Rikets allmänna ärendens beredning var under åren1789 till1809 Sveriges, efter konungen, högsta beslutande organ. Beredningen bildades15 maj1789, dåriksrådet upplöstes. Detta skedde efter införandet avFörenings- och säkerhetsakten efterRiksdagen 1789.
Rikets allmänna ärendens beredning skulle handha alla de ärenden som tidigare prövats av riksrådet, och föll underKrigs-Civil-,Handels- och finans-, ellerEcklesiastikexpeditionens områden. Det bestod av expeditionernasstatssekreterare,hovkanslern, och ytterligare sex rådsmedlemmar. Sedan ärendet avgjorts i beredningen, där kungen från början ingick, stadfästes de somregeringsbeslut med kungens påskrift.
Efter1809 års regeringsform blev beredningen en friståendemyndighet och man behövde därför inte längre kungens underskrift för att dess beslut skulle vara giltiga. Dess roll som kungens råd ersattes avstatsrådet.
Beredningen avskaffades slutligen vidDepartementalstyrelsens införande,16 maj1840.[1].
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,Rikets allmänna ärenders beredning, 1904–1926.| Företrädare: Riksrådet | Sveriges regering 1789-1809 | Efterträdare: Statsrådet |
| |||||||||||||||||||||||
