Romersk rit är ett begrepp inomliturgivetenskap och romersk-katolskkyrkorätt. De äldstakristnakyrkorna,romersk-katolska kyrkan och deortodoxa kyrkorna, uppdelas efterrit, d.v.s. liturgisk tradition. Man talar omlatinsk rit (västlig rit) ochgrekisk rit (östlig, orientalisk rit), och i förlängningen omlatinsk respektive östlig kyrka. Dessa två kyrkor indelas sedan i mindre riter.
Inom denlatinska kyrkan är den romerska riten den största och alltsedanTrientkonciliet normerande, men det finns andra latinska riter: dels de riter som är knutna till ett visststift eller annat geografiskt område (riten av Braga, den medeltida engelskasarumriten, denambrosianska riten iärkestiftetMilano, riten i ärkestiftetLyon...), dels de riter som utmärker vissa äldre ordnar: dendominikanska riten, denkartusianska,norbertinernas rit,karmelitordensJerusalem-rit är de främsta.
Trientkonciliet (1545-1563), som oroade sig för en eventuell urvattning och protestantisering av liturgin, stadgade att de latinska riterna skulle ses över för att vid behov gallra ut sentida, tvetydiga tillägg och således återställa en trogen tradition för varjelatinsk rit. De liturgiska böckerna för varje latinsk rit skulle sedan nytryckas. Latinska riter som i denna process inte kunde uppvisa en ålder och kontinuitet om minst 200 år förbjöds till förmån för den romerska riten. Övriga latinska riter bekräftades.
Den romerska riten skall inte förväxlas med romersk-katolska kyrkan. Alltsedanden stora kyrkosplittringen (schismen) år 1054 är kyrkogemenskapen mellanRom och en stor del av de östliga kyrkorna bruten, vilket man under seklernas lopp vid flera tillfällen sökt övervinna. Emellertid står flera östliga kristna i kommunion med Rom (östkatolska kyrkor). Således återfinns samtliga östriter i den romersk-katolska kyrkan, om än de östliga katolikerna i förhållande till de ortodoxa kristna är få. I de ortodoxa kyrkorna finns däremot ingen latinsk rit.
Den latinska riten reformerades efter beslut avandra Vatikankonciliet (liturgikonstitutionen Sacrosanctum Concilium 1963). Den allmänt brukade ordningen för mässan (Missale Romanum) trädde i kraft 1969, i officiell svensk version 1987; en ny officiell översättning tas i bruk 2013. Den dittillsvarande formen av den romerska riten, ibland kalladtridentinsk rit, har emellertid bestått och är alltjämt levande. S.k.traditionalistiska katoliker firar inte sällan uteslutande denna rit. 2007 stadgade påvenBenedict XVI i motu proprioSummorum pontificum att dessa båda former, den ordinarie och den extraordinarie (enligtJohannes XXIII:s missale av år 1962), kyrkorättsligt sett skall betraktas som två olika former av en och samma romerska rit.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
