Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Rödhake

Den här artikeln har av Wikipedias skribenter bedömts vara en bra artikel.
Från Wikipedia
Rödhake
Status i världen:Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige:Livskraftig[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteErithacus
ArtRödhake
E. rubecula
Vetenskapligt namn
§Erithacus rubecula
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Synonymer
  • Motacilla Rubecula Linné, 1758 (Protonym)[3]
  • Luscinia rubecula

Rödhake (Erithacus rubecula) är enfågel som återfinns över hela Sverige.[4] Rödhaken är en liten, knubbigtätting, omkring 12,5–14 centimeter lång, med stort huvud och kort stjärt. Den har orangerött bröst och ansikte inramat med grå till brun ovansida och vitaktig buk. Könens fjäderdräkter är lika. Numera placeras rödhaken i familjenflugsnappare (Muscicapidae) i släktetErithacus.

Rödhakens utbredning sträcker sig över hela Europa till västraSibirien, södraAlgeriet och vidAtlanten så långt som tillAzorerna ochMadeira. I sydöst sträcker sig området tillKaukasus. Den är enstannfågel i större delen av sitt utbredningsområde utom de i nordligaste och nordvästliga häckningsområdena.

Rödhaken är huvudsakligen en insektsätare som tar både larver och fullvuxna insekter, men som vintertid även utökar sin kost med bär och dylikt. Den förekommer främst i olika typer av barr- och blandskog men uppträder även i parker och trädgårdar, gärna i buskage men uppträder även mycket orädd hoppande på marken framför människor och djur för att fånga uppskrämda insekter. Under häckningstid är den mer tillbakadragen men observeras på sin ljudliga sång och på sitt tickande varningsläte som kan bli till smattrande serier. Den hävdar sitt revir mycket aggressivt gentemot artfränder och andra fågelarter, och håller även revir vintertid som båda könen hävdar genom sång. Det skålformiga boet som byggs av honan av mossa och torra blad placeras väl dolt direkt på marken. Den lägger genomsnittligen ungefär fem till sju ägg som ruvas i 13–14 dagar och ungarna blirflygga efter ytterligare tolv till 15 dygn.

På grund av rödhakens orädda närhet till människan och sitt väna utseende har den fått många positiva omskrivningar i folktro, sagor och legender. Ofta beskrivs den som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande.

Utseende, fältkännetecken och läte

[redigera |redigera wikitext]
Juvenil rödhake.

Enadult rödhake avnominatformen är 12,5–14,0 centimeter lång, med ett vingspann på 20–22 cm, en stjärt på 5,7–6,2 cm[5] och en vikt på 16–22 gram. Den är en liten fågel med rund kroppsform, speciellt när den burrar upp fjädrarna. Huvudet ser stort ut och ser ofta ut att sakna hals. Den har ganska långa mörkbruna ben, svart spetsig näbb och svart öga. Könen är lika både till storlek och fjäderdräkt. Den har ett kraftigt orangerött (tegelrött) bröst och ansikte som omges av blåaktigt grått på sidorna av halsen och bröstet. Ovansidan är brunaktig, kroppsidan grå- till brunaktig och buken gråvit. Ving- och stjärtpennorna är bruna med något ljusare kanter och de övrevingtäckarna har rostgula spetsar vilket ger den ett tunt gult vingband som är allra tydligast hos juveniler.Juvenila fåglar är bruna på ovansidan med gul vattring, främst på manteln och huvudet. Stjärten är brun medan övergumpen är ljust rostbrun. Hakan och bröstet är gulvita med mörkare vattring och buken är gulvit i färgning, med fläckar av rött som gradvis framträder.[6] De första två till tre månaderna efter att fåglarna blivit flygfärdiga växer de första rödaktiga fjädrarna ut på bröstet, och när ytterligare två till tre månader har gått har fågeln utvecklats sin adulta dräkt.

För underarternas morfologiska skillnader seUnderarternas utbredning och morfologiska skillnader

Läte

[redigera |redigera wikitext]
Sjungande rödhake.

