SLE”. 1177.https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/leder/sle/. Läst 24 maj 2021. 
  2. ^”SLE - Viss.nu”. viss.nu.https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/sle. Läst 23 december 2020. 
  3. ^Schoindre, Yoland; Jallouli, Moez; Tanguy, Marie-Laure; Ghillani, Pascale; Galicier, Lionel; Aumaître, Olivier. ”Lower vitamin D levels are associated with higher systemic lupus erythematosus activity, but not predictive of disease flare-up” (på engelska). Lupus Science & Medicine 1 (1): sid. e000027.doi:10.1136/lupus-2014-000027.ISSN2053-8790.http://lupus.bmj.com/content/1/1/e000027. Läst 14 januari 2017. 
  4. ^”Thinking, Memory and Behavior”. S.L.E. Lupus Foundation. Arkiverad frånoriginalet den 17 april 2015.https://web.archive.org/web/20150417201748/http://www.lupusny.org/about-lupus/fight-lupus-body-and-mind/thinking-memory-and-behavior. Läst 10 april 2015. 
  5. ^”Anxiety And Depression Lower Quality Of Life In Majority Of Systemic Lupus Erythematosus Patients”.http://www.sciencedaily.com/releases/2009/06/090612115417.htm. Läst 15 april 2015. 
  6. ^Tench, Colin; Bentley, David; Vleck, Veronica; McCurdie, Ian; White, Peter; D'Cruz, David. ”Aerobic fitness, fatigue, and physical disability in systemic lupus erythematosus.” (på engelska). The Journal of Rheumatology 29 (3): sid. 474–481.ISSN0315-162X.http://www.jrheum.org/content/29/3/474. Läst 27 februari 2017. 
  7. ^”How does lupus affect the nervous system?”. www.lupus.org.http://www.lupus.org/answers/entry/lupus-and-the-nervous-system. Läst 11 mars 2016. 
  8. ^”Anxiety And Depression Lower Quality Of Life In Majority Of Systemic Lupus Erythematosus Patients”.http://www.sciencedaily.com/releases/2009/06/090612115417.htm. 
  9. ^”http://www.sciencedaily.com/releases/2008/01/080120160654.htm”. www.sciencedaily.com.http://www.sciencedaily.com/releases/2008/01/080120160654.htm. Läst 4 juni 2015. 
  10. ^ Rubin's pathology : clinicopathologic foundations of medicine (6). Lippincott Williams and Wilkins. 2011.ISBN 9781451109122 
  11. ^”Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) – ett krig i kroppen”. skovde.reumatikerforbundet.org. Arkiverad frånoriginalet den 30 maj 2016.https://web.archive.org/web/20160530165612/https://skovde.reumatikerforbundet.org/aktuellt/nyheter/systemisk-lupus-erythematosus-sle-ett-krig-i-kropp/. Läst 2 maj 2016. 
  12. ^Salmon, M.. ”The role of apoptosis in systemic lupus erythematosus”. Rheumatology 38 (12): sid. 1177–1183.doi:10.1093/rheumatology/38.12.1177.http://m.rheumatology.oxfordjournals.org/content/38/12/1177.full. Läst 2 maj 2016. 
  13. ^”Stark koppling mellan SLE-gen och hjärtkärlsjukdom”.http://www.uu.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=741&area=2,3,4,10,16&typ=pm&na=&lang=sv. 
  14. ^”Vitamin D supplements may benefit lupus patients”.http://www.sciencedaily.com/releases/2012/10/121016203902.htm. 
  15. ^Rygg, Marite; Pistorio, Angela; Ravelli, Angelo. ”A longitudinal PRINTO study on growth and puberty in juvenile systemic lupus erythematosus”. Annals of the Rheumatic Diseases 71 (4): sid. 511-517.doi:10.1136/annrheumdis-2011-200106.ISSN1468-2060.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21998114. Läst 2 april 2015. 
  16. ^”http://www.printo.it/pediatric-rheumatology/information/Svezia/PDF/2_JSLE_Sweden.pdf”. Arkiverad frånoriginalet den 24 september 2015.https://web.archive.org/web/20150924081836/http://www.printo.it/pediatric-rheumatology/information/Svezia/PDF/2_JSLE_Sweden.pdf. 
  17. ^”George Friou”. senate.universityofcalifornia.edu. Arkiverad frånoriginalet den 15 april 2015.https://web.archive.org/web/20150415012812/http://senate.universityofcalifornia.edu/inmemoriam/GeorgeFriou.htm. Läst 4 juni 2015. 
  18. ^”The History of Lupus Erythematosus”.http://www.medscape.com/viewarticle/562713_2. 
  19. ^”History of Lupus”. Arkiverad frånoriginalet den 7 augusti 2014.https://archive.is/20140807141655/http://www.lupus.org.uk/what-is-lupus/history-of-lupus. 
  20. ^”Reumatikerförbundet – Ny Riksförening för patienter med SLE”. www.reumatikerforbundet.org. Arkiverad frånoriginalet den 20 december 2016.https://web.archive.org/web/20161220084345/http://www.reumatikerforbundet.org/aktuellt/nyheter/ny-riksforening-patienter-med-sle-1/. Läst 6 december 2016. 
  21. ^”World Lupus Day”. www.worldlupusday.org.http://www.worldlupusday.org/. Läst 6 december 2015. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Systemisk_lupus_erythematosus&oldid=51609059
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp