Ficos politiska karriär har inkluderat ett antal politiska kontroverser och skandaler.[2] Den 15 maj 2024 blev Fico skjuten under ett besök i stadenHandlová och förd till sjukhus.[3][4]
Fico föddes 1964 i stadenTopoľčany i regionenNitra som son till Ľudovit Fico och Emilie Ficová.[5][6] Han engagerade sig senare som medlem av kommunistpartiet och tog examen ijuridik.[2]
Han grundade 1999 det socialdemokratiska partiet Smer. Därefter har han fungerat som ledare för partiet,[7] som betecknats som populistiskt och mednationalistisk[8] prägel.
Efter nationalrådsvalet 2010 ökade Ficos parti med 12 mandat. Han förlorade dock regeringsmakten sedanSDKÚ-DS-ledarenIveta Radičová med knapp majoritet kunnat bilda enkoalitionsregering.
Efter att Radičová förlorat en förtroendeomröstning iSlovakiens nationalråd utlystes senare nyval. I parlamentsvalet den 10 mars 2012 fick Fico ochSmer egen majoritet[11][12] – för första gången i Slovakien sedan 1989[13] – och Fico kunde återta sin post som premiärminister. Två år senare ställde han upp i landetspresidentval men förlorade mot sin politiska rivalAndrej Kiska i andra valomgången.[14]
I parlamentsvalet 2016 gick Smer kraftigt bakåt[15] men förblev dock största parti. Fico blev på nytt premiärminister, i spetsen för en koalitionsregering tillsammans medSlovakiska nationalistpartiet,Most–Híd ochSieť.[16]
Den 15 mars 2018 avgick Fico i samband med den politiska krisen efter mordet påjournalisten Ján Kuciak[17][18][19] och dennes flickvän.[2] Kuciak hade undersökt ekonomisk brottslighet och kopplingar mellan'Ndrangheta och flera ledande slovaliska politiker – inklusive Fico.[2] Därefter ersattes Fico som premiärminister av partikamraten och vice premiärministerPeter Pellegrini.[20]
I april 2022 anklagades Fico av den slovakiska nationella brottsmyndigheten för att ha grundat och planerat en kriminell grupp. Han pekades också ut som gruppens ledare. Själv kommenterade Fico anklagelserna för att vara en politisk hämnd.[21] Brottsåtalen mot Fico och ett antal av hans politiska allierade inkluderade korruption, maktmissbruk och sabotage. Fico greps men släpptes kort därefter, och åtalspunkterna mot honom har därefter strukits.[22]
Fico återkom som slovakisk premiärminister efter parlamentsvalen 2023, bland annat efter en valkampanj där han utfäste sig att avsluta Slovakiens militära stöd till Ukraina.[23] Smer fick knapp 23 procent av rösterna, och i parlamentet bildade man en koalition med två andra partier. Ficos politik, där han ser Ukrainas militära motstånd mot Ryssland som utsiktslöst, har lett till skarpa protester både inom och utom Slovakien.[24] Internationella bedömare befarade att den nya Fico/Smer-regeringen skulle leda Slovakien bort från den västligasamarbetspolitik som präglat Slovakien sedan millennieskiftet. Dessutom har Ficos politik inkluderat begränsande åtgärder motinvandring, olika delar avcivilsamhället ochHBTQ-rättigheter, åtgärder som liknats vid dem somLag och rättvisa genomfört i Polen,Fidesz i Ungern ochVladimir Putin i Ryssland.[2][22]
Den 15 maj 2024 blev Fico skjuten i samband med ett regeringssammanträde[22] i stadenHandlová och fördes då hastigt till sjukhus.[3][4] Fem skott ska ha avlossats, varav flera ska ha träffat Fico, bland annat i magen.[25] Ficos tillstånd rapporterades inledningsvis vara kritiskt men stabilt.[26] Efter två veckors sjukhusvistelse blev Fico utskriven för fortsatt vård i hemmet .[27] Landets inrikesminister vädjade under tiden om att den hårda tonen inom det politiska samtalet måste upphöra då Slovakien, enligt honom, stod på randen till inbördeskrig.[22]
Den 71-åriga mannen Juraj Cintula, en poet och före detta gruvarbetare[28] som uttryckt motstånd mot Fico och hans politik, greps i samband med dådet.[2][29] Cintula har åtalats för mordförsök och riskerar livstids fängelse.[30]
Robert Fico är gift med juristen Svetlana Ficová, verksam vidComeniusuniversitetet i Bratislava.[31] Paret, som har en son ihop, uppges dock ha separerat.[32]