Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Rysslands invasion av Ukraina

Från Wikipedia
Denna artikel behandlar ett pågående skeende.(2023-08)
Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt.
Rysslands invasion av Ukraina
Del avrysk-ukrainska kriget

Ägde rum24 februari 2022 - pågår fortfarande
efter 3 år och 269 dagar
PlatsUkraina Ukraina
Planerad avRyssland
Stridande

(Sedan 2024)

UkrainaUkraina
Befälhavare och ledare


Styrka
  •  Ryssland:
  • ≈175 000–190 000[1][2]


Rysslands invasion av Ukraina (även kalladRysslands fullskaliga invasion av Ukraina för att särskilja frånRysslands invasion av Krim etc) inleddes i gryningen den 24 februari 2022. Invasionen var en del av detrysk-ukrainska kriget och föregicks av det ryska erkännandet av de tvåutbrytarstaterna iöstra Ukrainafolkrepubliken Donetsk ochfolkrepubliken Lugansk tre dagar före invasionen. Detta följdes avryska beväpnade styrkors intåg i regionenDonetsbäckenet i östraUkraina den 21 februari 2022. Invasionen igångsatte den störstaflyktingkrisen iEuropa sedanandra världskriget.[4]

Ryssland utfäste sig iBudapestuppgörelsen 1994 att inte använda vapenmakt mot Ukraina och att respektera Ukrainas självständighet och landets dåvarande gränser.[5][6] Ryssland och Ukraina undertecknade 1997 även ettvänskapsfördrag med utfästelser om att respektera varandras självständighet och ländernas gränser.[7][8] Trots det har Ryssland på senare tid börjat hävda att Ukraina tillhör Rysslandsintressesfär, på liknande sätt somUkrainska SSR var en del avSovjetunionen. Man har sedan 2014 annekterat alternativt ockuperat delar av Ukrainas territorium, som en del avett icke-förklarat ombudskrig mot landet.[9]

Angreppet påbörjades efter att Ryssland inlett vad som frånKremls sida kallats för "en militärspecialoperation", medrobotattacker motukrainska försvarsanläggningar och markinvasion längs med ett antal gränsavsnitt. I krigets inledning ockuperade Ryssland, med passivt stöd frånBelarus, flera områden i norra, södra och östra Ukraina. Senare har Ukraina återerövrat en del av dessa områden runtKiev,Charkiv ochCherson.

Deinternationella reaktionerna har varit hårda, med skärptasanktioner[10] och avstängning av Ryssland (och Belarus) från en stor mängd internationellaidrotts-[11] ochmusikevenemang.[12] Ett stort antal utländska företag har stoppat eller begränsat sina aktiviteter i Ryssland.[13][14]Internationella brottmålsdomstolen har öppnat en utredning gällandekrigsbrott under invasionen. Omvärlden har sedan invasionen inleddes bistått Ukraina med monetärt, humanitärt och militärt stöd.

Till följd av invasionen uteslöts Ryssland urEuroparådet den 16 mars 2022.[15]

Bakgrund

[redigera |redigera wikitext]

Ukraina,USA,Ryssland ochStorbritannien undertecknade 1994Budapestuppgörelsen. Där förband sig Ukraina att överlämna sin kärnvapenarsenal för destruktion. Detta skedde i utbyte mot bland annat utfästelser från övriga länder i uppgörelsen att de skulle respektera Ukrainas självständighet och Ukrainas dåvarande gränser, och inte använda vapenmakt mot landet.[5][16] 1997 ingick Ryssland och Ukraina ettvänskapsfördrag med utfästelser om att respektera varandras självständighet och existerande nationsgränser.[7][8]

I februari 2014 hamnade Ryssland och Ukraina i en öppen konflikt. Efter att Ukrainas dåvarande presidentViktor Janukovytj, efter påtryckningar från Rysslands presidentVladimir Putin, backade frånassocieringsavtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina tog demonstrationer mot Janukovytj vid.[17] I februari 2014 flydde Janukovytj med hjälp avRyska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) till Ryssland, varpå den västvänliga oppositionen underPetro Porosjenko tog över makten. Maktskiftet ledde till ett närmande till EU, något som ledde till starkare slitningar mellan de ukrainsktalande och de rysktalande befolkningsgrupperna. Slitningarna var som starkast påKrim, vilket Ryssland utnyttjade för att olagligt annektera halvön. På liknande sättintervenerade Ryssland i Donbass, vilket ledde till ett krig som beräknas ha krävt 14 000 dödsoffer. IDonbass förklarade sig proryska rebeller självständiga från Ukraina och utropade utbrytarrepublikernaDonetsk ochLugansk.[17][18]Under våren 2021 omgrupperade den ryska armén i omgångar förband till positioner närmare den ukrainska gränsen. I juli 2021 förklarade Vladimir Putin Ukraina vara en "omistlig del av Ryssland".[17] Under hösten och vintern 2021/2022 mobiliserades ryska trupper vid gränsen till Ukraina. I december 2021 ställde Ryssland flera krav på säkerhetsalliansenNato,[18] vilka medlemsländerna avfärdade.[19] Ett av kraven var att Ukraina inte skulle tillåtas gå med i Nato.[20]

Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina ökade under början av 2022. Flera stats- och regeringschefer besökte Ryssland och Ukraina, utan att kunna lösa spänningarna på diplomatisk väg. Den 11 februari 2022 varnade USA:s presidentJoe Biden för en nära förestående rysk invasion av Ukraina.[19] Den 15 februari anklagade Rysslands president Putin Ukraina för att begåfolkmord på den etniskt ryska befolkningen i Donbass.[21] Den 21 februari meddelade Putin att Ryssland som enda stat ”erkände” de ukrainska utbrytarrepublikerna (i praktiken av Ryssland inofficiellt ockuperade områden i grannlandet)folkrepubliken Donetsk ochfolkrepubliken Lugansk som självständiga stater, samtidigt som han tillkännagav att ryska trupper skulle sättas in i området i "fredsbevarande" syfte.[22]

Vladimir Putin varnade omvärlden från att ingripa, och påminde dem om att Ryssland harkärnvapen och att ett direkt angrepp mot Ryssland skulle leda till nederlag och oerhörda konsekvenser för angriparen.[23] Nato riktade stark kritik mot Rysslands agerande, och Nato-länder skickade också vapen till Ukraina.

Invasionen

[redigera |redigera wikitext]

Inledande fasen (februari–april 2022)

[redigera |redigera wikitext]
En animerad karta som visar invasionen från den 24 februari 2022 till den 7 april samma år.