Rödhaken har en flöjtande, kvittrande sång under häckningssäsongen, då de ofta sjunger på kvällen och ibland in på natten, vilket gör att de ibland förväxlas medsydnäktergal (Luscinia megarhynchos). Nattlig sång förekommer bland rödhakar i stadsmiljöer på platser som är bullriga på dagen, vilket tyder på att de sjunger på natten för att det är tystare, och deras budskap kan spridas genom omgivningen tydligare. Buller på dagtid förutsäger nattlig sång i större utsträckning än artificiella ljuskällor på natten, bland rödhakarna i stadenSheffield i England.[7] Både hanen och honan sjunger under vinterhalvåret, då de håller åtskilda revir. Sången låter då mer klagande än på sommaren,[6] samt mer ljudlig. På platser där rödhakarna inte är flyttfåglar brukar honorna flytta en kort sträcka från sina revir till en plats som är mer lämplig för födosök, medan hannarna behåller sina revir året om.

Rödhakens sång beskrivs ibland som en porlande bäck[8] eller som porlande tonkaskader[9]. Den har många klara toner med lika många tempoväxlingar. Ofta inleds sången med en hög ihållande ton. Locklätet är ett knäppandetick. När fågeln är orolig dras lätet ut i långa serier,tick-ick-ick-ick. Det liknas ofta vid enmoraklocka som dras upp.[10]

Exempel på sjungande rödhake(fil)

Utbredning

[redigera |redigera wikitext]

Rödhaken förekommer iEurasien och har troligen haft en liknande utbredning under de senaste 200 åren.[8] Sydgränsen för häckningsområdet går i Nordafrika och Azorerna och Madeira vilka också utgör den västliga gränsen. Gränsen åt sydöst går vid bergskedjanKaukasus. Den förekommer inte påIsland.[6]

Merparten av världspopulationen av rödhakar ärstannfåglar. Majoriteten av debrittiska rödhakarna är också stannfåglar men en liten minoritet, vanligtvis honor, flyttar till Sydeuropa under vintern, några få så långt som tillSpanien.Skandinaviska ochryska rödhakar flyttar till Storbritannien och Västeuropa för att undkomma de strängare vintrarna. Rödhaken föredrar granskog i norra Europa, i kontrast till förkärleken för parker och trädgårdar på Brittiska öarna.[11]

Förekomst i Sverige

[redigera |redigera wikitext]
En rödhakeringmärktLandsorts fågelstation i oktober. Under åren 1911–2008 ringmärktes 828 879 rödhakar i Sverige, vilket gjorde arten till den näst mest ringmärkta fågeln i landet.[12]

Man uppskattar att det finns 3 000 000 – 6 000 000 par rödhakar i Sverige vilket gör den till en av Sveriges vanligaste fåglar.[8] I Sverige häckar den i större delen av landet utom i fjälltrakterna.[4] Somflyttfågel anländer rödhaken i slutet av mars eller början av april till Sverige, och flyttar iväg i september till november söderut till trakterna runtMedelhavet i sydvästra Europa och Nordafrika.[8] Från södra Sverige tar flytten i genomsnitt 36 dagar.[4] Enstaka individer övervintrar i södra Sverige.[4]

Underarternas utbredning och morfologiska skillnader

[redigera |redigera wikitext]
Denna artikelsfaktauppgifter kan vara felaktiga på grund av föråldrad information. Hjälp gärna till attförbättra artikeln genom att uppdatera den. Sediskussionssidan för mer information.(2022-10)

I artens stora utbredningsområde i kontinentala Eurasien varierar rödhakarnasmorfologi något, men dessa variationer bildar inte avskilda populationer som skulle kunna anses somunderarter.[13][14] De taxa av rödhake som klassificeras som underarter är främst populationer som bildat bofasta populationer på öar och i bergsområden. Nedanstående lista följerIOC:s version från 2021:[15]

