Ryssja är ett passivt fiskeredskap av instängningstyp som består av en eller flera avsmalnande nätpåsar som fisken lätt kan simma in igenom men har svårt att hitta ut ur. Nätet är monterat på en serie av ringar eller bågar, vilket gör att ryssjan kan skjutas ihop i längsriktningen. En ryssja kan därför göras mycket lång utan att bli ohanterlig. Ryssjan skiljer sig i sin konstruktion frånmjärden, som är uppbyggd av styvt material och inte kan fällas samman.[1][2]
Ryssjan läggs på botten och hålls utsträckt med hjälp av tyngder eller draggar. I fångständen som är den större delen av en ryssja sitter oftaarmar, ett vertikalt nät som med tyngder och flöten står längs med botten och leder in fisk i ryssjan. En ryssja kan ha armen monterad i centrum (vilket är vanligt med ålryssjor, också kalladehommor) eller också kan den vara utrustad med en arm på var sida om denna. Ryssjor för ål har även satts ut i länkar för upptagning med dragmaskin.
Ofta sätts flera ryssjor ihop till en länk. En sådan parryssja består av två motstående strutar med en ledarm.
Ryssjor finns till exempel förål (med små maskor) eller förtorsk samt för de flesta fiskarter.
Det svenska ordetryssja är nära besläktat med detfranska ordetruche, som betyderbikupa och som i sin tur anses komma från ettkeltiskt ord för bark eller bast.[3][1] Såväl ordet som företeelsen infördes troligen till Sverige medcisterciensermunkar påmedeltiden. Här skiljer sig ryssjan frånmjärden, som har en mycket äldre historia i Skandinavien.[1]
Det svenska språkbruket är dock inte alltid entydigt. Framför allt i norra Sverige har även mjärdar ofta kallats för ryssjor.[2]
Wikimedia Commons har media som rörryssja.
Wiktionary har ett uppslag omryssja.