Strax före klockan 04:00 (Moskva-tid, UTC +3) den 24 februari 2022 tillkännagavVladimir Putin på Kremls webbplats att Ryssland beslutat att militärt invadera Ukraina.[24] Han förklarade att syftet med den militära operationen var att "denazifiera" och "demilitarisera" landet.[25]

Rysk militär synes ha trängt in i Ukraina nära stadenCharkiv strax efter 06:30 (UTC+2). Ryska trupper invaderade också frånBelarus ochKrim. Den ukrainska gränsstyrkan rapporterade attacker mot dess enheter iLuhansk,Sumy,Charkiv,Tjernihiv ochZjytomyr.[26] Även Ukrainas huvudstadKiev attackerades av ryska stridsvagnar och marktrupper,[27]samt genomrobotattacker.[28]

Ukrainas presidentVolodymyr Zelenskyj infördekrigslagar och utfärdade en order om allmän mobilisering av alla män mellan 18 och 60 år.[29] Zelensky blev också känd för att ha sagt att ”jag behöver ammunition, inte skjuts” när USA erbjöd sig att evakuera honom.[30]

Den 5 mars, efter en veckas krig, hade mer än en miljon människor flytt från Ukraina till grannländerna västerut.[31]

Norra fronten

[redigera |redigera wikitext]
Förödelse iTjernihiv oblast i Ukraina. Bilden är uppladdad avUkrainas statliga tjänst för nödsituationer den 28 februari och uppges vara tagen iTjernihiv oblast i norra Ukraina.

I norr anföll Ryssland i riktning motKiev, dels från Belarus längs västra sidan avDnepr, dels från Ryssland motTjernihiv ochSumy.Den 25 februari nådde ryska styrkor Kiev och strider uppstod i den ukrainska huvudstadens norra förorter.[32]Rysslands luftanfallsstyrkor försökte också ta kontroll överHostomels flygplats (Antonovflygplatsen) utanför Kiev.

Ryssarna mötte oväntat hårt motstånd frånukrainska trupper.I början av mars visade satellitbilder en över 60 kilometer lång konvoj på väg mot Kiev, men ukrainska specialstyrkor lyckades stoppa den genom olika bakhåll.[33][34]Den 16 mars påbörjade Ukraina en motoffensiv för att driva ut de ryska trupperna.

Den 2 april uppgav ukrainska myndigheter att ryska trupper hade lämnat helaKievregionen.[35]Efter att ryska trupper lämnat området uppdagades flerakrigsbrott, bland annatmassakern i Butja.

I nordost lyckades Ukraina slå tillbaka angreppen mot Tjernihiv och Sumy.Den 4 april uppgav ukrainska myndigheter att Ryssland hade lämnatTjernihiv oblastochSumy oblast.

Södra fronten

[redigera |redigera wikitext]

I söder anföll Ryssland från den ockuperadeKrim-halvön motCherson- ochZaporizjzjaregionerna. Målet var bland annat att säkra en landbrygga från Ryssland till Krim.

Redan på krigets första dag nådde ryssarna fram tillCherson. Efter strider föll staden den 2 mars.Den viktiga hamnstadenOdessa ochMykolajiv utsattes för flyganfall men erövrades aldrig.

Längre österut angreps knutpunktenMelitopol ochMariupol vidAzovska sjön.Melitopol föll den 1 mars och ett par dagar senare erövrades ocksåZaporizjzjas kärnkraftverk.

En ryskstridsvagn förstörd av ukrainska trupper iMariupol.

De hårdaste striderna ägde rum i Mariupol. Staden utsattes för kraftig artilleribeskjutning och omringades och belägrades i början av mars.[36]Många civila evakuerades från staden.Donetsks regionala dramatiska teater iMariupol flygbombades och förstördes av rysk militär den 16 mars. Flera hundra civila kvinnor och barn hade sökt skydd i teatern.[37][38]Bombningen fördömdes avOSCE som ett krigsbrott.

Under mars och början av april trängde ryssarna gradvis in i staden men de ukrainska styrkorna fortsatte att hålla det storastålverket i Mariupols hamn.

ISvarta havet ockuperades under krigets första timmar den lillaOrmön. Det har blivit känt för att de ukrainska soldaterna på ön svarade ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete!” på radioanropet från flaggskeppet i den ryskaSvartahavsflottan,robotkryssaren Moskva.Moskva sänktes den 14 april av ukrainskasjömålsrobotar.[39]Ukraina återtog Ormön i slutet av juni.

Östra fronten

[redigera |redigera wikitext]

I öster försökte ryska trupper erövra stadenCharkiv nära den ryska gränsen men mötte hårt motstånd. Ryssland lyckades dock ockupera delar avCharkivregionen, bland annat städernaIzium (som den ryska militären uppgav att man tagit kontrollen över den 24 mars[40]),Kupjansk ochBalaklija.

Belägringen av Mariupol (februari–maj 2022)

[redigera |redigera wikitext]

Efter den inledande fasen så riktades intresset mot den pågående belägringen avMariupol. Staden var till stora delar förstörd men en ukrainsk styrka under ledning avAzovbataljonen fortsatte att göra motstånd frånAzovstal järn- och stålverk, som var ett stort komplex med underjordiska tunnlar.[41]

Den 21 april gav Putin order om att man inte skulle gå in i stålverket utan i stället belägra det och svälta ut de ukrainska trupperna.[42]I slutet av april och början av maj evakuerades civila från stålverket.Den 16 maj evakuerades även sårade soldater och de följande dagarna gav de återstående soldaterna upp och togs som krigsfångar.[43]

Återerövringen av Cherson (augusti–november 2022)

[redigera |redigera wikitext]

Under juli och augusti anföll Ukraina den viktigaAntonivkabron överDnepr och gjorde den obrukbar. Det försvårade för Ryssland att transportera materiel söderifrån tillCherson norr om floden.

Den 29 augusti inledde Ukraina en offensiv i söder. Under september och oktober befriades ett stort antal byar i Chersonregionen. Den 9 november lämnade de ryska trupperna Cherson och drog sig tillbaka till den vänstra (södra) sidan av floden[44] och den 11 november gick ukrainska trupper in i Cherson.[45]

Reträtten var ett stort bakslag för Ryssland eftersom Cherson var den enda regionhuvudstad som erövrats under invasionen.

Återerövringen av Charkiv (september–oktober 2022)

[redigera |redigera wikitext]

Parallellt med striderna i Cherson startade Ukraina en överraskande offensiv iCharkivregionen den 6 september. De ukrainska styrkorna avancerade mycket snabbt och den 10 september hade man befriat städernaKupjansk ochIzium.[46]Efter befrielsen hittades massgravar i Izium.[47]

Den 13 september drog sig de ryska styrkorna tillbaka till öster om flodenOskil. Senare i september fortsatte den Ukrainska offensiven över Oskil och ryssarna retirerade till stadenLyman i norra Donetsk oblast. Den 1 oktober föll även Lyman med många stupade ryska soldater som följd.[48]

Rysk annektering och mobilisering (september–oktober 2022)

[redigera |redigera wikitext]

Den 30 september utropade president Putin de ukrainska regionernaDonetsk,Luhansk,Zaporizjzja ochCherson som ryska. Flera länder, och bland annat Sverige och detEuropeiska rådet meddelade dock att man inte erkändeannekteringen. Som en reaktion på den ryska annekteringen ansökte Ukraina officiellt om medlemskap iNato den 1 oktober.[49] I samband med att annekteringen av de fyra ukrainska regionerna meddelades iKreml vann Ukraina också avgörande strider i bland annatLyman och på Chersonfronten.

