Qianlong-kejsaren (kinesiska:乾隆帝;Qiánlóngdì, i äldre texterCh'ien-lung ellerChien-long), egentligt namnHongli, född 25 september 1711, död 7 februari 1799, var den fjärde avmanchuernas kejsare som regerade överKina underQingdynastin. Han var sin företrädareYongzheng-kejsarens fjärde son. Officiellt regerade han från8 oktober1735 till9 februari1796, då han abdikerade till förmån för sin son,Jiaqing-kejsaren.
Qianlong-kejsaren föddes somYongzheng-kejsarens fjärde son och fick namnet Hongli. Han fick en gedigen utbildning i kinesisk filosofi och litteratur och i de manchuiska, kinesiska och mongoliska språken. Han hade ett gott förhållande till sin far och farfar Kangxi och betraktades av många som kejsarens favoritson. 1733 fick blev han upphöjd till Prins Bao. När Yongzheng-kejsaren avled 1735 öppnades hans hemliga testamente, där Hongli utsågs till tronföljare. Han besteg tronen den 18 oktober samma år och tog regeringstiteln Qianlong och hädanefter blev hans personnamn Hongli belagt med tabu.
Under Qianlongs regering nådde riket och dynastin sin högsta blomstring och kejsaren genomförde inte mindre än tio större militära kampanjer under sin regeringstid. I två kampanjer mot de östmongoliska dzungarerna åren 1755 och 1756–1757 och en kampanj mot furstarna iKhotan,Yarkant ochKashgar 1757–1759 införlivades det område som idag är Xinjiang med Qingimperiet. I Jinchuan i västra Sichuan genomförde två kostsamma kampanjer mot lokala tibetanska stammar.
1769 besegradesBurma efter ett mångårigt krig och blev tributpliktigt,1787-89 gick det på samma sätt förAnnam.1787-92 fördes ett krig medNepal med samma resultat.
Rikets gamla indelning i 13 provinser ändrades till den ännu bestående i 18provinser.
Mellan åren 1751 och 1785 företog kejsaren sex påkostade officiella rundresor till Jiangnan, d.v.s. området kring Yangtze-deltat, för att stärka kejsarmaktens anseende i denna viktiga region.
Qianlong är känd för byggandet och utvidgningen av det som blev känt somSommarpalatset nordväst omPeking. Arbetena varade fram till1751. Fram till1764 hade han använt en summa på sammanlagt 4,8 miljonertaelsilver. Sommarpalatset blev hans gåva till sin mor på hennes sextioårsdag.
Genom en beskickning underlord Macartney försökte engelsmännen att få sina handelsförbindelser med Kina utvidgade (1793). Detsvenska ostindiska kompaniet, som1732öppnat direkt förbindelse med Kina, utvecklade en livlig och vinstgivande verksamhet. I slutet av1700-talet torde den svenska exporten från Kina ha varit en av de mest betydande. År 1786 kom för första gången enkines tillSverige – en affärsman som följde med ett av Ostindiska kompaniets fartyg.[1]
Kejsaren lär även ha sökt utveckla fredliga förbindelser österut genom att sända en diplomatisk delegation med olika experter om 36 familjer tillOkinawa 1756–1762. Mest bekant är den trolige militärattachénKūsankū, som fick avgörande inflytande på utvecklingen av stridskonstenNaha-te.[2]
Bild av Qianlong-kejsaren utövande kalligrafi
Även om han var en sträng anhängare och befrämjare av den inhemska religionen var Qianlong inte ovänligt sinnad till utlandet.[3] Han var också personligen en gynnare av de europeiskajesuiterna. De kunde återigen öppna sina tidigare nedstängda ateljéer i palatset och fick till och med i uppdrag att smycka Qianlongs sommarresidensYuanmingyuan i italienskrenässansstil och anlägga vattenkonsterna där. Kejsaren lät sig dessutom porträtteras av jesuiterna med hela sig familj.[3]
Flera europeiska delegationer blev välvilligt mottagna, och Qianlong besjöng själv en av deras gåvor till honom – ettvattenur. Han var nämligen en mycket produktiv diktare, och hovmannenVoltaire hyllade i honom som sådan i en poetiskt epistel.[3]
Efter 1775 lyckades den kejserlige livvaktenHeshen tillskansa sig kejsarens förtroende och som kejserliggunstling fick ett allt större inflytande över kejsaren under hans sista år vid makten.
Qianlong avsade sig regeringen1795 för att inte regera längre än farfadern, Kangxi. Han behöll i realiteten ett fast grep om makten helt till sin död i1799. De många krigen hade bragt rikets finanser i oordning och gjort nya skatter nödvändiga.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,Kina, 1904–1926.
Elliott, Mark C. (2009) (på engelska). Emperor Qianlong: son of heaven, man of the world. Library of world biography. New York: Longman.Libris11591542.ISBN 978-0-321-08444-6
Guy, R. Kent (1987) (på engelska). The emperor's four treasuries: scholars and the state in the late Ch'ien-lung era. Harvard East Asian monographs, 0073-0483 ; 129. Cambridge, Mass.: Harvard Univ., Council of East Asian Studies.Libris713385
Kahn, Harold L. (1971) (på engelska). Monarchy in the emperor's eyes: image and reality in the Ch'ien-lung reign. Harvard East Asian series, 0073-0491 ; 59. Cambridge, Mass..Libris5116907.ISBN 0-674-58230-6
.jpg)