Vid Richard Huelsenbecks grav på hans 124-årsdag och till 100-årsminnet av dadas födelse.
Richard Huelsenbeck föddes den 23 april 1892 i Frankenau, i nuvarandeHessen (dåvarandeHessen-Nassau) som son till apotekare Carl Hülsenbeck (1857–1949) och Johanna, f. Fink (1871–1942). Han hade en tre år yngre syster som hette Elisabeth (1895—1919, gift Kasiske). Året innan hennes födelse flyttade familjen tillDortmund, därefter 1898 tillBochum. Som 16-årig läroverkselev var Richard medlem av ett förbjudet hemligt sällskap på skolan. När detta uppdagades av rektorn tvingades den vanartige eleven att byta skola. 1908 flyttade han därför ensam från Bochum till lärosätet Arnoldinum i småstadenBurgsteinfurt.[5] Här lärde han känna Karl Doehmann som ett decennium senare skulle delta i Berlins dadarörelse under namnet Daimonides.[6][7] Vid tiden för Richards studentexamen 1911 flyttade föräldrarna tillbaka till Dortmund, till mamma Johannas föräldrahem på Luisenstraße 22. Sedan barnsben hade morföräldrarna, lantmätare Christian Fink (1835–1910) och Marie, f. Mügge (1850–1911), spelat en stor roll för Richard. Därför delar han idag också gravplats med såväl föräldrar som morföräldrar på griftegården Südwestfriedhof i Dortmund.[8]
Richard Huelsenbeck (till vänster) ochRaoul Hausmann iPrag under deras dadaturné tillsammans medJohannes Baader (1875–1955) från januari till mars 1920. UrDada Almanach (1920).
Fyra av Richard Huelsenbecks böcker återfanns på listan över "bannlysta böcker" somReichskulturkammer upprättade 1935. Dessa var versbokenPhantastische Gebete (1916), essäernaDADA siegt!, en tidig utvärdering av och historik över dadaismen ochDeutschland muss untergehen!, en memoarbok av "en gammal dadaistisk revolutionär", båda utgivna 1920, samt romanenChina frisst Menschen (1930).[9] Alla utom romanen kan läsas här online på originalspråket. En av dem finns dessutom på svenska sedan millennieskiftet,Fantastiska böner i översättning avMattias Forshage.
Phantastische Gebete. Verser med sju träsnitt av Hans Arp. (Zürich: Collection DADA, 1916); en andra utökad upplaga med 13 teckningar av George Grosz på Malik-Verlag i Berlin, februari 1920Online (IDA) ; en nyutgåva av båda upplagorna med Hans Arps träsnitt och George Grosz teckningar, samt ett efterord av kännaren Herbert Kapfer (Giessen: Anabas Verlag, 1993)
Verwandlungen: Novelle (München: Roland-Verlag Dr. Albert Mundt, 1918)Online (IDA)
Azteken oder die Knallbude: Eine militärische Novelle (Berlin: Reuß und Pollack 1918.)
Dada Almanach (red.) (Berlin: Erich Reiss Verlag, 1920)Online (IDA)
En avant Dada. Eine Geschichte des Dadaismus (Hannover: Paul Steegemann Verlag, 1920)Online (IDA)
Dada siegt. Eine Bilanz des Dadaismus (Berlin: Malik-Verlag, 1920)Online (IDA)
Deutschland muss untergehen! Erinnerungen eines alten dadaistischen Revolutionärs (Berlin: Malik-Verlag, 1920)Online (IDA)
Doctor Billig am Ende. Ein Roman. Med åtta teckningar av George Grosz. (München: Kurt Wolff, 1921)Online (IDA)
Afrika in Sicht. Ein Reisebericht über fremde Länder und abenteuerliche Menschen, reseskildring (Dresden: Jess, 1928)
Der Sprung nach Osten. Bericht einer Frachtdampferfahrt nach Japan, China und Indien, reseskildring (Dresden: Jess, 1928)
China frißt Menschen, roman (Zürich/Leipzig: Orell Füssli, 1930)
Der Traum vom großen Glück, roman (Berlin: S. Fischer Verlag, 1933)
Die Newyorker Kantaten. Cantates New-Yorkaises, dikter i en tvåspråkig (tysk-fransk) originalutgåva, med sex teckningar av Hans Arp, förord Michel Seuphor och fransk översättning Robert Valancay (New York / Paris: Berggruen & Cie European Art Documentation, 1952)
Die Antwort der Tiefe, dikter, med sju bilder av Hans Arp (Wiesbaden: Limes Verlag, 1954)
Mit Witz, Licht und Grütze. Auf den Spuren des Dadaismus (Wiesbaden: Limes Verlag, 1957)
Memoirs of a Dada Drummer, en engelskspråkig översättning avMit Witz... (New York: The Viking Press, 1974)
Dada. Eine literarische Dokumentation, antologi (red.) (Reinbek bei Hamburg: Rowohlt, 1964)
Reise bis ans Ende der Freiheit. Autobiografische Fragmente, postum självbiografi (Heidelberg: Verlag Lambert Schneider, 1984)
Die Sonne von Black-Point. Ein Liebesroman aus den Tropen, postum roman (München: Belleville, 1996)
^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID:ola2003172218, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
^Beate Huelsenbeck ligger begravd iHalifax, Nova Scotia. Hon var verksam som bildkonstnär och medlem av "American Abstract Artists" från 1953. Dessa uppgifter är hämtade från Kapfer/Exner (1996).
^Mareile var ett par år när hennes mamma gifte om sig med Richard Huelsenbeck. Hennes pappa Rudolf Wolff (1893–1923) begick självmord strax efter Beates och Richards giftermål. Från 1923 till början av 30-talet bodde Mareile hos Richards föräldrar i Dortmund. Hon var en stark anledning till Beates och Richards emigration till USA 1936, då hon betraktades som "halvjudinna" i Nazityskland. Hon var gift tre gånger och fick två söner, Christopher och Brian, i sitt andra äktenskap med Bruce Odlum. Dessa uppgifter är hämtade från Kapfer/Exner (1996). Enligtdenna lista över avlidnaArkiverad 14 december 2017 hämtat från theWayback Machine. slutade hon sina dagar i Halifax, Nova Scotia.
^Thomas C. Hulbeck - "Tom" - medverkade 1951 i en konstutställning tillsammans med sina föräldrar på "Galerie des deux Isles" i Paris, enligt pappan i minnesbokenMit Witz, Licht und Grütze (1957), s 55. Thomas var annars verksam som historielärare på högskolenivå, gift men barnlös, och bodde mot slutet iAuburn, New York. I dennadödsruna finns lite mer uppgifter om honom.
^Huelsenbeck omnämner långt senare läroverket Arnoldinum i Burgsteinfurt som ettrefugium peccatorum, en "tillflyktsort för syndare". H. Feidel-Mertz (1992), s 146-48.
^Daimonides finns representerad med texten "Zur Theorie des Dadaismus" iDada Almanach (1920), redigerad av Huelsenbeck. George Grosz omnämner honom i sin självbiografi som Dr. Doehmann.
Wikimedia Commons har media som rörRichard Huelsenbeck.