Pula (uttal:[pǔːla],italienska:Pola,tyska:Polei, se även andranamn) är enstad iKroatien. Pula är Istriens största centrum och en av de mest populära turiststäderna vid Adriatiska havet.[2]Staden har cirka 57 460[1] invånare och tillhörIstriens län. Medulin, Premantura, Pomer och Banjole är orter som ligger precis runtom staden.[2] Pula är det ekonomiska och kulturella centret i den kroatiska delen avIstrien.[3]
Staden är belägen i en naturligt skyddad vik vidAdriatiska havet, på halvön Istrien i nordvästra Kroatien. Sett till folkmängden är Pula Istriens största ort och Kroatiens åttonde största stad. Pula har en betydande skeppsvarvsindustri och är en universitetsstad och turistort känd för flera välbevarade byggnadsminnen frånromartiden.
Det romerska namnet 'Pietas Iulia' eller formellt 'Colonia Pietas Iulia Pola' som finns bekräftat från 40-talet f.Kr. är det första kända namnet för Pula.[4] Det antas att toponymen 'Pola' har förromerskt ursprung och att det anammades av romarna.[4] Appellativet 'Iulia' i det ursprungliga romerska namnet indikerar att kolonin grundades vid tidpunkten för eller under överinseende av en familjemedlem från denJulianska ätten. Termen 'Pietas' (pietet) var ursprungligen ett vanligt substantiv som användes i romarriket för att beskriva känslan av plikt för gudarna, föräldrar, syskon, barn (kärlek, barmhärtighet) och hemlandet (patriotism).[4] Av det romerska namnet kvarstod sedermera det förromerska 'Pola' som givit upphov till stadens namn på andra språk och dialekter.
Liksom många andra städer längs med Kroatiens kust har Pula under större delen av sin historia varit en multikulturell ort, sedan högmedeltiden präglad av framförallt den italienska och kroatiska kulturen. Staden var till stora delar italiensktalande fram tillandra världskriget vilket inte nödvändigtvis speglade befolkningens etniska ursprung och sammansättning. Liksom många andra kroatiska kuststäder var italienska administrationens och den övre samhällsklassens språk. IParisfreden år 1947 tillföll Pula officielltdelrepubliken Kroatien iJugoslavien. Fram till dess var staden allmänt känd under sitt italienska namn Pola. Från år 1947 blev det kroatiska namnet Pula det officiella namnet. Efter Kroatiens självständighet och utträde ur den federala statenJugoslavien år 1991 är både den kroatiska och italienska namnvarianten för staden officiella och erkända av myndigheterna.
Pula finns omnämnd i dengrekiska mytologin som antyder ursprunget till det grekiska namnet för staden. I den grekiska mytologin finns olika versioner av en berättelse som berättar attkolchiserna grundandePolai (Πόλαι, dagens Pula). I olika men liknande versioner av legenden omargonauterna beskrivs hur kolchiserna satte fart efterJason och hans skeppArgo.[5] Enligt berättelsen jagade kolchiserna Jason till norraAdriatiska havet. Jakten föranleddes av att Jason och argonauterna dessförinnan hade besökt kungariketKolchis (Medeas hemland) och där tagit detgyllene skinnet. Expeditionen avbröts dock på kungen av Kolchis begäran sedan hans son förolyckats under jakten. I rädsla för att kungen skulle låta hämnas expeditionens misslyckande och sonens död om de återvände lät kolchiserna istället bosätta sig där prinsen dött. Platsen kallade depolai, med betydelsen "fristad".[6]
Staden Pulas mångkulturella prägel och historiska kontakter med olika kulturer innebär att det finns flera språkliga och dialektala varianter av stadens namn. Det kroatiska namnet Pula liksom det italienska namnet Pola är idag erkända som officiella namn för staden. Sedan år 1947 då det kroatiska namnet blev officiellt används den kroatiska namnvarianten vanligtvis i internationell litteratur och media. Enda undantaget är italienskspråkig litteratur och media där den italienska namnformen vanligtvis återges. Det historiska tyska namnet Polei användes företrädesvis under den habsburgska, sedermera österrikiska och österrikisk-ungerska perioden i stadens historia. Den dåtida tyskspråkiga administrationen anammade emellertid även det italienska namnet Pola som även användes av de österrikiska myndigheterna i formella sammanhang. I modern tyskspråkig litteratur och media återges idag vanligtvis det officiella kroatiska namnet.
Lämningar efter människoartenHomo erectus har hittats i Šandalja-grottan några kilometer nordöst om centrala Pula.[7] Ett omkring 800 000 år gammalt huggverktyg[8] av denna art kan vara det äldsta föremålet tillverkat av en människa i vad som idag är Kroatien.[7] Arkeologiska fyndigheter från Pula-området i form av keramiska delar från denyngre stenåldern (6000–2000-talet f.Kr.) tyder på att området var befolkat underforntiden. Föremål tillverkade av ben, såsom synålar och spiralhängsmycken från den äldrebronsåldern, har hittats i området kring Pula. De typer av arkeologiska föremål som generellt påträffats i Istrien anknyter till liknande fyndigheter som hittats vidDonau. Människorna som bebodde Istrien under bronsåldern benämns proto-illyrer av eftervärlden.
Under den klassiska antiken beboddes Istrien avhistrierna, envenetisk eller möjligtvisillyrisk folkgrupp, som omnämns i den grekiske geografenStrabons verkGeographica från detförsta århundradet f.Kr. Pulas tidiga historia är okänd men staden kan vara uppemot 3 000 år gammal och tros ha vuxit fram ur vad som ursprungligen var en histrisk bosättning påKaštel-höjden,[9] platsen därPulaborgen idag står. Arkeologiska fynd såsomgrekisk keramik och resterna efter enApollon-staty i Pula-området bekräftar närvaron av och influenser från den antika grekiska kulturen.[10]
År 177 f.Kr. hade romarna erövrat och inlemmat hela Istrien iRomerska riket och lokalbefolkningen romaniserades gradvis. Det är först med romarnas erövring som Pulas mer kända historia inleds. Mellan åren 46–45 f.Kr.,[11] underJulius Caesars regeringstid, upphöjdes stadens status tillromersk koloni. Romarna kallade koloninPietas Iulia,[4] formelltColonia Pietas Iulia Pola.[9][4] De kommande åren steg invånarantalet till omkring 30 000 invånare och kolonin utvecklades till en betydande romersk hamnstad med ett stort omgivande område under sin jurisdiktion.
I samband med inbördeskriget år 42 f.Kr. därtriumvirernaOctavius,Antonius ochLepidus utmanade Caesars mördareBrutus ochCassius tog staden parti för Cassius eftersom dennes brorCassius Longinus hade grundat kolonin. Efter att Octavius gått segrande ur konflikten raserades staden men återuppbyggdes därefter på initiativ av dennes dotterIulia. Det ärepigrafiskt bevisat att kolonin från 100-talet och framåt formellt kalladesColonia Iulia Pola Pollentia Herculanea.[4]
Inom detromerska Italien ingick kolonin i den tionde provinsenVenetia et Histria och under romartiden tillkom flera av Pulas klassiska byggnadsverk, däriblandstadens amfiteater som uppfördes åren 27 f.Kr.–68 e.Kr. ochAugustus tempel som uppfördes åren 2 f.Kr.–14 e.Kr. Romarna försåg även staden med vattenförsörjning och avloppssystem. Därtill befästes staden med en ringmur och tiotalet portar varav tre finns bevarade (Dubbelporten,Herkulesporten ochSergiusbågen). Åren 78–79 e.Kr., under kejsarVespasianus regeringstid, anlades den romerska vägenVia Flavia som förbandTergeste (Trieste) med provinsenDalmatia och hade en sträckning förbi Istrien och till Pula. Under kejsarSeptimius Severus regeringstid ändrades stadens namn tillRes Publica Polensis. Flera betydande händelser utspelade sig i det antika Pula. Bland annat avrättades kejsarCrispus år 326 i Pula och år 354 gick kejsarGallus samma öde till mötes i staden.