I oktober beslutade Ryssland att mobilisera 300 000 personer för tjänstgöring, vilket var den tredje gången som Ryssland mobliserat för att gå ut i krig. Tidigare inträffade det åren 1914 och 1941 i samband medförsta ochandra världskriget.[50] I tidsmässigt samband med detta, den 27 september 2022, upptäcktes det hål i den ryska gasledningenNord Stream, vilket av Sverige utreddes somsabotage. Utredningen lades ned i februari 2024 utan att identifiera gärningsmän.

Slaget om Bachmut (vintern och våren 2023)

[redigera |redigera wikitext]

Efter de ukrainska motoffensiverna hösten 2022 gick kriget över i ett utnötningskrig under vintern och våren 2023. Inga stora förändringar av frontlinjerna skedde.

De hårdaste striderna stod kring stadenBachmut i norraDonetsk. Striderna hade börjat redan i maj 2022 men intensifierades av Ryssland under hösten med stora förluster på båda sidor som följd.På den ryska sidan speladeWagnergruppen en viktig roll i striderna.[51]

Ryska trupper avancerade gradvis mot Bachmut och den 20 maj 2023 hävdade Ryssland att man tagit kontroll över den då helt förstörda staden. Det var den första större ryska krigsframgången på över tio månader.[52]Den 25 maj började Wagnergruppen dra sig tillbaka från Bachmut för att ersättas av reguljära ryska trupper.[53]

Striderna kring Bachmut har fortsatt även efter maj 2023.

Wagnergruppens uppror (juni 2023)

[redigera |redigera wikitext]
Södra militärdistriktets högkvarter i tidigarePalace Hotel iRostov-na-Donu under Wagnergruppens ockupation den 23 juni 2023

Den 23 juni 2023 gjordeWagnergruppen uppror och drog från baser i Ukraina tillRostov-na-Donu, därSödra militärdistriktet har sitt högkvarter och överkommandot för Rysslands invasionsstyrkor finns. Södra militärdistriktets högkvarter ockuperades under dagen.

Samtidigt rörde sig andra Wagnertrupper norrut motMoskva. De sköt ner flera ryska stridsflygplan som angrep konvojen. Rysk militär tog upp försvarsställningar i Moskvas utkanter. Wagnergruppen avbröt dock operationen när de befann sig 20 mil från Moskva efter medling av Belarus presidentAleksandr Lukasjenko.[54]

Ukrainsk motoffensiv (juni–hösten 2023)

[redigera |redigera wikitext]

Under våren 2023 pratade Ukraina om att man förberedde en stor motoffensiv som skulle äga rum när marken blev torrare och man fått nödvändig materiel från väst.Den föregicks av mindre motoffensiver runt Bachmut och intrång av ryska partisaner iBelgorod oblast under maj månad.

Den 6 juni sprängdeskraftverksdammen iNova Kachovka, troligen av Ryssland för att försvåra Ukrainas kommande offensiv.[55]Det ledde till attKachovkareservoaren tömdes med omfattande översvämningar i Chersonregionen som följd.

Motoffensiven inleddes natten till 8 juni. Ukraina gjorde framstötar på en bred front i öster (Donetsk oblast) och i söder (Zaporizjzja oblast ochCherson oblast).De ryska styrkorna hade dock haft god tid på sig att förbereda sig med flera befästningslinjer och omfattande mineringar. Det medförde stora ukrainska förluster inledningsvis.[56]

Ukraina anföll ocksåKrim på avstånd medrobotar ochdrönare.Kertjbron, som attackerades första gången 8 oktober 2022, skadades på nytt den 17 juli 2023 av marina drönare. Även broarna över Tjongarsundet ochHenitjesksundet angreps, liksomörlogsbasen i Sevastopol.

Under hösten ebbade motoffensiven ut utan att några större landvinningar hade gjorts.

Vintern–våren 2024

[redigera |redigera wikitext]

Även vintern präglades inledningsvis av små rörelser vid fronten.Ukrainas mest uppmärksammade framgång var sänkningen av flera ryska örlogsfartyg med hjälp av marina drönare i Svarta havet.[57]

Under 2024 blev bristen på ammunition och vapen allt mer kännbar för Ukraina.Den berodde bland annat på attrepublikaner iUSA:s representanthus blockerade militärt stöd till Ukraina.

Ryssland koncentrerade sina styrkor i ett angrepp mot stadenAvdijivka i Donetsk. Efter flera månaders hårda strider tvingades Ukraina lämna staden i februari 2024. Det var den största ändringen av frontlinjerna sedan slaget om Bachmut.[58]

I februari uppskattade amerikanska källor att kriget i Ukraina kostat Ryssland över 200 miljarder dollar och att cirka 315 000 ryska soldater dödats eller skadats.[59]

Efter Avdijivkas fall flyttade Ryssland fokus till stadenTjasiv Jar, också den i Donetsk. I april intensifierades striderna om staden.[60]

I slutet av april godkände den amerikanska kongressen ett stort militärt stödpaket till Ukraina på 60 miljarder dollar.[61]

Konsekvenser

[redigera |redigera wikitext]

Reaktioner

[redigera |redigera wikitext]
Brandenburger Tor iBerlin den 24 februari 2022.

FN:s generalförsamling fördömde invasionen med rösterna 141 mot 5, där 35 länder avstod från att rösta.[62] De fem länder som röstade emot var Ryssland,Syrien,Nordkorea,Belarus ochEritrea.[63]

Sveriges statsminister kalladeinvasionen för oprovocerad, olaglig och oförsvarlig.[64] Rysslands agerande kallades avEuropeiska rådets ordförandeCharles Michel för "geopolitiskterrorism".[65]

Europarådet, en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation bestående av 46 medlemsstater som verkar fördemokrati,mänskliga rättigheter ochrättsstatsutveckling, i vilken Ryssland var medlem i 26 år, fördömde Rysslands oprovocerade angrepp på Ukraina. Den 16 mars 2022 uteslöts Ryssland ur organisationen.[15]

Chefsåklagaren vid deninternationella brottmålsdomstolen (ICC) har efter Rysslands invasion öppnat en undersökning om eventuellakrigsförbrytelser. Insamling av bevis har påbörjats. Enligt rapporter har Ryssland använtklusterbomber i kriget.[66][67]

Demonstration påNorrmalmstorg i Stockholm den 27 februari 2022 mot den ryska invasionen av Ukraina.
Polska volontärer assisterar flyktingar från Ukraina påPrzemyśls järnvägsstation den 28 februari 2022.
Manifestation på Sergels torg i Stockholm på årsdagen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bland talarna fanns statsministerUlf Kristersson, f.d. statsministerMagdalena Andersson, utrikesministerTobias Billström samtGunnar Hökmark,Peter Englund,Björn Wiman,Britta Lejon,Lars Wilderäng,Cilla Lundström med flera.
Demonstration i Stockholm på 2-årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina. Bland talarna: statsministerUlf Kristersson, f.d. statsministerMagdalena Andersson,Eva Dahlgren,Cilla Lundström med flera.
Demonstration i Stockholm på 3-årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina. Bland talarna: finansministerElisabeth Svantesson, f.d. statsministerMagdalena Andersson, med flera.

