Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Rom

Koordinater:41°54′N12°29′Ö / 41.900°N 12.483°Ö /41.900; 12.483
Från Wikipedia
Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2016-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Uppslagsordet ”Romare” leder hit. För andra betydelser av ordet Romare, seRomare (olika betydelser). För andra betydelser av ordet Rom, seRom (olika betydelser).
Rom
Roma
Huvudstad
Kommun
Vy över Rom: uppe till vänster Colosseum, följt till höger av Viktor Emanuel-monumentet, Piazza della Repubblica, Castel Sant'Angelo, Fontana di Trevi, Peterskyrkan och en överblick av staden.
Vy över Rom: uppe till vänsterColosseum, följt till höger avViktor Emanuel-monumentet,Piazza della Repubblica,Castel Sant'Angelo,Fontana di Trevi,Peterskyrkan och en överblick av staden.
Flagga
Vapen
Officiellt namn: Comune di Roma
Smeknamn: Den eviga staden
LandItalien Italien
RegionLazio
StorstadsregionRom
Höjdläge20 m ö.h.
Koordinater41°54′N12°29′Ö / 41.900°N 12.483°Ö /41.900; 12.483
Yta1 287,39 km²[1]
Folkmängd2 856 133 (2018)[2]
Befolkningstäthet2 219 invånare/km²
Grundad21 april 753 f.Kr.
BorgmästareRoberto Gualtieri (Partito Democratico)
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Postnummer00118–00199
Riktnummer(+39) 06
Geonames3169070
SkyddspatronPetrus ochPaulus
Festdag29 juni
Folknamnromare
OSM-karta41485
Roms läge i Italien
Roms läge i Italien
Roms läge i Italien
Roms läge i storstadsregionen Rom
Roms läge i storstadsregionen Rom
Roms läge i storstadsregionen Rom
Webbplats: Rom

Rom (latin ochitalienskaRoma, uttalas båda[ˈroːma] , namnet eventuellt avetruskiskt ursprung) ärhuvudstad iItalien sedan 1871 och var även huvudstad i detromerska riket underantiken. Rom är huvudstad i regionenLazio och huvudort och enkommun istorstadsregionenRom, innan 2015 provinsenRom. I Rom ligger ävenVatikanstaten, centrum förRomersk-katolska kyrkan. Stadens folkmängd uppgår till cirka 2,9 miljoner invånare och den är landets största stad.

Rom kallas sedan antikenurbs aeterna, "den eviga staden" (urbs, "stad",aeternus,-a,-um i dess tre genus, "evig"); vanligare är dock det mer anspråkslösaurbs Roma, "staden Rom", och ibland endasturbs.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Roms historia och Romerska riket

Enligt legenden grundades staden Rom den 21 april 753 f.Kr. (seab urbe condita) påsju legendariska kullar vid flodenTibern avRomulus, den ene av de två brödernaRomulus och Remus. De två hade blivit uppfödda av envarginna och sedan vuxit upp hos herdenFaustulus.[3]

I flera hundra år var Rom, som var huvudstad iKungariket Rom,Romerska republiken ochRomerska kejsardömet, den viktigaste staden iVästvärlden. Rom blev också en viktig stad som centrum för den katolska kyrkan och som residensstad förKyrkostatens, sedermeraVatikanstatens, påvar. Genomrenässansen blev Rom åter ett politiskt centrum efter medeltidens nedgång.

Staden är än i dag en inflytelserik världsstad. Exempelvis är Rom den tredje största FN-staden i världen, som säte för de tre fackorganenFAO,IFAD ochWFP.

Utsikt från kupolen iPeterskyrkan.
Rom -Colosseum.

Rom och kristendomen

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Påve och Kristendomen i Romarriket

Rom blev ett centrum för den framväxandekristendomen redan under det första århundradet e.Kr. och fick sin betydelse för kristendomen genom att de bådaapostlarnaPetrus ochPaulus enligt en fast kyrklig tradition hade blivit avrättade och begravda här. Trots förföljelser växte den romerska församlingen snabbt och torde på 200-talet ha överstigit 10 000 personer.

EfterKonstantin den stores seger vidPonte Milvio norr om Rom 312 e.Kr., började han omedelbart att framhäva den kristnakyrkan också i den yttrearkitekturen. Det område som kalladesLateranen i södra Rom överläts tillbiskopen som där lät uppföra den ännu existerandeLateranbasilikan (San Giovanni in Laterano), som ärkristenhetens äldstakyrka. VidVatikanska kullen lät Konstantin byggaPetersbasilikan över aposteln Petrus utpekade grav och inledde även bygget av en motsvarandePaulusbasilika (San Paolo fuori le Mura) vidVia Ostiensis ("vägen tillOstia").

Sedan Konstantin flyttat sittkejserliga residens från Rom tillKonstantinopel 330, och riket delats iVästrom ochÖstrom 395 minskade Roms betydelse som "världens medelpunkt".Visigoternas plundring av Rom 410 blev ett hårt slag för dem som ansett Rom oövervinneligt, och 476 avsattes den siste västromerske kejsarenRomulus Augustulus avgermanenOdovakar.

Genom bristen på enhetlig politisk ledning i det forna Västrom fickpåven i stället en allt större betydelse som samlande kraft, särskilt sedan Rom blivithuvudstad i den nyaKyrkostaten 756. Ekonomiskt och socialt innebar den följande tiden en nedgång för staden som drabbades avsaracenernas upprepade angrepp och avnormandernas skövling 1084. Under dessa århundraden besöktes Rom avpilgrimer från helaEuropa, vilket bevarade stadens internationella profil, och en radlaterankoncilier ägde rum.

Efterpåvarnas exil iAvignon (1309–1378) och den följandepåveschismen (1378–1417) började en ny uppgång. De följande århundradena präglades av en intensiv byggverksamhet, och framför allt skapades stora sakrala monument. Den gamlaPetersbasilikan från 300-talet revs och ersattes avBramantes ochMichelangelos väldigaPeterskyrka (invigd 1626).Renässansens ochbarockens påvar var ofta lidelsefullt intresserade avkonsten och lockade mängder avkonstnärer, arkitekter, skulptörer ochmusiker till staden. I sammanhanget börGiovanni Lorenzo Bernini ochFrancesco Borromini nämnas. Staden plundrades och brändes 1527 avKarl V:s styrkor underRoms skövling, "Sacco di Roma".

En ny nedgång drabbade Rom, närNapoleon I:s trupper ockuperadeKyrkostaten och höll påvenPius VII fången iFrankrike 1809–1814. Kyrkostaten kunde visserligen återupprättas 1815 men upplöstes sedan definitivt närItalien enades 1861. Trots påvenPius IX:s häftiga motstånd blev Rom huvudstad i det nya kungariket 1870. Förhållandena mellan påven och den italienska staten förblev obestämda fram till 1929, dåLateranfördraget undertecknades. Detta fördrag mellanPius XI och denfascistiska regeringen underMussolini innebar attVatikanstaten bildades och avgränsades från Italien. Fördraget garanterade även denHeliga stolens suveränitet över Vatikanstaten och vissa andrabyggnader mot att påven i gengäld officiellt erkände kungariket Italien.

Rom är en av få europeiska huvudstäder som klarade sig från att skadas eller förstöras underandra världskriget, trots att Italien var inblandat.

År 1948 bekräftades denna reglering av Italiens nyarepublikanska författning och ersattes 1984 av ett modifierat konkordat. Genom kommunikationernas och massmediernas utveckling har Rom snarast fått större betydelse somkatolskt centrum än tidigare.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Rom är byggt på de berömdasju kullarna:Aventinen,Caelius,Capitolium,Esquilinen,Palatinen,Quirinalen ochViminalen. Under senare tid räknas ävenJaniculum,Pincio,Vatikanska kullen ochVelia till Roms kullar. FlodenTibern genomkorsar staden. Staden ligger som lägst 13 meter över havet vidpiazza del Popolo och som högst 121 meter över havet på monte Mario. Rom är också den grönaste staden i Europa tack vare dess många parker.[4] Parken Appia Antica är den näst största stadsparken iEuropa, efter Ostrov Losiny nationalpark iMoskva.[5] Den sträcker sig frånColosseum tillCiampino. Andra parker är Villa Doria Pamphili, Villa Borghese, Villa Ada, Villa Glori och Gianicolo.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Uppmätt normaltemperatur och -nederbörd i Rom:[6]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde11,913,015,217,722,826,930,330,626,521,415,912,6
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde3,13,55,27,511,615,318,018,315,211,36,94,2
 Nederbörd66,973,357,880,552,834,019,236,873,3113,3115,481,0
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
67
 
12
3
 
 
73
 
13
4
 
 
58
 
15
5
 
 
81
 
18
8
 
 
53
 
23
12
 
 
34
 
27
15
 
 
19
 
30
18
 
 
37
 
31
18
 
 
73
 
27
15
 
 
113
 
21
11
 
 
115
 
16
7
 
 
81
 
13
4

Administration

[redigera |redigera wikitext]

Administrativt indelas kommunen Rom i nitton distrikt,municipi, som är numrerade från 1 till 20 med romerska bokstäver: I (Centro storico), II (Parioli), III (Nomentano - San Lorenzo), IV (Monte Sacro), V (Tiburtina), VI (Prenestino), VII (Centocelle), VIII (delle Torri), IX (San Giovanni), X (Cinecittà), XI (Appia Antica), XII (EUR), XIII (Ostia), XV (Arvalia Portuense), XVI (Monte Verde), XVII (Prati), XVIII (Aurelia), XIX (Monte Mario), XX (Cassia Flaminia). Nummer 14 räknas inte med då den numera är den fristående kommunenFiumicino.

