| Roy Emerson | |
 | |
| Nationalitet | Australien |
|---|---|
| Födelsedatum | 3 november1936 (88 år) |
| Längd | 182 cm |
| Vikt | 79 kg |
| Karriär | |
| Professionell sedan | 1968 |
| Singel | |
| Karriärfacit | 396–155 |
| Grand Slam-resultat | |
| Australiska öppna | Segrar -61, -63, -64, -65, -66, -67 |
| Franska öppna mästerskapen | Segrar -63, -67 |
| Wimbledon | Segrar -64, -65 |
| US Open | Segrar -61, -64 |
| Karriärfacit | 204–64 |
Roy Stanley "Emmo" Emerson, född3 november1936 iBlackbutt iQueensland iAustralien, är enaustralisk tidigaretennisspelare. Roy Emerson räknas som en av tidernas främste manlige amatörspelare och rankades 1964 och 1965 som nummer ett. Han innehade fram till 2000 rekord i antal singeltitlar (12) iGrand Slam-turneringar som han vann mellan 1961 och 1967. Han är också en av sex spelare med enkarriär Grand Slam bland meriterna, det vill säga seger i alla fyra Grand slam-turneringar under karriären, men inte i följd.
Emerson vann också 16 dubbeltitlar i Grand slam-turneringar. Hans totalt 28 titlar i Grand slam-turneringar är fortfarande rekord för manliga tennisspelare.
Emerson upptogs 1982 iInternational Tennis Hall of Fame.[1]
Roy Emerson vann 12 Grand slam-titlar i singel varav sex iAustraliska mästerskapen, två iFranska mästerskapen, två iAmerikanska mästerskapen och två iWimbledonmästerskapen. Däremot lyckades han aldrig vinna en äkta Grand Slam, det vill säga singelseger i alla fyra turneringarna under ett och samma år. Emersons rekordnotering i antal vunna singeltitlar i Grand slam-turneringar har senare överträffats av flera spelare i motsvarande turneringar bl. aRoger Federer,Rafael Nadal ochNovak Đoković. Emerson besegrade i Grand Slam-finalerna bland andra spelare somRod Laver,Fred Stolle ochTony Roche.
Emerson spelade 25 dubbelfinaler i Grand slam-turneringar (1958–1971) med olika spelpartners och vann 16 av dem. I Franska öppna vann han sex konsekutiva titlar (1960–1965) vilket är rekord. Sju av dubbeltitlarna vann han tillsammans med landsmannenNeale Fraser, fyra med Fred Stolle, tre med Rod Laver och en med spanjorenManuel Santana. Emerson är den ende spelare som har vunnit både herrsingel och dubbel i alla fyra Grand Slam-turneringarna.
Inför Wimbledonmästerskapen 1966 var Emerson i storform och i singel seedad som nummer ett med chans att bli den första spelaren sedanFred Perry trettio år tidigare att vinna tre singeltitlar i följd i turneringen. Emerson nådde kvartsfinalen där han mötte landsmannenOwen Davidson. Emerson, som enkelt vann första set och ledde klart i det andra, rusade vid ett tillfälle fram mot nätet för att hinna upp en stoppboll slagen av Davidson. Emerson halkade på det regnvåta gräset och gled med huvudet före in i domarstolen. Han reste sig men klagade över smärtor i höger axel. Han kunde visserligen fullfölja men på grund av axelskadan kunde han inte vinna matchen.
Säsongen 1967 var Emerson tillbaka i god form och vann både Australiska mästerskapen och Franska öppna. Han siktade nu på en"äkta Grand Slam", men förlorade i Wimbledonmästerskapen i fjärde omgången mot jugoslavenNicola Pilic.
År 1968 blev Grand Slam-turneringarna öppna för både proffs och amatörer. Emerson vann aldrig en singeltitel i någon av dessa turneringar mer.
