Produkter av olika spannmål.Råg, ett vanligt sädesslag.
Sädesslag[1] eller(strå)säd kallas degräsväxter vars frön används sommat. Ofta användsde fyra sädesslagen som ett vanligt förekommande samlingsbegrepp för de viktigaste förekommande sädesslagen i Nordeuropa. Dessa ärvete,havre,korn ochråg. Från järnåldern och fram till 1900-talet var det i princip bara dessa fyra sädesslag som haft någon betydelse för nordeuropeiskt jordbruk.[2] Numera odlasrågvete som ett femte sädesslag, i Sverige på 3% av spannmålsarealen. Globalt är ävenris,majs,hirs ochdurra viktiga sädesslag.
Stråsäd är ett av spannmålsslagen, där de övriga ärtrindsäd (ärter, bönor,vicker, linser,lupiner m.fl.), samtpseudosädesslagenbovete ochquinoa. Med spannmål menas alltså den del som skördas, det vill säga själva fröet.[3]
Fröna (som kan kallassäd,[4]sädeskorn,cerealier ellerspannmål) tas om hand för att till exempelmalas tillmjöl,valsas och klippas tillgryn eller ångprepareras och valsas ut tillflingor. Resten av växten blir tillhalm. För att förbättra hållbarheten torkas spannmålen vanligen i enspannmålstork.
Olika slags spannmål började odlas för mer än 10 000 år sedan och förändrade människans livsbetingelser i grunden.
I nuvarande Sverige är de äldsta spannmålsfyndennakenkorn i Skåne från cirka 4 000 f.Kr. Något yngre är fynd av skalvete (enkornsvete ochemmervete) samt speltvete. Korn (nakenkorn och skalkorn) och vete förekommer i varierande grad fram till förromersk järnålder, cirka 500 f.Kr. Då försvinner nakenkorn och istället blir skalkorn det vanligaste sädesslaget fram till förmodern tid.[5]
Omkring år 1560 dominerar kornet med omkring två tredjedelar av totalskörden i Sverige. I början av 1800-talet utgör korn och råg vardera omkring 40% av sädesodlingen, vete endast några få procent och havre knappt 20%. I början av 1900-talet är havre det största sädesslaget i Sverige.[6]I Sverige fick jordbruksdrängarna ca 70 % av sitt kaloriintag från spannmål, under 1600- och 1700-talet närmre 80–90 %.[7] I början av 1600-talet genomfördes en måttreformation då en tunna spannmål sattes till 146 liter.[8]
Odling av spannmål sker i hela världen och är en snabbt växande industri. Sedan 1960-talet har spannmålsproduktionen ökat med cirka 30 procent varje årtionde.
Odlingen av spannmålsprodukter är främst ämnad för kommersiellt bruk, eftersom självförsörjning inte gynnar familjen mer än vad den gör för exporten av varan.
Spannmål är ett gammalt ord, som kan härledas frånfornsvenskaspannamal, och var en sortsskatt, som utgick i form av en viss mängd säd plus en bittyg av viss storlek. Ytterst betyder spannamalmätning i spannar. Mängden av ett spannamal var2spann och 3mal.[9]
Cerealier härleds från latincerealis = "som hör till säden", egentligen sädesgudinnanCeres, [9] varsinsignier är enskära och en vetekärve.
Durumvete innehåller också gluten och används ofta tillpasta. Det odlas bland annat runtMedelhavet, varifrån huvudmängden av den europeiska pastan kommer.
Dinkel är ett gammalt sädesslag, som ånyo börjat nyttjas för bakning. I likhet med andra vetesorter innehåller det gluten. I Sverige odlas det i större utsträckning påGotland.
Havre används bland annat för att göra havregryn. En vegetabilisk mjölk,havremjölk, tillverkas av havre.Hästar utfodras ofta med havre, som är energirikt och gör dem pigga.
Majs kommer ursprungligen frånAmerika och kan poppas tillpopcorn, malas tillmajsmjöl, frampressas tillmajsolja eller pressas och ångtorkas tillcornflakes. Det är en basföda iSydamerika, där det ofta bakas sompannkakor. Varma kokta majskolvar med smör är en delikatess.
Ris äts ofta kokt eller ångkokt och är en basföda i många länder, bland annat i deasiatiska. Risvin,saké, tillverkas av ris och håller ungefär 20 procent alkohol. Ris kan upptaarsenik ur jorden.[13]
Hirs, som odlades redan under förhistorisk tid, är en av världens äldstakulturväxter. Omkring år 2700f.Kr. var hirsen ett av de viktigaste sädesslagen iKina.
Pseudosädesslag kallas de icke-gräsväxter som används på samma sätt som sädesslag (riktiga sädesslag är gräsväxter). Två exempel ärbovete ochquinoa/mjölmålla, som inte är sädesslag, utanörter av andra växtfamiljer. Bovete är släkt medrabarber, men dess frön används som vete. Dock innehåller bovete inte gluten. Bovete är huvudingrediens iblinier (ryska plättar). Mjölmålla är enmålla, det vill säga den tillhör samma släkte som till exempelsvinmålla. Ävenrävsvans ochblodamarant som tillhöramarantsläktet kan räknas till pseudosädesslagen.
