Riksdagen 1650 ägde rum iStockholm mellan den 24 juni och 6 november 1650. Den kallas iblandkröningsriksdagen, dådrottning Kristina kröntes under riksdagen. Det var den förstariksdagen iSverige med öppen ståndsstrid.
Lantmarskalk varSvante Sparre.Prästeståndets talman var biskopJohannes Canuti Lenaeus.Borgarståndets talman varNils Nilsson,bondestådets talman varPer Eriksson (Wast).
Händelser:
- Drottning Kristina kröntes den 20 oktober 1650 iStockholms storkyrka.
- Adelnsopposition, deofrälsestånden, talade sig varma för ökadreduktion avkronansgods för att förbättranationalekonomin. Alternativet var att börja beskatta adeln för att komma till rätta med rikets kostnader. Av denna anledning hade reduktionen också förespråkare inom adeln, som ville behålla sinskattefrihet.
- En annan viktig fråga vartronföljdsfrågan.Drottning Kristina, som var ogift och barnlös, ville undvika strider om valet av nykung, och därmed ställda krav från adel, vilka kunde försvaga kungamakten, och hon ville därför redan nu sätta in sin kusin pfalzgreven Karl Gustav somarvfurste av Sverige, något som deofrälse stödde, och adeln var emot. Vid riksdagen avslut 6 november 1650 antogs1650 års arvförening.
- De ofrälse ville över huvud taget motverka adelns makt, och den hotande livegenskapen för frälsebönder, som började antydas påfrälsegårdar med ägare som tagit med sig intryck från kontinenten.
Bönderna skrev i en inlaga: "Vi hava hört att i andra länder är bondenträl, och befara att detsamma skall oss övergå".
Bönderna krävde:
- allas likhet inför lagen, dvs att alla oberoende av börd ellertjänst skulle dömas av sammadomstol
- attprivatfängelser ochtortyr skulle avskaffas.
- attadelns ensamrätt till de högre ämbetena skulle upphöra.
Drottning Kristina lyckades få bönderna att stötta hennes tronföljdsförslag, och man valde Karl Gustav tillarvfurste, vilket ligger till grund för att denPfalziska ätten blev svensk kungligdynasti 1654–1720.
