Enrestaurang ellerrestaurant (ålderdomligt, i Svenska Akademiens ordlista finns endast stavningen "restaurang"), i särskiltuppsvenskt talspråk förekommer även uttaletresturang, är enoffentlig lokal därmat ochdryck serveras mot betalning och kan ätas på plats (eller i vissa fall beställas hem).
Restauration[1] är en benämning företrädesvis om servering av måltider och förfriskningar på annan plats eller i annan lokal än en vanlig restaurang, till exempel på båtar.
Restauratör kallas den som driver eller förestår en restaurang.
Restaurang ellerrestaurant kommer av det franskarestaurer, vederkvicka, vilket i sin tur kan härledas till latinrestaurare, återuppbygga. Därav även svenskarestaurera, försätta i ursprungligt skick.[2]
Det har varit möjligt under flera tusen år av människans historia att mot någon form av ersättning köpa måltider som lagats av någon annan.[3]
Den moderna restaurangen uppkom iFrankrikes huvudstadParis vid tiden förfranska revolutionen i slutet av 1700-talet. Detta berodde bland annat på att adelns kockar blev arbetslösa då deras arbetsgivare flytt eller arresterats, men även på att köksredskap och tekniker förbättrades. Intresset förgastronomi ökade och kockarna blev bättre utbildade. Av vikt för utvecklingen av den moderna restaurangnäringen var även att urbaniseringen tilltog och den mondäna och politiska världens behov av en offentlig scen att uppträda på.[4] Det var under denna tid som den franska gastronomin, "la haute cuisine", utvecklades med förgrundsgestalter såsomAntoine Carême (1783-1833) ochAuguste Escoffier (1846-1935).[5]
Vid slutet av 1700-talet fanns i Paris något som kallas traiteurs, ”traktörer”, som serverade färdiglagad mat, och värdshus med ett ”table d'hôte” där gästerna fick ta för sig av värdens bord. Begreppet restaurant myntades 1765 då en soppförsäljare vid namn Boulanger stämdes av ett par traktörer för att bryta skråreglerna genom att ha sålt soppa med kokt kött i, en rättighet förbehållen traktörer. Boulanger friades, och fortsatte med sin försäljning av soppor, vilka han kallade förrestaurants ellerrestauratives, vilket betyder ”vederkvickande”, eller "återställande". Därav uppkom även termen "restaurant" som beteckning för själva näringsstället.[6]. Boulanger var också en föregångare med att servera måltider portionsvis på tallrikar istället för att var och en tog för sig från ”värdens bord”, vilket var ett steg mot modern restaurangkultur. Boulanger stod för en enkel form av restaurang, både vad gäller mat och lokal, medan den första ”riktiga” grand restaurangen ”La Grande Taverne de Londres” öppnades 1782 avAntoine de Beauvilliers, före detta kock åt greven avProvence, sedermera kungLudvig XVIII. Det nya med Beauvilliers restaurang var att han serverade vid bestämda tider, vid individuella bord istället för långbord och att rätterna fanns förtecknade på en meny.[7]
När restaurangerna spred sig utanför Frankrikes gränser förblev det franska ursprunget tydligt. Ofta var det även fransmän som drev dem, som till exempelRegis Cadier (1828-1890) som med framgång drevHotell Rydberg iStockholm och bidrog till ett nydanande av svenskt restaurangväsen.[8] I Sverige är gastronomins och restaurangnäringens språk fortfarande starkt influerat av franskan, ett fenomen kallatköksfranska, med termer allt ifrån "restaurang", "hotell", "meny", "buffé" och "café" till "kastrull", "servett", "sås", "glass", "sallad" "dessert" och "filet".
I många länder har myndigheterna överinseende över restaurangerna, så att de följer hälsoföreskrifter och regler kring hur alkohol och andra berusningsmedel säljs utifrån reglerna i landet i fråga. För alkoholservering krävs normaltutskänkningstillstånd.
.jpg)
.jpg)