Värdet av Roy EmersonsGrand Slam-titlar har av senare tiders kommentatorer och kännare relativiserats.[2] Från 1926 fram till 1968 var professionella spelare utestängda från Grand Slam-turneringarna. Detta var en fråga som var föremål för långvariga konflikter mellanInternationella tennisförbundet (ITF) och nationella tennisförbund och spelarorganisationer. ITF höll hårt på "amatör"-principen i sina tävlingar, det vill säga, en spelare hade inte rätt att ta emot prispengar i turneringarna. Detta medförde att Emerson, som själv varamatör, under sin storhetstid bara kunde spela mot de bästa amatörspelarna. Professionella spelare som toppspelarnaRod Laver (från 1963),Frank Sedgman,Lew Hoad,Tony Trabert ochPancho Gonzales mötte han aldrig under denna tid. Det har ifrågasatts om Emerson efter 1961 (då han två gånger besegrade Rod Laver i Grand slam-finaler) skulle ha lyckats vinna en enda Grand Slam-titel om dessa spelare hade varit tillåtna att delta i turneringarna. När Emerson från 1968, då som professionell spelare, mötte den nio år äldre Pancho Gonzales, lyckades han på 13 försök aldrig besegra denne.
Roy Emerson tillhörde under 60-talet det framgångsrika australiskaDavis Cup-laget, som, under ledning av den legendariske journalisten, spelaren och tränarenHarry Hopman, perioden 1950-68 deltog i 19 DC-finaler med totalt 15 hemförda vinster. I augusti 1964 speladeAustralien interzonfinal mot det svenska landslaget iBåstad. Det australiska laget, som leddes av Harry Hopman, bestod av Roy Emerson och Fred Stolle. För Sverige speladeJan-Erik Lundqvist ochUlf Schmidt. Svenskarna förlorade visserligen med 5-0 i matcher, men upphöjdes trots detta till något av nationalhjältar och startade en verklig "tennisfeber" i Sverige. I den inledande spännande TV-sända matchen mellan Emerson och Lundqvist ledde svensken sensationellt det gastkramande femte och avgörande setet med 5-2. Trots detta förlorade Lundqvist till sist mot den konditionsstarkare och det årets Wimbledonsegrare och världsetta.
Roy Emerson var, liksom övriga australiska tennisspelare på elitnivå, under ledning av Harry Hopman, grundligt genomtränad såväl fysiskt som tekniskt. Hans starka fysik och goda kondition gav honom stora fördelar i långa tennismatcher. Han hade ett utpräglat offensivt spel, han attackerade flitigt vid nät där han ofta avgjorde med precisa dödande volleyslag.
Efter avslutad tenniskarriär bosatte sig Emerson med sin familj iKalifornien, men han har också en bostad iSchweiz. Där verkar han som tennistränare.
År Mästerskap Finalmotståndare Setsiffror1961Australiska mästerskapenRod Laver 1-6, 6-3, 7-5, 6-41961Amerikanska mästerskapen Rod Laver 7-5, 6-3, 6-2 1963 Australiska MästerskapenKen Fletcher 6-3, 6-3, 6-1 1963Franska mästerskapenPierre Darmon 3-6, 6-1, 6-4, 6-4 1964 Australiska mästerskapenFred Stolle 6-3, 6-4, 6-2 1964Wimbledonmästerskapen Fred Stolle 6-4, 12-10, 4-6, 6-3 1964 Amerikanska mästerskapen Fred Stolle 6-2, 6-2, 6-4 1965 Australiska mästerskapen Fred Stolle 7-9, 2-6, 6-4, 7-5, 6-1 1965 Wimbledonmästerskapen Fred Stolle 6-2, 6-4, 6-4 1966 Australiska mästerskapenArthur Ashe 6-4, 6-8, 6-2, 6-31967 Australiska mästerskapen Arthur Ashe 6-4, 6-1, 6-1 1967 Franska mästerskapenTony Roche 6-1, 6-4, 2-6, 6-2
År Mästerskap Finalmotståndare Setsiffror1962 Australiska mästerskapen Rod Laver 8-6, 0-6, 6-4, 6-4 1962 Franska mästerskapen Rod Laver 3-6, 2-6, 6-3, 9-7, 6-2 1962 Amerikanska mästerskapen Rod Laver 6-2, 6-4, 5-7, 6-4
