Pulka är en halvtäcktsläde för persontransport. Ordetpulka är hämtat frånfinskan där det har formenpulkka. Det finska språket har i sin tur lånat ordet frånsamiskanspuhlke. Även i andra språk har ordet inlånats, t.ex. iryskan där det har formenbolk ellerbolok.
Fjällpulkor används för transport av utrustning och förnödenheter vid långfärder i snö- eller isklädd terräng.[1] En sådan pulka dras i dragselar ellerskaklar.
När det gäller fjällpulkor brukar man generellt tala om två sorters pulkor,ackja ochtoboggan. Dessa är distinkta modeller, den förra med ursprung blandsamerna, den senare blandinnu ochcree i norraKanada. Den främsta företrädaren för ackjamodellerna ärSegebadenpulkan med sitt båtliknandeskrov, och den mest kända tobogganmodellen ärRimforspulkan som är lika bred iaktern som ifören.
I modern tid har ordet pulka mer och mer börjat förknippas medvinterleksaker för utomhusbruk, egentligen ett slagskälke, tillverkad iplast. Pulkan används bland annat till utförsåkning i snöbeklädda backar.
Sådana pulkor kan även användas för transport av varor på snötäckt mark, men i djup snö eller i backar kan fästanordningar, som saknas på de flesta pulkor avsedda för barn, vara nödvändiga.
Idraghundssportnordisk stil åker hundföraren skidor och hunden drar antingen en pulka eller är fäst vid föraren med lina (linkörning). Oftast tävlar man med en hund, men det finns även tävlingar för hundspann. Pulkans vikt är 20 kg per hund och sträckan mellan 5 och 25 km. Det internationella namnet ärskijoring efter norskans skikjøring. Vid de olympiska vinterspelen 1928 och 1932 varskidkörning respektiveslädhundsrace uppvisningssporter.