  • Erithacus rubecula melophilus (Hartert, 1901) är en stannfågel påBrittiska öarna men förekommer också på andra sidanEngelska kanalen och som tillfällig gäst i angränsande regioner. Har starkare färgat bröst än nominatformen och en mer olivfärgad ovansida.
  • vanlig rödhake[16]Erithacus rubecula rubecula inkl.sardus (Kleinschmidt, 1906) &balcanicus (Watson, 1961) häckar i kontinentala Europa och österut tillUralbergen, i västraTurkiet och på västraKanarieöarna (men ser mer nedan)
  • Erithacus rubecula superbus (Koenig, 1889) häckar påTeneriffa iKanarieöarna. Denna tillsammans medmarionae behandlas ibland som den egna artenErithacus superbus (se mer nedan).
  • Erithacus rubecula marionae (Dietzen, Michels & Wink, 2015) häckar påGran Canaria iKanarieöarna.
  • Erithacus rubecula witherbyi (Hartert, 1910) är stannfågel i nordvästraAfrika, påKorsika ochSardinien. Den är morfologiskt mycket likmelophilus men har kortare vingar[17]
  • Erithacus rubecula valens (Portenko, 1954) häckar på södraKrimhalvön.
  • Erithacus rubecula caucasicus (Buturlin, 1907) – häckar i östra Turkiet ochKaukasus
  • Erithacus rubecula hyrcanus (Blanford, 1874) – häckar i rödhakens mest sydostliga utbredningsområde i sydöstra Azerbajdzjan och norraIran.
  • Erithacus rubecula tataricus (Grote, 1928) häckar i rödhakens mest nordostliga utbredningsområde i Uralbergen och västra Sibirien. Den är större än nominatformen och har en ganska blek fjäderdräkt

I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) föreslås en annan underartsindelning, därmarionae inkluderas isuperbus,witherbyi i nominatformen ochvalens icaucasicus.[18] Även svenskaBirdLife Sverige följer denna indelning.[19]

Den brittiska underarten,Erithacus rubecula melophilus, skiljer sig endast något från fåglar på kontinenten.

Vissa auktoriteter kategoriser idag populationerna på Teneriffa och Gran Canaria som de två arternateneriffarödhake (Erithacus superbus) ochgrancanariarödhake (Erithacus marionae).

Populationen av rödhake som förekommer påMadeira ochAzorerna har beskrivits somE. r. microrhynchos. Den inte är distinkt vad gällermorfologi, men dess isolering antyder att det är en underart.

Öpopulationerna av rödhakar på västraKanarieöarnaEl Hierro,La Palma ochLa Gomera – härstammar från kolonisering som skedde under mellerstapleistocen. De är därmed yngre än populationen på Tenerifa/Gran Canaria men de har bara börjat skilja ut sig genetiskt och kan inte särskiljas morfologiskt från den europeiska underartenE. r. rubecula.[17]

Introducerade populationer

[redigera |redigera wikitext]

Försök att introducera rödhaken till Australien och Nya Zeeland under senare delen av 1800-talet hade ingen framgång. Fåglar släpptes ut runtMelbourne,Auckland,Christchurch,Wellington ochDunedin av olika lokala föreningar, men inga etablerade sig. I Nordamerika blev resultatet likartat då fåglar som släpptes ut iLong Island, New York 1852,Oregon 1889–1892, ochSaanichhalvön iBritish Columbia 1908–1910 inte etablerade sig.[20] Rödhakar släpptes även ut på den brittiska önSt. Helena i södraAtlanten1824 men inga observationer har gjorts av arten efter1826.[21]

Systematik

[redigera |redigera wikitext]

Rödhaken var en av de många arter som ursprungligen beskrevs avLinné i hans verkSystema Naturae, då med namnetMotacilla rubecula.[22] Artepitetetrubecula är endiminutivform avlatinetsruber 'röd'.[23]SläktetErithacus beskrevs först av den franske naturforskarenGeorges Cuvier år 1800, vilket gav fågeln dess nuvarandebinomiala namnE. rubecula.[24]

Rödhaken ansågs fram tills nyligen liksom bland andrabuskskvättor,stentrastar,rödstjärtar vara småtrastar. DNA-studier visar dock att de är marklevandeflugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[25][26] Idag placeras rödhaken som ensam art i sitt släkteErithacus.[27] Tidigare fördes ytterligare två arter till släktet, nämligenjapansk näktergal '’akahige" (tidigare japansk rödhake)ochryukyunäktergal komadori (tidigare ryukyurödhake) som båda förekommer i östraPalearktis.Biogeografiska data och data frånmitokondriellt DNA indikerade dock att dessa båda arter är närmare släkt med ett antal östasiatiska arter som tidigare placerats i näktergalssläktetLuscinia, varför dessa arter idag förs till det nyligen beskrivna släktetLarvivora.[28] Istället står rödhaken nära en grupp med afrikanska trastliknande fåglar som snårskvättorna iCossypha och akalaterna iSheppardia.