Rom är huvudort i provinsenRom som är 5,352 kvadratkilometer stort och har 4 090 514 invånare (2008) i 20kommuner. Rom är också huvudort i regionenLazio som är indelat i de fem provinsernaFrosinone,Latina,Rieti,Rom ochViterbo.

Transporter och kommunikation

[redigera |redigera wikitext]
Ilmiliarium.

Vägar

[redigera |redigera wikitext]

De antika vägarna i Rom strålar ut frånCapitolium för att nå alla hörn av Romerska imperiet. Några av deantika vägarna är:Via Appia Antica,Via Aurelia,Via Flaminia,Via Egnatia: se vidarevia consularis.

De antika vägarna var välplanerade och mycket rakt byggda; vägarnas kurvor var utlagda på en stor yta eftersom det var menat att stora lastvagnar skulle frakta tunga/stora varor till Rom

De antika vägarna används oftast inte i dag, utan numera ansluter i stället ett antal viktigamotorvägar som når ut till de flesta väderstrecken från Rom – till bland annat Milano och Neapel. Motorvägsnätet når ut till den största delen av Italien via ringledenGrande Raccordo Anulare. De italienska motorvägarna är avgiftsbelagda.

Järnväg

[redigera |redigera wikitext]

Eftersom Rom ligger centralt på italienska halvön är det också en järnvägsknut. Den främsta stationen ärStazione Termini. De främsta järnvägslinjerna från Rom är:

  • Kustbanan tillPisa (336 km) med restiden 2:56 (timmar:minuter, 2018[7]).
  • Höghastighetsbanan norrut tillFlorens (251 km),Bologna ochMilano (568 km).
  • Höghastighetsbanan söderut tillNeapel (222 km), med restiden 1:10.
  • Tvärbanan tillAncona (295 km) med en restid om 3,5–4 timmar.

Flygplatser

[redigera |redigera wikitext]

Rom har tvåinternationella flygplatser.Fiumicinoflygplatsen, som ligger 35 kilometer sydväst om centrum, ochCiampinoflygplatsen som ligger 15 kilometer sydost om centrum. Dessutom finns en mindre flygplats för privata flygplan,Rom-Urbe flygplats.

Lokal kollektivtrafik

[redigera |redigera wikitext]

Det viktigaste transportmedlet i Roms centrala innerstad är stadsbussarna.

Tunnelbanan (Metropolitana di Roma) öppnades 1955. De äldsta linjerna är en som går i öst-västlig riktning (linje A) och en som går i nord-sydlig riktning (linje B). De korsar varandra vid stationenRoma Termini. Linje B har två grenar i sin norra del. Linje C går öster om centrum, år 2018 kommer den att möta linje A och B på Ottaviano respektive Colosseo. En linje finns på projektstadiet (linje D).

Roms spårvägar har flera linjer, bland annat Roma Tuscolana,Roma Trastevere,Roma San Pietro, Roma Nomentana, Roma Nuovo Salario, Roma Magliana, Roma Muratella, Roma Aurelia.

Pendeltågstrafik finns bland annat mellanStazione Termini och Ostiense och Tiburtina och mellan Stazione Termini och Aeroporto diFiumicino.

Utbildning och forskning

[redigera |redigera wikitext]

Rom är centrum för Italiens utbildning och forskning med de största universiteten. Bland de prestigefyllda universiteten i Rom ärLa Sapienza (1303), som är Europas största universitet med cirka 130 000 studenter.[källa behövs] Rom är också platsen för tre andra universitet:Roma 2 (Università degli studi di Roma Tor Vergata),Roma Tre och Istituto Universitario di Scienze Motorie. I Rom finns också Accademia di Santa Cecilia - världens äldsta musikakademi etablerat 1584.

Eftersom Roms historia går nästan 3 000 år tillbaka i tiden finns många utländska akademiska institutioner som The American Academy, The British School, The French Institute, The German Archaeological Institute,The Swedish Institute, The Finnish Institute och The Japan Foundation.