Efter invasionen har pro-ukrainska protester förekommit i hundratals städer över hela världen och i alla världsdelar.[68][69][70][71] IBerlin demonstrerade över 100 000 personer mot kriget söndagen den 27 februari 2022, vilket gjorde demonstrationen till den största sedancoronapandemin bröt ut.[72][73]

Militärt stöd till Ukraina

[redigera |redigera wikitext]

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har omvärlden bistått Ukraina med omfattande militärt stöd. De fyra största bidragsgivarna har varitUSA,Storbritannien,Polen ochTyskland. ÄvenEU:s organisationer har givit omfattande stöd. Stödet har bestått av bland annat stridsvagnar, stridsfordon, luftförsvarssystem, raketvapen och artillerisystem.[74] I mars 2023 beslutade Polen ochSlovakien att som första länder även bistå Ukraina med stridsflygplan.[75]

Den 27 april 2022 grundadesUkrainas internationella legion för att bereda utländska frivilliga möjlighet att delta i det militära försvaret av Ukrainas.[76]

Sverige

[redigera |redigera wikitext]

Den 28 februari 2022 beslutade sig ävenSverige för att förse Ukraina medkrigsmateriel.[77] I mars 2023 uppgick det totala samlade värdet avSveriges militära stöd till Ukraina sedan invasionen inleddes till ca 16,9 miljarder kronor. Sverige har bistått med bland annat skyddsutrustning, stridsvagnar, artillerisystem och andra avancerade vapensystem.[78][79]

Stödet av vapen och utrustning inkluderarartilleripjäser (Archer),stridsvagn 122 (Leopard 2),granatgevär (Carl Gustaf) med ammunition,pansarskott (AT4),pansarvärnsrobot 57 (NLAW), automatgevär, minröjningsutrustning ochstridsfordon 90 (CV 90), hjälmar, avancerad ammunition, sjömålsrobot 17, pansarvärnssystem, personterrängbilar, vinterutrustning, riktmedel, kroppsskydd, tält, maskeringsnät och luftvärnssystem.[78]

Sanktioner

[redigera |redigera wikitext]

Transport- och industrisektorn

[redigera |redigera wikitext]

EU,USA,Storbritannien ochKanada införde efter invasionen sanktioner motRysslands finans-, energi- och transportsektorer, däribland överflygningsförbud för ryska flygbolag.[80]

Finanssektorn

[redigera |redigera wikitext]

Ministrar och 351 ledamöter iDuman belades också med sanktioner, där deras tillgångar i bland annat EU frystes och de belades med reseförbud i Europa.[81]

Sju ryska banker avstängdes i början av mars från det internationellaSWIFT-samarbetet för internationella betalningar.[82] Dessa var landets näst största bankVTB,Bank Otkritie,Novikombank,Promsvjazbank,Bank Rossija,Sovcombank ochVEB.Sberbank (landets största bank) ochGazprombank inkluderades inte i bortkopplingen; båda bankerna hanterar betalningar för den ryska gasexporten till bland annat europeiska länder.[83] Sberbanks aktievärde påLondonbörsen föll i samma veva till 5 procent av värdet en vecka tidigare.[84] Liknande börsras drabbade även de ryska energibolagenGazprom,Lukoil ochNovatek.Aktiebörsen i Moskva höll stängt hela den inledande veckan i mars, i ett försök att stoppa spekulation och ytterligare börsras – det längsta stoppet i Moskvabörsens historia.[85]

Den 6 mars beslutade bland andra betal- och kreditkorts-organisationernaVisa ochMastercard att avsluta sina samarbeten med ryska kortutgivare, inklusive ryska säljföretag som tidigare accepterat dessa kort. Detta betyder att alla transaktioner i Ryssland eller med i Ryssland utgivna kort från dessa organisationer planerades att avstanna under "de närmaste dagarna".[86]

Energisektorn

[redigera |redigera wikitext]

Den 8 mars stoppade USA importen av ryskolja,flytande naturgas och andra energiprodukter.[87] Den brittiska regeringen beslöt uppgav att fasa ut all import av rysk olja till slutet av år 2022.[88]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Ryssland utestängdes från 2022 årsEurovision Song Contest och blev även av med sitt medlemskap iEBU.[12] Även andra blockader av liknande slag genomfördes.

Sport och idrott

[redigera |redigera wikitext]

Flera internationella evenemang, som ursprungligen var förlagda till Ryssland, har flyttats eller ställts in, bland andraChampions League-finalen i fotboll[89] och avslutningen avVärldscupen i längdåkning.[90], och både ryska och belarusiska idrottare har stängts av från internationella tävlingar, bland annat:

Media

[redigera |redigera wikitext]

Ett antal sociala medieplattformar blockerade efter invasionen de statliga ryska mediernaRT ochSputnik för användare i europeiska länder.[93]Europeiska kommissionen meddelade den 27 februari 2022 att RT och Sputnik skulle förbjudas att sända från EU-länder.[94]

DenEuropeiska journalistfederationen var kritisk och menade att beslutet leder till gränsdragningsproblematik, och att Europa ska ha fri tillgång till information och inte agera som Ryssland där befolkningen hindras från att ta del av information.[95]

Stoppat företagande

[redigera |redigera wikitext]

Ett antal företag hemmahörande i västvärlden har sedan invasionen dragit tillbaka verksamhet i Ryssland, bland dessaIkea (med 15 000 anställda iRyssland ochBelarus),[13]Microsoft,Oracle,SAP,Visa ochAccenture.[14][96] I början av mars 2022 beslöt Rysslands regering att införa lagar som försvårar för utländska investerare att flytta sinainvesteringar ut ur landet, i ljuset av ett accelererat valutautflöde ur landet efter Rysslands invasion.[97]

Bojkott

[redigera |redigera wikitext]

I invasionens spår har även en hel del bojkotter inletts mot företag, däriblandMondelez International,Unilever ochProcter & Gamble, som har kritiserats för att de fortfarande driver verksamhet i Ryssland.[källa behövs]

Flyktingström

[redigera |redigera wikitext]

FN:s flyktingorganUNHCR uppskattar att ungefär 7,7 miljoner människor är på flykt i Ukraina som internflyktingar och 5,5 miljoner människor har flytt över gränsen till bland annat Polen, Ungern, Moldavien, Slovakien och Rumänien.[98]

Ukraina ansöker om Nato-medlemskap

[redigera |redigera wikitext]

Den 1 oktober 2022, en dag efter den ryska annekteringen avDonetsk,Luhansk,Zaporizjzja ochCherson, meddelade presidentZelenskyj att Ukraina ansöker om medlemskap i försvarsalliansenNato.[49]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Patrick Wintour (18 februari 2022). ”Russia has amassed up to 190,000 troops on Ukraine borders, US warns” (på engelska).The Guardian.https://www.theguardian.com/world/2022/feb/18/russia-has-amassed-up-to-190000-troops-on-ukraine-borders-us-warns. Läst 6 mars 2022. 
  2. ^Johan Edgar (21 februari 2022). ”Uppgifter i natt: Krissamtal – och planen för attack”.Aftonbladet.https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Jx2R4P/macron-och-putin-i-krissamtal-uppgifter-om-rysk-attack. Läst 6 mars 2022. 
  3. ^”Ukraine: Military and security service personnel strengths” (på amerikansk engelska). CIA Factbook. 2021.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ukraine/#military-and-security. Läst 5 mars 2022. 
  4. ^”‘We couldn’t stand it’: the Ukrainians travelling for days to flee Russian bombs and rockets” (på engelska). The Guardian. 8 mars 2022.https://www.theguardian.com/world/2022/mar/08/we-couldnt-stand-it-the-ukrainians-travelling-for-days-to-flee-russian-bombs-and-rockets. Läst 10 mars 2022. 
  5. ^ [ab]Pifer, Steven (5 december 2019). ”Why care about Ukraine and the Budapest Memorandum” (på amerikansk engelska). Brookings.https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2019/12/05/why-care-about-ukraine-and-the-budapest-memorandum/. Läst 5 mars 2022. 
  6. ^”Ukraine's forgotten security guarantee: The Budapest Memorandum | DW | 05.12.2014” (på brittisk engelska). DW.COM. Deutsche Welle (www.dw.com).https://www.dw.com/en/ukraines-forgotten-security-guarantee-the-budapest-memorandum/a-18111097. Läst 5 mars 2022. 
  7. ^ [ab]”Ukraine - Independent Ukraine | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/place/Ukraine/Independent-Ukraine. Läst 6 mars 2022. 
  8. ^ [ab]”Bound by treaty: Russia, Ukraine and Crimea | DW | 11.03.2014” (på brittisk engelska). DW.COM. Deutsche Welle (www.dw.com).https://www.dw.com/en/bound-by-treaty-russia-ukraine-and-crimea/a-17487632. Läst 6 mars 2022. 
  9. ^Kirby, Paul (3 mars 2022). ”Why is Russia invading Ukraine and what does Putin want?” (på brittisk engelska). BBC News.https://www.bbc.com/news/world-europe-56720589. Läst 4 mars 2022. 
  10. ^Regeringskansliet, Regeringen och (1 mars 2022). ”Sammanställning av sanktioner mot Ryssland i samband med invasionen av Ukraina”. Regeringskansliet.https://www.regeringen.se/regeringens-politik/rysslands-invasion-av-ukraina/sammanstallning-av-sanktioner-mot-ryssland/. Läst 9 mars 2022. 
  11. ^ [ab]”Russia-Ukraine war: Which sporting bodies have banned Russia?” (på engelska). www.aljazeera.com.https://www.aljazeera.com/sports/2022/3/1/russia-ukraine-war-what-sports. Läst 5 mars 2022. 
  12. ^ [ab]”EBU: Ryssland får inte delta i Eurovision Song Contest”.Expressen. 25 februari 2022.https://www.expressen.se/noje/ebu-ryssland-far-inte-delta-i-eurovision/. Läst 26 februari 2022. 
  13. ^ [ab]Carlén, Linnea (3 mars 2022). ”Ikea stänger varuhus i Ryssland och Belarus”. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ikea-stanger-varuhus-i-ryssland-och-belarus. Läst 5 mars 2022. 
  14. ^ [ab]Malmqvist, Mattias (4 mars 2022). ”Microsoft stoppar nyförsäljning till Ryssland”. Computer Sweden.https://computersweden.idg.se/2.2683/1.763537/microsoft-stoppar-nyforsaljning-till-ryssland. Läst 5 mars 2022. 
  15. ^ [ab]”War in Ukraine”. Europarådet. 2022.https://www.coe.int/en/web/portal/war-in-ukraine. Läst 23 december 2022. 
  16. ^”Ukraine's forgotten security guarantee”. Deutsche Welle. 5 december 2014.https://www.dw.com/en/ukraines-forgotten-security-guarantee-the-budapest-memorandum/a-18111097. Läst 5 mars 2022. 
  17. ^ [abc]”Detta har hänt: Konflikten mellan Ukraina och Ryssland”. DN.SE. 13 februari 2022.https://www.dn.se/varlden/detta-har-hant-konflikten-mellan-ukraina-och-ryssland/. Läst 21 februari 2022. 
  18. ^ [ab]Dormido, Hanna; Parker, Claire (21 januari 2022). ”Four maps that explain the Russia-Ukraine conflict” (på engelska). Washington Post.https://www.washingtonpost.com/world/2022/01/21/ukraine-russia-explain-maps/. Läst 21 februari 2022. 
  19. ^ [ab]Törnquist, Hanna (20 februari 2022). ”Det här har hänt i Ukrainakonflikten”. Svenska Dagbladet. Läst 22 februari 2022. 
  20. ^”Russia issues list of demands it says must be met to lower tensions in Europe” (på engelska). the Guardian. 17 december 2021.https://www.theguardian.com/world/2021/dec/17/russia-issues-list-demands-tensions-europe-ukraine-nato. Läst 2 mars 2022. 
  21. ^Reuters (15 februari 2022). ”Putin says Russia does not want war, calls Donbass 'genocide'” (på engelska). Reuters.https://www.reuters.com/world/europe/putin-says-russia-does-not-want-war-calls-donbass-genocide-2022-02-15/. Läst 2 mars 2022. 
  22. ^Hopkins, Valerie; Kramer, Andrew E. (21 februari 2022). ”Why it matters that Russia just recognized Donetsk and Luhansk.” (på amerikansk engelska). The New York Times.ISSN0362-4331.https://www.nytimes.com/2022/02/21/world/europe/donetsk-luhansk-donbas-ukraine.html. Läst 22 februari 2022. 
  23. ^Jaqueline Balcer Bednarska (24 februari 2022). ”Putins hot” (på svenska). SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/han-ar-beredd-att-anvanda-karnvapen. Läst 21 september 2022. 
  24. ^”Путин объявил о начале военной операции на Украине ("Putin meddelade att en militäroperation inleddes i Ukraina")” (på Ryska).Tacc. 24 februari 2022.https://tass.ru/politika/13825671. Läst 24 februari 2022. 
  25. ^Troianovski, Anton (24 februari 2022). ”Putin announces a ‘military operation’ in Ukraine as the U.N. Security Council pleads with him to pull back.” (på amerikansk engelska). The New York Times.ISSN0362-4331.https://www.nytimes.com/2022/02/23/world/europe/putin-announces-a-military-operation-in-ukraine-as-the-un-security-council-pleads-with-him-to-pull-back.html. Läst 7 mars 2022. 
  26. ^”Украинские пограничники сообщили об атаке границы со стороны России и Белоруссии ("Ukrainska gränsvakter rapporterade om en attack mot gränsen från Ryssland och Vitryssland")”. 24 februari 2022.https://www.interfax.ru/world/824058. Läst 24 februari 2022. 
  27. ^”Ryska trupper har gått in i Kiev”. www.aftonbladet.se.https://www.aftonbladet.se/a/y4pBy2. Läst 25 februari 2022. 
  28. ^”Kiev under attack – attackhelikoptrar beskjuter området”. www.tv4.se.https://www.tv4.se/artikel/3T1yi1pi7wgDOZH7YzxAZy/haer-gar-helikoptrarna-till-attack?fbclid=IwAR1mgEyGDr5D9oCEwJo0ssPPMPXo2CIasZvBg1_49-yn06GtL9YWc8BDPNg. Läst 25 februari 2022. 
  29. ^”Ukraina utfärdar order om allmän mobilisering”. Skånska Dagbladet.https://www.skd.se/2022-02-24/ukraina-utfardar-order-om-allman-mobilisering. Läst 25 februari 2022. 
  30. ^”USA:s evakueringsförslag får kalla handen: Behöver ammunition – inte skjuts”. Omni.https://omni.se/usas-evakueringsforslag-far-kalla-handen-behover-ammunition-inte-skjuts/a/0GJerE. Läst 11 augusti 2023. 
  31. ^United Nations High Commissioner for Refugees (3 mars 2022). ”News Comment: 1 million refugees have fled Ukraine in a week” (på engelska). UNHCR.https://www.unhcr.org/news/press/2022/3/62206a824/news-comment-1-million-refugees-fled-ukraine-week.html. Läst 5 mars 2022. 
  32. ^”Kreml: Redo att förhandla med Ukraina”.Dagens Nyheter. 25 februari 2022.https://www.dn.se/varlden/uppgifter-explosioner-i-kiev-under-natten/. Läst 25 februari 2022. 
  33. ^”Satellitbild: Rysk konvoj 64 kilometer lång”. SVT Nyheter. 1 mars 2022.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/satellitbild-rysk-konvoj-64-kilometer-lang. Läst 11 augusti 2023. 
  34. ^Maxar Technologies/Lehtikuva-AFP. ”Uppgifter: Så slogs stora ryska militärkonvojen ut” (på svenska). www.hbl.fi.https://www.hbl.fi/artikel/2dd22fa4-02aa-4ad1-bb5b-9cc693b976cd. Läst 11 augusti 2023. 
  35. ^https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3446926-kyiv-region-liberated-from-russian-invaders-defense-ministry.html
  36. ^Gunter, Joel (3 mars 2022). ”Mariupol under siege: 'We are being completely cut off'” (på brittisk engelska). BBC News.https://www.bbc.com/news/world-europe-60601235. Läst 4 mars 2022. 
  37. ^Lister, Tim; Voitovych, Olga; John, Tara (16 mars 2022). ”Russians bomb Mariupol theater where hundreds had taken refuge, officials say” (på engelska). CNN.https://edition.cnn.com/2022/03/16/europe/ukraine-mariupol-bombing-theater-intl/. Läst 17 mars 2022. 
  38. ^Survivors leaving basement of Mariupol theatre after airstrike, say officials iThe Guardian den 17 mars 2022
  39. ^Daniel Jacobs (16 april 2022). ”Så sänkte Ukraina Rysslands flaggskepp RFS Moskva”. Dagens PS.https://www.dagensps.se/weekend/bat-sjoliv/sa-sankte-ukraina-rysslands-flaggskepp-rfs-moskva/. Läst 11 augusti 2023. 
  40. ^”Russian Armed Forces take control over city of Izyum in Kharkov region”. TASS.https://tass.com/defense/1426723. Läst 11 augusti 2023. 
  41. ^Reuters (15 april 2022). ”‘Fortress in a city’: steel plant becomes Ukrainian hold-out in Mariupol” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/world/2022/apr/15/fortress-in-a-city-steel-plant-becomes-ukrainian-redoubt-in-mariupol. Läst 11 augusti 2023. 
  42. ^”Putin calls off plan to storm Mariupol plant, opts for blockade instead” (på engelska). Reuters. 21 april 2022.https://www.reuters.com/world/europe/putin-cancels-russian-plans-storm-mariupol-steel-plant-opts-blockade-instead-2022-04-21/. Läst 11 augusti 2023. 
  43. ^”Hundreds of Ukrainians defending Azovstal plant surrender to uncertain fate” (på engelska). Reuters. 17 maj 2022.https://www.reuters.com/world/europe/russia-backed-separatists-say-256-ukrainian-fighters-surrendered-azovstal-2022-05-17/. Läst 11 augusti 2023. 
  44. ^”Kherson: Russia to withdraw troops from key Ukrainian city” (på brittisk engelska). BBC News. 9 november 2022.https://www.bbc.com/news/world-europe-63573387. Läst 11 augusti 2023. 
  45. ^”Ukrainas flagga hissad i Cherson: ”Driver ut ockupanterna””. SVT Nyheter. 11 november 2022.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/olika-uppgifter-om-rysslands-retratt-fran-cherson. Läst 11 augusti 2023. 
  46. ^Airaksinen, Karin (11 september 2022). ”Ukrainska motoffensiven: ”Det här liknar ingenting vi sett tidigare””. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ukrainska-motoffensiven-det-har-liknar-ingenting-vi-sett-tidigare. Läst 11 augusti 2023. 
  47. ^Harding, Luke (17 september 2022). ”Izium: after Russian retreat, horrors of Russian occupation are revealed” (på brittisk engelska). The Observer.ISSN0029-7712.https://www.theguardian.com/world/2022/sep/17/izium-russian-occupation-ukraine-horrors-donbas-bucha. Läst 11 augusti 2023. 
  48. ^”Ryssland bekräftar reträtt från Lyman”. SVT Nyheter. 1 oktober 2022.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-bekraftar-retratt-fran-lyman. Läst 11 augusti 2023. 
  49. ^ [ab]”Zelenskyjs besked: Ukraina ansöker om att gå med i Nato”. Omni.https://omni.se/zelenskyjs-besked-ukraina-ansoker-om-att-ga-med-i-nato/a/KnzMKM. Läst 3 oktober 2022. 
  50. ^”Putins mobilisering inifrån”. Sveriges Radio. 30 september 2022.https://sverigesradio.se/avsnitt/putins-mobilisering-inifran. Läst 3 oktober 2022. 
  51. ^Holly Ellyatt (30 november 2022). ”Trenches, mud and death: One Ukrainian battlefield looks like something out of World War I” (på engelska). CNBC.https://www.cnbc.com/2022/11/30/trenches-endless-mud-and-death-the-battle-of-bakhmut.html. Läst 11 augusti 2023. 
  52. ^”Russia says Ukrainian city of Bakhmut captured” (på engelska). Reuters. 21 maj 2023.https://www.reuters.com/world/europe/russias-wagner-claims-bakhmut-kyiv-says-situation-critical-2023-05-20/. Läst 11 augusti 2023. 
  53. ^”Russia's Wagner starts withdrawing units from Bakhmut, Prigozhin says” (på engelska). Reuters. 25 maj 2023.https://www.reuters.com/world/europe/russias-wagner-starts-withdrawing-units-bakhmut-prigozhin-2023-05-25/. Läst 11 augusti 2023. 
  54. ^”Detta har hänt: Väpnat uppror i Ryssland”. SVT Nyheter. 24 juni 2023.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/detta-har-hant-wagnergruppen-vander-sig-mot-ryska-militarledningen. Läst 11 augusti 2023. 
  55. ^”Stor kraftverksdamm i Nova Kachovka har brustit – evakueringar har inletts”. SVT Nyheter. 6 juni 2023.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/stor-damm-i-nova-kachovka-kollapsad. Läst 11 augusti 2023. 
  56. ^Svensson, Linus (28 juli 2023). ”Karta: Så går Ukrainas motoffensiv”. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/karta-sa-gar-ukrainas-motoffensiv. Läst 11 augusti 2023. 
  57. ^Victoria Butenko, Christian Edwards, Alex Stambaugh (14 februari 2024). ”Caesar Kunikov: Ukraine says it has sunk another warship, disabling a third of Russia’s Black Sea Fleet” (på engelska). CNN.https://www.cnn.com/2024/02/14/europe/ukraine-says-russian-warship-caesar-kunikov-destroyed-black-sea-intl-hnk/index.html. Läst 15 februari 2024. 
  58. ^”Avdiivka: Ukraine troops leave embattled eastern town” (på brittisk engelska). 17 februari 2024.https://www.bbc.com/news/world-europe-68323366. Läst 17 februari 2024. 
  59. ^Noah Robertson (16 februari 2024). ”Ukraine war has cost Russia up to $211 billion, Pentagon says” (på engelska). Defense News.https://www.defensenews.com/pentagon/2024/02/16/ukraine-war-has-cost-russia-up-to-211-billion-pentagon-says/. Läst 17 februari 2024. 
  60. ^”Intensifierade attacker mot Tjasiv Jar: ”Skjuter bort staden””. SVT Nyheter. 13 april 2024.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/intensifierade-attacker-mot-tjasiv-jar-skjuter-bort-staden. Läst 25 april 2024. 
  61. ^”USA:s representanthus säger ja till militärt stöd till Ukraina”. SVT Nyheter. 20 april 2024.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usas-representanthus-sager-ja-till-militart-stod-till-ukraina. Läst 25 april 2024. 
  62. ^”Uno-Vollversammlung verurteilt russischen Einmarsch in die Ukraine” (på tyska). Der Spiegel. 2 mars 2022.ISSN2195-1349.https://www.spiegel.de/ausland/uno-vollversammlung-verurteilt-russischen-einmarsch-in-die-ukraine-a-110c607e-3870-42b9-8404-07b7b833ba76. Läst 2 mars 2022. 
  63. ^FN fördömer ryska invasionen av Ukraina på Sveriges Radios webbplats den 2 mars 2022
  64. ^”Andersson: Invasionen är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig”. DN.SE. 24 februari 2022.https://www.dn.se/sverige/andersson-invasionen-ar-oprovocerad-olaglig-och-oforsvarlig/. Läst 4 mars 2022. 
  65. ^”The Russian attack on Ukraine marks a new era for Europe, MEPs say | EU Parliament Press | PubAffairs Bruxelles” (på amerikansk engelska). Arkiverad frånoriginalet den 3 mars 2022.https://web.archive.org/web/20220303112107/https://www.pubaffairsbruxelles.eu/the-russian-attack-on-ukraine-marks-a-new-era-for-europe-meps-say-eu-parliament-press/. Läst 4 mars 2022. 
  66. ^”Ukraina – Demokrati och rättigheter”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/demokrati-och-rattigheter/. Läst 4 mars 2022. 
  67. ^”Researchers gather evidence of possible Russian war crimes in Ukraine” (på engelska). the Guardian. 2 mars 2022.https://www.theguardian.com/world/2022/mar/02/researchers-gather-evidence-of-possible-russian-war-crimes-in-ukraine. Läst 5 mars 2022. 
  68. ^”Worldwide protests after Russia invades Ukraine”. CBS News. 27 februari 2022.https://www.cbsnews.com/pictures/russia-ukraine-invasion-protests/. Läst 28 februari 2022. 
  69. ^”Antiwar protesters take to the streets around the world in support of Ukraine”. NPR/National Public Radio. 26 februari 2022.https://www.npr.org/2022/02/26/1083314709/protests-world-ukraine-russia?t=1646014798099. Läst 28 februari 2022. 
  70. ^”From Saint Petersburg to Sydney, People Around the World Are Protesting Russia's Invasion of Ukraine”. People. 25 februari 2022.https://people.com/politics/protests-around-world-russia-invasion-ukraine/. Läst 28 februari 2022. 
  71. ^”Protests worldwide after Russia invades Ukraine”. Reuters. 26 februari 2022.https://www.reuters.com/news/picture/protests-worldwide-after-russia-invades-idUSRTS5TUFH. Läst 28 februari 2022. 
  72. ^Lovisa Herold m.fl. (27 februari 2022). ”Världen protesterar mot kriget i Ukraina”. DN.https://www.dn.se/varlden/varlden-protesterar-mot-kriget-i-ukraina/. Läst 27 februari 2022. 
  73. ^”Ukraine war: 100,000 gather in Berlin as people across Europe protest over Russia's invasion”. Euronews. 27 februari 2022.https://www.euronews.com/my-europe/2022/02/26/ukraine-war-thousands-across-europe-protest-over-russia-s-invasion. Läst 23 december 2022. 
  74. ^”Ukraine weapons: What tanks and other equipment are the world giving?” (på brittisk engelska). BBC News. 1 juli 2022.https://www.bbc.com/news/world-europe-62002218. Läst 30 mars 2023. 
  75. ^”Slovakia joins fellow NATO member Poland in sending fighter jets to Ukraine”. NPR. 17 mars 2023.https://www.npr.org/2023/03/16/1163895110/poland-will-send-fighter-jets-to-ukraine-the-first-nato-country-to-do-so. Läst 30 mars 2023. 
  76. ^”The International Legion for the Territorial Defense of Ukraine was created” (på engelska). Visit Ukraine. 2022.https://visitukraine.today/blog/104/the-international-legion-for-the-territorial-defense-of-ukraine-was-created. Läst 29 mars 2023. 
  77. ^Adelina Storkaas (28 februari 2022). ”Sverige skickar vapen och skyddsutrustning till Ukraina” (på svenska). SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/klart-sverige-skickar-vapen-och-skyddsutrustning-till-ukraina. Läst 21 september 2022. 
  78. ^ [ab]Regeringskansliet, Regeringen och (24 mars 2023). ”Militärt stöd till Ukraina”. Regeringskansliet.https://www.regeringen.se/regeringens-politik/rysslands-invasion-av-ukraina/militart-stod-till-ukraina/. Läst 30 mars 2023. 
  79. ^Oryx. ”No Assembly Required: Swedish Arms Deliveries To Ukraine”. Oryx.https://www.oryxspioenkop.com/2023/05/no-assembly-required-swedish-arms.html. Läst 29 maj 2023. 
  80. ^”EU-ledarna överens om nya sanktioner mot Ryssland”. YLE Nyheter Svenska. 25.https://svenska.yle.fi/a/7-10013445. Läst 25 februari 2022. 
  81. ^”EU sanctions hit Russian minister, top advisor, lawmakers” (på engelska). AP NEWS. 23 februari 2022.https://apnews.com/article/russia-ukraine-business-vladimir-putin-europe-european-union-bad785095c4dcd5aeeb34f5db494b471. Läst 25 februari 2022. 
  82. ^”Sju ryska banker hotas av Swift-sanktioner”. Dagens Nyheter. 1 mars 2022.ISSN1101-2447.https://www.dn.se/ekonomi/sju-ryska-banker-hotas-av-swift-sanktioner/. Läst 5 mars 2022. 
  83. ^Blenkinsop, Philip (2 mars 2022). ”EU bars 7 Russian banks from SWIFT, but spares those in energy” (på engelska). Reuters.https://www.reuters.com/business/finance/eu-excludes-seven-russian-banks-swift-official-journal-2022-03-02/. Läst 6 mars 2022. 
  84. ^Smith, Elliot (2 mars 2022). ”Russia's Sberbank collapses 95% on London stock exchange as it exits Europe” (på engelska). CNBC.https://www.cnbc.com/2022/03/02/russias-sberbank-collapses-95percent-on-london-exchange-as-it-exits-europe.html. Läst 6 mars 2022. 
  85. ^Elbahrawy, Farah (4 mars 2022). ”Russia Keeps Stock Trading Shut in Nation’s Longest Closure”. www.bloomberg.com.https://www.bloomberg.com/tosv2.html?vid=&uuid=9eb5ce1f-9d8e-11ec-ae01-734a6f455a75&url=L25ld3MvYXJ0aWNsZXMvMjAyMi0wMy0wNC9ydXNzaWEta2VlcHMtc3RvY2stdHJhZGluZy1jbG9zZWQtaW4tbmF0aW9uLXMtbG9uZ2VzdC1zaHV0ZG93bg==. Läst 6 mars 2022. 
  86. ^”Visa und Mastercard stellen Betrieb in Russland ein” (på tyska). www.zdf.de.https://www.zdf.de/uri/7c629bb5-0660-4134-84e4-aec0eabdd409. Läst 6 mars 2022. 
  87. ^Ekot (8 mars 2022). ”USA stoppar import av rysk olja och gas”. Sveriges Radio.https://sverigesradio.se/artikel/usa-stoppar-import-av-rysk-olja. Läst 8 mars 2022. 
  88. ^”War in Ukraine: West punishes Putin with oil bans and gas curbs” (på brittisk engelska). BBC News. 8 mars 2022.https://www.bbc.com/news/world-us-canada-60666251. Läst 8 mars 2022. 
  89. ^”Bekräftat: Champions League-finalen flyttas till Paris”.Svt. 25 februari 2022.https://www.svt.se/sport/fotboll/uppgifter-champions-league-finalen-flyttas-till-paris. Läst 26 februari 2022. 
  90. ^”FIS Cancels all Remaining 2021-22 Season Events in Russia”.FIS. 25 februari 2022. Arkiverad frånoriginalet den 25 februari 2022.https://web.archive.org/web/20220225101512/https://www.fis-ski.com/en/international-ski-federation/news-multimedia/news-2022/fis-cancels-all-remaining-2021-22-season-events-in-russia. Läst 26 februari 2022. 
  91. ^Saxén, Filip (3 mars 2022). ”Ryssland och Belarus portas från paralympics – "Det enda rätta beslutet"”. www.hbl.fi.https://www.hbl.fi/artikel/ryssland-och-belarus-portas-fran-paralympics-det-enda-ratta-beslutet/. Läst 5 mars 2022. 
  92. ^Morgan, Tom; Bloom, Ben; Garry, Tom (28 februari 2022). ”Russia finally kicked out of World Cup as part of global football ban” (på brittisk engelska). The Telegraph.ISSN0307-1235.https://www.telegraph.co.uk/olympics/2022/02/28/ioc-recommends-russia-belarus-banned-international-sport/. Läst 5 mars 2022. 
  93. ^Bateman, Tom (2 mars 2022). ”Big Tech blocks RT and Sputnik on social media” (på engelska). euronews.https://www.euronews.com/next/2022/03/02/ukraine-war-facebook-and-youtube-block-russia-s-rt-and-sputnik-in-europe. Läst 2 mars 2022. 
  94. ^”https://twitter.com/vonderleyen/status/1497973706831929348”. Twitter.https://twitter.com/vonderleyen/status/1497973706831929348. Läst 2 mars 2022. 
  95. ^"P4-inslag om klädkod på asylboende byggde på missförstånd, tidskrifter skriker efter presstöd och dystra tider för journalistiken i Europa" (vid 27m30s),Medierna,Sveriges Radio, 4 juni 2022.
  96. ^Mccrank, John (6 mars 2022). ”Visa, Mastercard suspend operations in Russia over Ukraine invasion” (på engelska). Reuters.https://www.reuters.com/business/finance/visa-suspends-operations-russia-over-ukraine-invasion-2022-03-05/. Läst 6 mars 2022. 
  97. ^Robertson, Harry (1 mars 2022). ”Russia will ban Western companies from exiting investments as BP and others dash for the door” (på amerikansk engelska). Markets Insider.https://markets.businessinsider.com/news/stocks/russia-ban-western-companies-exiting-investments-sanctions-swift-stocks-ruble-2022-3. Läst 6 mars 2022. 
  98. ^”sverigeforunhcr.se”. Sverige for UNHCR.https://sverigeforunhcr.se/ukraina. Läst 2 maj 2022. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Rysslands invasion av Ukraina
Rysk-ukrainska kriget
Invasionen
Krigsbrott
Konsekvenser
Stridsmateriel
Relaterat
v  r
Rysslands militär
VapenslagRyska arméns emblem
Militärdistrikt
Militärskolor
Rysslands krig från 1994
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rysslands_invasion_av_Ukraina&oldid=58147929
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp