Rödlistning är en klassificering avarter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av derasutdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.
Internationellt samordnas arbetet med rödlistning avInternationella naturvårdsunionen (IUCN).[1] IUCN listar i januari 2013[2] 10 935 växter, 3 svampar, 6protister och 14 106 djur som nära hotade till akut hotade, varav 4 476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5 526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad.Miljöförstöring ochöverexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med högbefolkningstäthet. I en del länder tas också nationella rödlistor fram av för detta utsedda institutioner. IUCN:s rödlistning innefattar ej arter som dött ut före år1500.[1] Kategorin "Utdöd i vilt tillstånd" gäller på global nivå medan kategorin "Nationellt utdöd" endast gäller för enskilda länder.[3]
ISverige tas nationella rödlistor fram avArtdatabanken vidSveriges lantbruksuniversitet iUppsala.[3] Listorna slås slutligen fast avNaturvårdsverket och revideras normalt vart femte år.[4] Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer ochbiotoper.
Livskraftig (LC,Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
Kunskapsbrist (DD,Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
Ej bedömd (NE,Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.
Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas förhotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod,
Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter.Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd på grund av att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer.Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger bland annat viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.
En art listas medasterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori, trots att hotbilden lokalt kan motivera en allvarligare hotkategori.
Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassasS Sådana arter som finns endast i fjällen klassasF, utom om de lever i vatten, då de klassasV Lever de ivåtmarker blir klassningenL
-6.jpg)