Flera privata universitet finns också:

  • LUISS University (Libera università internazionale degli studi sociali)
  • Università Cattolica Del Sacro Cuore
  • John Cabot University, privat amerikanskt universitet
  • LUMSA University (Libera Universita Maria SS. Assunta)
  • University of Malta, internationellt universitet
  • Libera Università di Roma "Leonardo da Vinci"
  • Libera Università Degli Studi "S. Pio V"
  • Università degli Studi Niccolò Cusano
  • UPTER University
  • I.S.S.A.S. University
Panorama över Rom (frånJaniculum.)

Konst och arkitektur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Romersk konst och Romersk arkitektur

I Rom finns lämningar från tidigetruskisk tid och frånantiken, från såvälden republikanska eran som detromerska imperiet. Man kan beskåda monument frånfornkyrkans tid,medeltiden,renässansen,barocken,nyklassicismen och från modern tid.

Många av Roms historiska minnesmärken hotas av tung trafik,utsläpp, hög turistbelastning,graffiti och så vidare.

Sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]
Andra sevärdheter

Bilder

[redigera |redigera wikitext]

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Rom var arrangörsort vid deOlympiska sommarspelen 1960. Fotboll är en viktig sport för romarna, där Serie A-klubbarnaAS Roma ochSS Lazio är betydelsefulla.

Ordspråk om Rom

[redigera |redigera wikitext]
  • Alla vägar bär till Rom.
  • Rom byggdes inte på en dag.
  • Sedan Rom brann.
  • När du är i Rom, gör som romarna gör (engelskt ordstäv motsvarande "Ta seden dit du kommer").
  • Rom har talat, saken är avgjord - Roma locuta, causa finita
  • Jag ärromersk medborgare - Romanus sum
  • Den eviga staden (det vill säga, Rom) - Urbs aeterna (Tibullus)

Vänorter

[redigera |redigera wikitext]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Territorial features, Total area (Engelska)”. Istituto Nazionale di Statistica. 2019.http://dati.istat.it/. Läst 9 januari 2020. 
  2. ^”Statistiche demografiche ISTAT”. demo.istat.it. 2018. Arkiverad frånoriginalet den 14 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180114115045/http://demo.istat.it/bilmens2018gen/index.html. Läst 9 januari 2020. 
  3. ^McKay et. al. s. 142f
  4. ^”Fun facts about Rome: thanks to its large parks, Rome is applied to be the greenest city in Europe”. Romehints.https://www.romehints.com/en/Fun-facts-about-Rome-thanks-to-its-large-parks-Rome-is-applied-to-be-the-greenest-city-in-Europe/. Läst 7 augusti 2023. 
  5. ^”A Short Guide to 5 of Rome’s Most Beautiful Parks”. amarica.domani. Arkiverad frånoriginalet den 7 augusti 2023.https://web.archive.org/web/20230807081945/https://americadomani.com/a-short-guide-to-5-of-romes-most-beautiful-parks/. Läst 7 augusti 2023. 
  6. ^”World Weather Information Service”. worldweather.org. World Weather.http://worldweather.wmo.int/en/city.html?cityId=201. Läst 19 maj 2016. 
  7. ^European rail timetable : Summer 2018 edition.

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Wiesner, M.E., Ebrey, P.B., Beck, R.B., Dávila, J., Crowston, C.H. & McKay, J.P. (2018).A history of world societies. (Eleventh edition). Boston, MA: Bedford / St. Martins, Macmillan Learning.

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Hagelin, Gösta,Alla tiders Rom. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag 2010.ISBN 91-7580-498-0
  • Macadam, Alta,Rome. 9th ed. London: A. & C. Black 2006.ISBN 1-905131-11-9
  • McGregor, James H.S.,Rome from the Ground Up. Cambridge, Mass.: Belknap Press of Harvard University Press 2005.ISBN 0-674-01911-3
  • Masson, Georgina,The Companion Guide to Rome. 6th ed. Woodbridge: Companion Guides 1998.ISBN 1-900639-21-1
  • Roma. Guida d'Italia. 9 uppl. Milano: Touring Club Italiano 2002.ISBN 88-365-2541-5