Ekologi

[redigera |redigera wikitext]

Under flyttningen ses fågeln ofta i rörelse mellan buskarnas grenar eller på marken. Under häckningstid är den mer tillbakadragen, och märks då när den framför sin sång, ofta i gryningen och skymningen, från en trädtopp.[4]

Rödhaken ärdagaktiv, men kan jaga insekter även under nätter med starkt månljus eller nära artificiella ljuskällor.[14] Den är relativt orädd för människor och närmar sig gärna om man gräver i marken, för att leta efterdaggmaskar och annan föda som kommer upp. På samma sätt närmar den sig också vilda djur, såsomvildsvin och andra som gräver i marken. De har också en vana att ligga en liten bit framför en person eller djur som vandrar i skogen då det större djuret skrämmer upp insekter som den fångar. Rödhakar iKontinentaleuropa är dock skyggare.[6] På hösten och vintern utökar rödhakarna sin vanliga kost, som består av ryggradslösa djur som spindlar, maskar och insekter, med bär och frukt.[11] De äter även fröblandningar från fågelbord.[6]

Rödhakehanar är kända för sitt mycket aggressiva revirbeteende. De attackerar skoningslöst andra hanar som befinner sig i reviret, och har även observerats attackera andra små fåglar utan synbar provokation. Sådana attacker leder ibland till dödsfall, vilket kan resultera i upp till 10 % av dödsfallen bland adulta rödhakar i vissa områden.[29]

På grund av hög dödlighet under första levnadsåret är rödhakensmedellivslängd 1,1 år. När fågeln väl har genomlevt sitt första år kan den dock förväntas leva längre och en ringmärkt individ lyckades uppnå 12 års ålder.[30] Blandpredatorerna finns huskatt, som dödar 15 gånger så många rödhakar som rovfåglar och ugglor. Perioder av mycket låg temperatur på vintern kan lokalt också orsaka betydande populationsminkning.[31]

Häckning

[redigera |redigera wikitext]
Rede med ägg.

Den häckar i alla former av skog, i parker och trädgårdar, men även ute på kala skärgårdsöar om där bara finns mindre buskage.[8] Sitt bo har den på marken, dolt i någon hålighet, mellan trädrötter eller liknande.[4] Rödhaken har inte så stora krav när det gäller val av boplatser. Vad som helst som kan erbjuda någon sorts nedsänkning eller hål kan komma i fråga som skrevor, håligheter bland rötter, rotvältor, skyddade vallar etc.[32] Rödhakebon hittas även i bilar, blomkrukor och på andra mer ovanliga platser.[8] Redet, som är skålformat, byggs av mossa, löv och gräs, och fodras med finare gräs, hår och fjädrar.

Cuculus canorus +Erithacus rubecula

Den lägger ofta två eller tre kullar per häckningssäsongen, som börjar i mars på Brittiska öarna. Den genomsnittliga kullstorleken varierar i litteraturen. IThe Observer's Book of Birds' Eggs från 1972 uppges fyra till sex ägg medan andra böcker uppger sex till sju eller fem till sju.[4][32][33] Kullstorleken brukar variera mellan 4 och 9 ägg.[33] Äggen är gulvita, gulbruna eller vita, med rödaktigt bruna fläckar, som vanligen sitter tätast i tjockänden.[32] Honan ruvar äggen i 13–15 dygn och sedan ungarna kläckts tar båda föräldrar hand om dem.[21] Ungarna blir flygfärdiga 12–15 dygn[33] efter kläckning och de har då ökat sin vikt från två till 15 gram.

Vid ruvning brukar honan dölja sitt röda bröst för att undgå upptäckt, samma sak sker när rödhaken inte häckar och en rovfågel är i närheten.[8]

Rödhaken och människan

[redigera |redigera wikitext]

Status och hot

[redigera |redigera wikitext]

Rödhaken har ett mycket stort utbredningsområde och den globala populationen bedöms inte vara minskande. Utifrån dessa kriterier kategoriseras arten somlivskraftig avIUCN.[1] I Europa uppskattas häckningspopulationen till 43–83 miljoner par vilketextrapolerat skulle innebära en population av 129–249 miljoner individer. Europa utgör 75–94 % av rödhakens utbredningsområde varför en mycket grov uppskattning av den globala populationen skulle landa på 137–332 miljoner individer.[1]

Folktro och legender

[redigera |redigera wikitext]
En tuschteckning avNikolaj Peters,1794.

På grund av rödhakens orädda närhet till människan och sitt väna utseende har den fått många positiva omskrivningar i folktro, sagor och legender. Ofta beskrivs den som lyckobringande, beskyddande och omhändertagande.[34]

I Wales berättades det att det var rödhaken som förde elden till människan. Liknande historier har funnits på många platser i rödhakens utbredningsområde.[34]

Det berättades att rödhaken närmade sigJesus på korset, sorgset kvittrande. Med vingen torkade den bort tårarna från hans kinder och med näbben försökte den dra ut törnena ur hans panna. Då föll en bloddroppe ned på rödhakens bröst och färgade dessa fjädrar för alltid röda. Jesus ska då ha sagt: Välsignad vare du! Varhelst du befinner dig ska glädje och lycka följa dig. Blå som himmeln skall dina ägg vara och hädanefter ska du vara Guds egen fågel.[34] En alternativ legend säger att rödhakens bröst blev bränt när den hämtade vatten åt själar iskärselden.[35]

I Skottland har man ansett att rödhaken har en droppe av Guds blod i ådrorna och att man därför absolut inte fick skada den. År 1579 skrev engelsmannen Lupton att om rödhaken finner en död person i skogen täcker den dess ansikte med mossa.[34] Rödhakar förekommer också i den traditionella engelska saganBabes in the Wood, där fåglarna täcker barnens lik med löv.[35] I Mellaneuropa har hus som rödhaken tyr sig till ansetts vara beskyddade från åskan.[34]

I kulturen

[redigera |redigera wikitext]

I Storbritannien har rödhaken blivit starkt förknippad medjulen, och haft en huvudroll på mångajulkort sedan mitten av 1800-talet.[35] Anknytningen till julen härrör troligen från det faktum att brevbärare i Storbritannien underviktoriansk tid var klädda i röda uniformer och hade smeknamnet "Robin". Rödhaken på julkortet är ett emblem för brevbäraren som delar ut kortet.[36]

Storbritannien har ingen officiellnationalfågel. Rödhaken var den mest populära fågeln enligt tidningenThe Times läsare i början av 1960-talet. Efter detta gynnade den brittiska regeringen inte aktivt idén om en nationalfågel, trots viss lobbying. Rödhaken användes som symbol för ett fågelskyddssällskap endast under några få år.[37] I barnboken The Secret Garden av Frances Burnett spelar en rödhake en viktig symbolisk roll.

Två engelska professionellafotbollslag,Bristol City ochSwindon Town kallas "The Robins" ('rödhakarna'). Smeknamnet härrör från att båda lagens hemmafärg ärröd. En liten fågel är ett ovanligt val, men anses symbolisera skicklighet i att rusa omkring på planen.[38] Förutom fotbollslaget ärSwindon Robins det fullständiga namnet på det lokalaspeedwaylaget. Det är också smeknamn för det engelska rugbylagetHull Kingston Rovers. Smeknamnet kommer från klubbens hemmafärger, vitt med ett rött band.[39]

Namn

[redigera |redigera wikitext]

Namnet "rödhake" finns källbelagt första gången1805[8] och syftar på fågelns röda bröst. Detvetenskapliga namnetErithacus rubecula betyder "röd rödstjärt" pålatin. Arten har i Sverige tidigare också kallatsrotgel,rödhakesångare,rödhane,rödbrösta ochtjäderväck.[34] De nederländskaroodborstje betyder "rödbröst" medan franskansrougegorge och tyskansrotkehlchen[40] betyder "rödhals".[41] På engelska kallades den förstredbreast. På 1400-talet, när det blev populärt att ge människonamn till välkända arter, kom fågeln att bli känd somRobin redbreast, vilket så småningom förkortades tillrobin.[42] Detfrisiskarobyntsje ellerrobynderke liknar det engelska namnet.[43]

Forskningshistoria

[redigera |redigera wikitext]

Rödhaken är en av världens bäst kända fågelarter på grund av en mängd vetenskapliga studier.[8] Bland annat har dess "magnetiska sinne", det vill säga dess förmåga att uppfatta magnetfält, vilket används vid navigering, studerats ingående.[44]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abc]BirdLife International 2018Erithacus rubecula . Från:IUCN 2018.IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 februari 2023.
  2. ^Artfakta om rödhake, visa ArtDatabanken.
  3. ^Syst.Nat.ed.10 s:188.
  4. ^ [abcdefg]Staav & Fransson, 1991, sid:344–346
  5. ^Brehm; Sven Ekman (1942). Djurens liv; Fåglar 1 (5:e fullständigt omarbetade upplagan). Stockholm: Förlagsaktiebolaget A. Sohlman & Co. sid. 427 
  6. ^ [abcde]Hume R (2002). RSPB Birds of Britain and Europe. London: Dorling Kindersley. sid. 263.ISBN 0-7513-1234-7 
  7. ^Fuller RA, Warren PH, Gaston KJ (20 mars 2007). ”Daytime noise predicts nocturnal singing in urban robins.”. Biology Letters "3": ss. 368–70.doi:10.1098/rsbl.2007.0134. 
  8. ^ [abcdefghi]Sveriges Ornitologiska förening – Rödhake
  9. ^Bengt Emil Johnson, Sten Wahlström. 2006. Fåglar i vår närhet. Bnnier Audio, IFCD 327.
  10. ^Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 258.ISBN 91-34-51038-9 
  11. ^ [ab]Jonsson, Lars (1976). Birds of Wood, Park and Garden. Middlesex, England: Penguin. sid. 90.ISBN 0-14-063002-3 
  12. ^Antal ringmärkta och återfunna fåglar år 1911–2008Arkiverad 12 januari 2014 hämtat från theWayback Machine.,Naturhistoriska riksmuseets officiella webbplats. Läst 26 mars 2012.
  13. ^Dietzen, C.; Witt, H.-H. & Wink, M. (2003):The phylogeographic differentiation of the robinErithacus rubecula on the Canary Islands revealed by mitochondrial DNA sequence data and morphometrics: evidence for a new robin taxon on Gran Canaria?Avian Science3(2–3): 115–131.
  14. ^ [ab](tyska)Pätzold R (1995). Das RotkehlchenErithacus rubecula. Neue Brehm-Bücherei. Magdeburg/Heidelberg: Westarp Wissenschaften/Spektrum.ISBN 3-89432-423-6 
  15. ^Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.1). doi :  10.14344/IOC.ML.11.1.
  16. ^Sverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18
  17. ^ [ab]Lack D (20 mars 1946). ”The Taxonomy of the Robin,Erithacus rubecula (Linnaeus)”. Bulletin of the British Ornithologists' Club "66": ss. 55–64. 
  18. ^Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides.ISBN 9781472937575 
  19. ^Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1).https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 
  20. ^Long, John L. (1981). Introduced Birds of the World: The worldwide history, distribution and influence of birds introduced to new environments. Terrey Hills, Sydney: Reed. sid. 309.ISBN 0-589-50260-3 
  21. ^ [ab]Lars Larsson (2001)Birds of the World, CD-rom
  22. ^Linnaeus, C (1758) (på Latin). Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata.. Holmiae. (Laurentii Salvii). sid. 188. ”M. grisea, gula pectoreque fulvis.” 
  23. ^Simpson, D.P. (1979). Cassell's Latin Dictionary (5). London: Cassell Ltd. sid. 883.ISBN 0-304-52257-0 
  24. ^(franska) Cuvier, G. (1800)Lecons d'Anatomie Comparée Paris.
  25. ^Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010.Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae)Arkiverad 12 april 2016 hämtat från theWayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  26. ^Zuccon & Ericson 2010A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae)Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från theWayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  27. ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  28. ^Seki, Shin-Ichi (2006): The origin of the East AsianErithacus robin,Erithacus komadori, inferred from cytochromeb sequence data.Molecular Phylogenetics and Evolution39(3): 899–905.doi:10.1016/j.ympev.2006.01.028
  29. ^”The RSPB-Robin:Territory”. RSPB website.http://www.rspb.org.uk/wildlife/birdguide/name/r/robin/territory.asp. Läst 17 maj 2008. 
  30. ^”British garden birds - lifespan”. garden-birds.co.uk. Arkiverad frånoriginalet den 24 april 2007.https://web.archive.org/web/20070424192443/http://www.garden-birds.co.uk/information/lifespan.htm. Läst 7 april 2007. 
  31. ^”The RSPB-Robin:Threats”. RSPB website.http://www.rspb.org.uk/wildlife/birdguide/name/r/robin/threats.asp. Läst 17 maj 2008. 
  32. ^ [abc]Evans G (1972). The Observer's Book of Birds' Eggs. London: Warne. sid. 85.ISBN 0-7232-0060-2 
  33. ^ [abc]Wahlberg, Tage (1993). Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige (första upplagan). Stockholm: Rabén & Sjögren. 91-29-61772-3 
  34. ^ [abcdef]Carl-Herman Tillhagen (1978)Fåglar i folktron, LTs förlag, Stockholm, sid: 127–131,ISBN 91-36-01184-3
  35. ^ [abc]de Vries, Ad (1976). Dictionary of Symbols and Imagery. Amsterdam: North-Holland Publishing Company. sid. 388-89.ISBN 0-7204-8021-3 
  36. ^”BBC Science & Nature:Animals”. bbc.co.uk. Arkiverad frånoriginalet den 25 maj 2012.https://archive.is/20120525101115/http://www.bbc.co.uk/cbbc/. Läst 3 januari 2008. 
  37. ^Public Petition Committee of the Scottish Parliament. National Bird (PE783). 10 november 2004.The Enterprise and Culture Committee of the Scottish Parliament Agenda (25th Meeting, session 2) on 31 oktober 2006Arkiverad 5 juni 2011 hämtat från theWayback Machine.
  38. ^Morris, Desmond (1981). The Soccer Tribe. London: Jonathan Cape. sid. 210.ISBN 0-224-01935-X 
  39. ^Hull Kingston Rovers RLFC (20 mars 2008). ”Hull Kingston Rovers: Club History - Early 1900’s ...”. Official Website. Hull Kingston Rovers RLFC. Arkiverad frånoriginalet den 30 september 2011.https://web.archive.org/web/20110930085641/http://www.hullkr.co.uk/clubhistory.php?era=2. Läst 26 februari 2008. 
  40. ^Rotkehlchen motsvarar svenskans rödhake (främre halsen) och inte rödbröst, då finns bara en diminutiv i slutet.
  41. ^Holland J (1965). Bird Spotting. London: Blandford. sid. 225 
  42. ^Lack, D. (1950). Robin Redbreast. Oxford: Oxford, Clarendon Press. sid. 44 
  43. ^ Robin (andra utgåvan). Oxford: Clarendon Press. 1989.ISBN 0-19-861186-2 
  44. ^”Robin”.http://www.ks.uiuc.edu/Research/cryptochrome/. 

Källor

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,European Robin.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Katalogdata
​​​  BioLib: 8864  Dyntaxa: 102991​​  GBIF: 2492462​​​  Inaturalist: 13094  ITIS: 559964  IUCN: 22709675  NCBI: 37610  Fossilworks: 369339  WoRMS: 558552​​​​​​​​​​​  ZooBank: 2002AE12-F041-4821-B73E-0D8FDAF236EB​​​​  Fauna Europaea: 97170​​​​  Avibase: C809B2B90399A43D​​​  Xeno-canto: Erithacus-rubecula​​​​​​


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rödhake&oldid=56065447
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp