Elementärt radium är en vitglänsande metall som anlöps i luft och reagerar under vätgasbildning medvatten och syror. På grund av det radioaktiva sönderfallet lyser radium och desssalter i mörker. Detta kan förstärkas med ettfosforescerande ämne, och har utnyttjats i klockor, kompasser m.m.[2]
Man känner till 16 olikaisotoper medmasstal från 213 till 230 (ej 218 och 229) ochhalveringstider från bråkdelar av en sekund till 1 622 år (226Ra).[2]
I naturen uppträder radium i likhet med övrigaalkaliska jordartsmetaller som en tvåvärd jon, Ra2+. Kemiskt sett har radium därför stora likheter med framför alltbarium.
Radium har ganska få användningsområden idag eftersom dess radioaktiva egenskaper finns hos andra ämnen som är lättare att hantera ellersäkrare, till exempel60kobolt och137cesium.
Förr i tiden användes radium (speciellt radiumklorid) till att görasjälvlysandeklockvisare. Efter att flera klockvisarmålare hade dött i skelettcancer (se vidareRadiumflickorna) förbjöds denna användning. Radium användes på klockvisare till slutet av 1950-talet, men numera använder mantritium.
Snart efter upptäckten uppstodkvacksalveri där radiumhaltigt vatten med mera sades vara hälsobringande. Efter en tid erfor man att radioaktiv strålning är hälsovådlig, och katastrof undveks genom att radiumhalterna i själva verket var obetydliga.
Radium bildas som ensönderfallsprodukt avuran och finns därför i uranmalmer sompechblände. I ett ton pechblände finns cirka 0,5 g radium. Utvinningen är mycket tidskrävande och kostsam.