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Huvudstäder iEuropa
Albanien Albanien:Tirana
Andorra Andorra:Andorra la Vella
Belarus Belarus:Minsk
Belgien Belgien:Bryssel
Bosnien och Hercegovina Bosnien-Hercegovina:Sarajevo
Bulgarien Bulgarien:Sofia
Danmark Danmark:Köpenhamn
Estland Estland:Tallinn
Finland Finland:Helsingfors
Frankrike Frankrike:Paris
Färöarna Färöarna:Tórshavn
Gibraltar Gibraltar
Grekland Grekland:Aten
Guernsey Guernsey:St. Peter Port
Irland Irland:Dublin
Island Island:Reykjavík
Isle of Man Isle of Man:Douglas
Italien Italien:Rom
Jersey Jersey:Saint Helier
Kroatien Kroatien:Zagreb
Lettland Lettland:Riga
Liechtenstein Liechtenstein:Vaduz
Litauen Litauen:Vilnius
Luxemburg Luxemburg:Luxemburg
Malta Malta:Valletta
Moldavien Moldavien:Chișinău
Monaco Monaco:Monte Carlo
Montenegro Montenegro:Podgorica
Nederländerna Nederländerna:Amsterdam
Nordmakedonien Nordmakedonien:Skopje
Norge Norge:Oslo
Polen Polen:Warszawa
Portugal Portugal:Lissabon
Rumänien Rumänien:Bukarest
Ryssland Ryssland:Moskva
San Marino San Marino:San Marino
Schweiz Schweiz:Bern(de facto)
Serbien Serbien:Belgrad
Slovakien Slovakien:Bratislava
Slovenien Slovenien:Ljubljana
Spanien Spanien:Madrid
Storbritannien Storbritannien:London
Sverige Sverige:Stockholm
Tjeckien Tjeckien:Prag
Tyskland Tyskland:Berlin
Ukraina Ukraina:Kiev
Ungern Ungern:Budapest
Vatikanstaten Vatikanstaten
Åland Åland:Mariehamn
Österrike Österrike:Wien
Huvudstäder i ickesuveräna stater i kursiverad stil.
v  r
Huvudstäder iItaliens provinser
Nordvästra Italien
Piemonte
Aostadalen
Ligurien
Lombardiet
Nordöstra Italien
Trentino-Alto Adige
Veneto
Friuli-Venezia Giulia
Emilia-Romagna
Centrala Italien
Toscana
Marche
Umbrien
Lazio
Södra Italien
Abruzzo
Molise
Kampanien
Apulien
Basilicata
Kalabrien
Insulära regioner
Sicilien
Sardinien
v  r
Kommuner i storstadsregionenRom
Affile ·Agosta ·Albano Laziale ·Allumiere ·Anguillara Sabazia ·Anticoli Corrado ·Anzio ·Arcinazzo Romano ·Ardea ·Ariccia ·Arsoli ·Artena ·Bellegra ·Bracciano ·Camerata Nuova ·Campagnano di Roma ·Canale Monterano ·Canterano ·Capena ·Capranica Prenestina ·Carpineto Romano ·Casape ·Castel Gandolfo ·Castel Madama ·Castel San Pietro Romano ·Castelnuovo di Porto ·Cave ·Cerreto Laziale ·Cervara di Roma ·Cerveteri ·Ciampino ·Ciciliano ·Cineto Romano ·Civitavecchia ·Civitella San Paolo ·Colleferro ·Colonna ·Fiano Romano ·Filacciano ·Fiumicino ·Fonte Nuova ·Formello ·Frascati ·Gallicano nel Lazio ·Gavignano ·Genazzano ·Genzano di Roma ·Gerano ·Gorga ·Grottaferrata ·Guidonia Montecelio ·Jenne ·Labico ·Ladispoli ·Lanuvio ·Lariano ·Licenza ·Magliano Romano ·Mandela ·Manziana ·Marano Equo ·Marcellina ·Marino ·Mazzano Romano ·Mentana ·Monte Compatri ·Monte Porzio Catone ·Monteflavio ·Montelanico ·Montelibretti ·Monterotondo ·Montorio Romano ·Moricone ·Morlupo ·Nazzano ·Nemi ·Nerola ·Nettuno ·Olevano Romano ·Palestrina ·Palombara Sabina ·Percile ·Pisoniano ·Poli ·Pomezia ·Ponzano Romano ·Riano ·Rignano Flaminio ·Riofreddo ·Rocca Canterano ·Rocca Priora ·Rocca Santo Stefano ·Rocca di Cave ·Rocca di Papa ·Roccagiovine ·Roiate ·Rom ·Roviano ·Sacrofano ·Sambuci ·San Cesareo ·San Gregorio da Sassola ·San Polo dei Cavalieri ·San Vito Romano ·Sant'Angelo Romano ·Sant'Oreste ·Santa Marinella ·Saracinesco ·Segni ·Subiaco ·Tivoli ·Tolfa ·Torrita Tiberina ·Trevignano Romano ·Vallepietra ·Vallinfreda ·Valmontone ·Velletri ·Vicovaro ·Vivaro Romano ·Zagarolo
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rom&oldid=59044943
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp