Riksdagen 1672
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
6 september 1672–20 december 1672 (105 dagar)
◄ 1668 1675 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1672 hölls iStockholm.

Till ridderskapet och adelnstalman (lantmarskalk) utsågsGustaf Oxenstierna. Prästeståndets talman var den nyblivne ärkebiskopenLaurentius Stigzelius. Borgarståndets talman var politieborgmästaren i StockholmAnders Gerner och bondeståndets talman var bondenAnders Göransson.

• Lista över ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1672

• Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 535. .

v • r Svenska riksdagar Medeltiden (herredagsmöten (urval) 1280 (Alsnö)•1308 (Örebro)•1319 (Uppsala)•1347 (Örebro)•1435 (Arboga)•1435 (Uppsala)•1436 (Arboga)•1438 (Arboga)•1439•1439 (Tälje)•1440 (Arboga)•1448•1457•1464•1466 (Västerås)•1467•1471 (Arboga)•1477 (Strängnäs)•1495 (Linköping)•1497•1499•1504•1507•1508•1511 (Strängnäs)•1512•1517 (Arboga)•1517•1518 (Arboga)•1520•1521 (Vadstena)•1523 (Strängnäs)•1524 (Vadstena)•1525 (Västerås) Reformationstiden (de förstaståndsriksdagarna) 1527 (Västerås)•1529 (Strängnäs)•1544 (Västerås)•1547 (Strängnäs)•1560•1561 (Arboga)•1562 (Strängnäs och Stockholm)•1563•1564 (Uppsala)•1566•1567 (Stockholm & Uppsala)•1568 (ej genomförd)•1569•1571•1573•1574•1577•1582•1587 (Vadstena)•1590•1594 (Stockholm och Uppsala)•1595 (Söderköping)•1596•1597 (Arboga)•1599•1600 (Linköping)•1602•1604 (Norrköping)•1605•1607 (Stockholm och Uppsala)•1609•1610 (Örebro)•1611 (Nyköping)•1612•1614 (Örebro)•1616 (Helsingfors) Stormaktstiden (fr.o.m.1617 års riksdagsordning) 1617 (Örebro)•1617 (Stockholm och Uppsala)•1621•1622•1624•1625•1627•1627–1628•1629•1630•1631•1632 (februari)•1632 (november)•1633•1634 (Nyköping och Stockholm)•1635•1636•1638•1640 (Nyköping)•1642•1643•1644•1647•1649•1650•1652•1654 (Uppsala)•1655•1660 (Göteborg)•1660•1664•1668•1672•1675•1676 (ej genomförd)•1678 (Halmstad)•1680•1682–1683•1686•1689•1693•1697•1710•1713–1714•1719•1720 Frihetstiden (fr.o.m.1723 års riksdagsordning) 1723•1726–1727•1731•1734•1738–1739•1740–1741•1742–1743 (urtima)•1746–1747•1751–1752•1755–1756•1760–1762•1765–1766•1769–1770 (Stockholm och Norrköping)•1771–1772 Gustavianska tiden (fr.o.m.1772 års regeringsform) 1778–1779•1786•1789•1792 (Gävle)•1800 (Norrköping) De sista ståndsriksdagarna (fr.o.m.1809 års regeringsform) 1809–1810•1810 (urtima; Örebro)•1812 (urtima; Örebro)•1815•1817–1818 (urtima)•1823•1828–1830•1834–1835 (urtima)•1840–1841•1844–1845 (urtima)•1847–1848•1850–1851•1853–1854•1856–1858•1859–1860•1862–1863•1865–1866 Tvåkammarriksdagen (fastställt i 1866 års riksdagsordning) 1867•1868•1869•1870•1871 (lagtima)•1871 (urtima)•1872•1873•1874•1875•1876•1877•1878•1879•1880•1881•1882•1883•1884•1885•1886•1887 (A)•1887 (B)•1888•1889•1890•1891•1892 (lagtima)•1892 (urtima)•1893•1894•1895•1896•1897•1898•1899•1900•1901•1902•1903•1904•1905 (lagtima)•1905 (första urtima)•1905 (andra urtima)•1906•1907•1908•1909•1910•1911•1912•1913•1914 (A)•1914 (B)•1915•1916•1917•1918 (lagtima)•1918 (urtima)•1919 (lagtima)•1919 (urtima)•1920•1921•1922•1923•1924•1925•1926•1927•1928•1929•1930•1931•1932•1933•1934•1935•1936•1937•1938•1939 (lagtima)•1939 (urtima)•1940 (lagtima)•1940 (urtima)•1941•1942•1943•1944•1945•1946•1947•1948•1949•1950•1951•1952•1953•1954•1955•1956•1957•1958 (A)•1958 (B)•1959•1960•1961•1962•1963•1964•1965•1966•1967•1968•1969•1970 Enkammarriksdagen (fastställt i 1974 års regeringsform ochriksdagsordning) 1971•1972•1973•1974•1975•1975/1976•1976/1977•1977/1978•1978/1979•1979/1980•1980 (urtima)•1980/1981•1981/1982•1982/1983•1983/1984•1984/1985•1985/1986•1986/1987•1987/1988•1988/1989•1989/1990•1990/1991•1991/1992•1992/1993•1993/1994•1994/1995•1995/1996•1996/1997•1997/1998•1998/1999•1999/2000•2000/2001•2001/2002•2002/2003•2003/2004•2004/2005•2005/2006•2006/2007•2007/2008•2008/2009•2009/2010•2010/2011•2011/2012•2012/2013•2013/2014•2014/2015•2015/2016•2016/2017•2017/2018•2018/2019•2019/2020•2020/2021•2021/2022•2022/2023•2023/2024•2024/2025

• 1672 i Sverige
• Sveriges ståndsriksdag
• Stockholms politiska historia