År 476[12] föll detVästromerska riket och den tidigare romerska kolonin Pula attackerades och intogs avostrogoterna under ledning av dengermanska krigarhövdingenOdovakar. År 533 tillföll staden detBysantinska riket.[11] Under det bysantinska styret som varade åren 533–788 ingick Pula iRavennas exarkat.[11] Staden fick en ny blomstringstid och utvecklades till den viktigaste hamnstaden för den bysantinska flottan. Under det bysantinska styret uppfördes basilikan Sankta Maria av Formosa av vilken endastSankta Maria av Formosa kapell kvarstår.[13] Det bysantinska styret sammanföll medfolkvandringstiden och under 600-talets[9] andra hälft bosatte allt flerslaver i Istriens inland och Pulas utkanter. Under de kommande århundradena skulle de ur ett demografiskt och kulturellt perspektiv komma att lämna ett allt större avtryck på Istriens romaniserade kuststäder.
Från år 788 styrdes Pula avFrankerriket som då regerades avKarl den store.[11] Under det frankiska styret introduceradesfeodalismen i Istrien vilket hade en negativ inverkan på kuststäderna men möjliggjorde att slaver slog sig ned permanent i området. Inom Frankerriket ingick Pula iKungariket Italien och staden var säte för de utseddamarkgrevarna av Istrien till år 1077.
De istriska kuststädernas allt starkare positioner i den norra delen av Adriatiska havet ledde på 1100-talet till konflikter medRepubliken Venedig. Vid flera tillfällen gjorde Pula tillsammans med andra städer uppror mot venetiansk repression och dominans. År 1148 intog venetianarna Pula och år 1150 tvingade de staden att svära trohet mot Republiken Venedig. Pula blev därefter en venetiansk besittning. År 1192 intogs staden kortvarigt avpisanerna men återerövrades av venetianarna.
Fram till 1200-talet hade Pula haft samma status som en fri kommun. Det politiska livet präglades av kampen mellan adelsättenCastropola och andra nordadriatiska feodalherrar.[11] Vid upprepade tillfällen påtvingade Republiken Venedig staden Pula att ingå olika allianser.[11] Något som ogillades av stadens lokala härskare. Vid upprepade tillfällen under 1100- och 1200-talet bemäktigades Pula av Venedig. Som bestraffning för sin olydnad lät Venedig rivaPulas stadsmurar.[11] Med militär hjälp avFridrik IIIFrankopan fördrevs Castropola-ätten från Pula och år 1331 överlämnades styret av staden till Venedig.[13]
KulturminnesmärktaPulaborgen i gamla stan, ursprungligen uppförd åren 1630–1633[14] av denvenetianska administrationen.
År 1331 befäste Republiken Venedig permanent makten över Pula och en av Venedig utsedd rektor gavs uppdraget att styra staden.[11] Det venetianska styret varade till år 1797 då Republiken upplöstes avNapoleonsfranska styrkor. Under 1400-, 1500- och 1600-talet attackerades staden vid olika tillfällen avgenuesarna,Ungern (som sedan år 1102 var ipersonalunion med det medeltida Kroatien) ochhabsburgarna. Istriens politiska indelning mellan det av habsburgarna kontrollerade inlandet och av Venedig kontrollerade kustlandet ledde till kuststädernas ekonomiska tillbakagång.[13] De många krigen men också de återkommande utbrotten avpest,malaria ochtyfus ledde till befolkningsminskning.[13] Trots att de venetianska myndigheterna lät människor från sina besittningar i dagens Kroatien, Dalmatien, Italien,Albanien och Grekland bosätta sig i staden hade Pulas befolkning på 1600-talet minskat till omkring 1 000 personer.[13]
I samband med Republiken Venedigs sammanbrott år 1797 ochfredsavtalet i Campo Formio inlemmades staden i Habsburgska riket. Det första österrikiska styret varade åren 1797–1805. Sedan österrikarna besegrats i krig övertog fransmännen kortvarigt (1805–1813) kontrollen över Pula. Under franskt styre inlemmades Pula åren 1805–1809 i den av fransmännen upprättade lydstatenItalien. Österrikiska försök till att återta de tidigare besittningarna slogs tillbaka av Frankrike och ledde år 1809 tillfredsavtalet i Schönbrunn. Som en konsekvens av fredsavtalet upprättade fransmännen deillyriska provinserna i vilken Pula kom att ingå åren 1809–1813. Det åtta år långa franska styret av Pula avbröts år 1813 då österrikarna återtog kontrollen över de forna illyriska provinserna (inklusive Pula). IWienkongressen år 1815 bekräftades Kejsardömet Österrikes överhöghet över området. Pula stod därefter under österrikisk administration fram tillförsta världskrigets slut och Österrike-Ungerns upplösning år 1918.
KejsarKarl I besöker och besiktigar de marina enheterna i Pula, i bild på fartygetNavarra år 1917.
Den österrikiska perioden i Pulas historia (1815–1918) präglas av kraftig befolkningstillväxt till följd av ekonomisk återhämtning och progress. Stadens naturliga hamn utvecklades till Österrikes främsta marinbas med stor skeppsvarvsindustri.
År 1850 utsågs Pula till Österrikes krigshamn på förslag av dendanske sjömilitärenHans Dahlerup som åren 1849–1851 var i Österrikes tjänst.[15] År 1856 lade kejsarinnanElisabeth grundstenen till vad som skulle bli rikets nya marinbas, på tyska kalladSee-Arsenal (formelltK. u. K. Kriegsmarine See-Arsenal).[16] Vid ceremonin närvarade hennes gemål, kejsarFrans Josef I.[16] Stadens nya betydelse som marinbas innebar att Pula utvecklades från en provinsiell stad till industristad. Kring staden uppfördes två försvarslinjer bestående av befästningar och fortifikationer som skulle skydda Pula från land och till sjöss. Kaserner, officers- och arbetarbostäder, domstol, fängelse, sjömanssjukhus, sjömanskyrkogård,observatorium och andra objekt relaterade till marinens närvaro uppfördes eller etablerades runt om i staden. Utvecklingen ledde till att människor från den istriska landsbygden och hela riket sökte sig till Pula.
Officiellt talades tyska, italienska och kroatiska i staden. Som en konsekvens av det stora antalet inflyttade människor hördes dock även tjeckiska, slovakiska, slovenska, ungerska och andra språk från riket på stadens gator.[13] År 1857 hade Pula 3 628 invånare.[13] År 1910 hade stadens befolkning vuxit till 59 498 invånare varav drygt 23 000 invånare inte var italiensk- eller kroatisktalande.[13] I folkräkningen år 1910 svarade 45,8 procent av befolkningen att italienska var deras primära språk för kommunikation. 15,2 procent av invånarna uppgav kroatiska som sitt förstaspråk. Resterande var mestadels tyskspråkig militär personal. Noterbart är att personer inte efterfrågades etnisk tillhörighet i folkräkningen utan om vilket språk de primärt använde i sin vardagliga kommunikation. Av lokalbefolkningen var många två- eller flerspråkiga. Siffrorna från folkräkningen speglade således inte etnisk tillhörighet men belyste italienskans historiska dominans i staden.
Efterförsta världskrigets slut ochÖsterrike-Ungerns upplösning år 1918 uppstod en territoriell dispyt mellanKungariket Italien och den nyskapade sydslaviska statenSerbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från år 1929 kallatJugoslavien). Dispyten handlade om rätten till de forna österrikiska besittningarna och områdena längs med östra Adriatiska havet. Italien gjorde anspråk på bland annat Istrien och staden Pula. Den 28 oktober 1918 överlämnades kontrollen över flottan i Pula till Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike men efter två dagar (den 30 oktober samma år) lät italienska militära enheter sänka fartygetViribus Unitis.[13] Den 5 november 1918 tågade italienska trupper in i Pula och en majoritet av den icke italiensk- och kroatisktalande befolkning lämnade staden.[13]
GenomRapallofördraget år 1920 befästes Italiens kontroll över Pula vilket inledde en period där staden antog en allt starkare italiensk prägel. Det italienska styret som formellt varade till år 1947 kännetecknas av ekonomisk stagnation, befolkningsminskning, etniska spänningar och politisk repression. Efter det italienska maktövertaget blev Pula administrativt centrum i den italienska Pula-provinsen (Provincia di Pola) och en stad i Italiens östligaste periferi. Den tidigare rollen som staden haft som österrikisk-ungersk flottbas var utspelad och en allt större utflyttning av människor ledde till att stadens befolkning år 1921 hade minskat till 38 591 invånare.[13]
Den 13 maj 1945 samlades tusentals människor iPulas amfiteater för att fira fascismens fall och stadens befrielse.
År 1926[13] blevItalien en fascistisk diktatur under ledning avBenito Mussolini (1883–1945). De nya myndigheterna inledde en process kalladitalienisering i syfte att assimilera Pulas kroatisktalande befolkning. Under loppet av ett år stängde de italienska myndigheterna kroatiskspråkiga skolor och institutioner.[13] Kroatiska publikationer förbjöds och en stor del av stadens intellektuella kroater emigrerade.[13] Italieniseringsprocessen påskyndades genom att italienska myndigheter samtidigt lät människor från andra delar av Italien bosätta sig staden.[13] År 1931 hade Pulas befolkning vuxit till 44 219 invånare.[13]
År 1939 brötandra världskriget ut och det fascistiska Italien ingick iaxelmakterna. Efter att Italien år 1943 kapitulerat övertogtyskaWehrmacht kontrollen över Pula. Det tyska maktövertagandet ledde till attde allierade vid flera tillfällen (1944–1945) bombande Pulas militära positioner, däribland hamnen.[11] I attackerna träffades även bostadshus i gamla stan och några hundratal människor dödades.[11] Efter flera dagars stridigheter tågadejugoslaviska partisaner in i staden den 5 maj 1945 men tvingades kort därefter (den 9 juni samma år) överlämna kontrollen till de allierades styrkor under ledning av britterna.[11]
I samband medParisfreden år 1947 tillföll Pula officiellt Jugoslavien vilket ledde till en utflyttningsvåg av italiensktalande. Jugoslavien hade efter andra världskriget ombildats till en kommunistisk federal stat och en stor del av Pulas italiensktalande befolkning emigrerade till Italien och andra delar av världen i rädsla för kommunismen och jugoslavisk repression. Efter kriget förekom att den jugoslaviska kommunistiska statsförvaltningen diskriminerade de italiensktalande och utflyttningsprocessen fortgick till 1950-talet. Stadens befolkning minskade men under de efterföljande årtiondena ökade den igen till följd av bland annat inflyttning av människor från andra delar av dåvarande Jugoslavien. Det jugoslaviska styret (1947–1991) kännetecknas av demografiska förändringar, urbanisering, industrialisering och denjugoslaviska arméns närvaro. I administrativ bemärkelse ingick Pula i denkroatiska delrepubliken inom Jugoslavien.
Sedan år 1991 ingår Pula i det självständiga Kroatien.
Pula ligger vidPulaviken som är en naturligt skyddad vik vid Istriens sydvästra sida. I den uppemot 38 meter djupa viken, väl synliga från staden, ligger holmarnaKatarina ochAndrija. Staden breder ut sig på och runt sju höjder (kullar).
I Pula rådermedelhavsklimat som karaktäriseras av milda vintrar och varma somrar. Det genomsnittliga antalet soltimmar per dag uppgår till maximalt 13 soltimmar i juli och minimalt 5 soltimmar i december och januari.[17] Månaderna juli–augusti är de varmaste månaderna och den genomsnittliga medeltemperaturen uppgår då till över 20 °C. Under månaderna november–mars ligger den genomsnittliga medeltemperaturen under 10 °C. Snöfall under vintermånaderna är ovanliga men förekommer. Den mest nederbördsrika månaden är november.
Normala temperaturer och nederbörd i Pula:
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde
8
9
12
15
20
23
27
27
23
18
13
10
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde
1
1
3
6
11
14
17
17
13
10
5
2
Nederbörd
70
60
60
70
50
50
40
70
80
70
110
80
Diagram
temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm •Källa:Weatherbase.com
Pulas stadsfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Det består av 25[18] råd som sammanträder iKommunala palatset. Råden väljs i allmänna och direkta lokala val. Deras mandatperiod löper över fyra år. Sedan Kroatiens självständighet år 1991 och införandet av flerpartival har det regionala partietIstriska demokratiska församlingen (IDS) dominerat den lokala politiken. Partiet har regerat med egen majoritet, med hjälp av stödpartier eller ingått i valallianser med center–vänster-partier.
Valallianser och partier i Pulas stadsfullmäktige för mandatperioden 2017–2021[19]
Pula är administrativt indelat i 16 lokalnämndsområden. I de fall där det officiella italienska namnet för lokalnämndsområdet avviker återges det inom parentes i tabellen nedan:
Lokalnämndsområde
Yta (m²)
Antal invånare (2001)
Befolkningstäthet (inv./km²)
Arena
&&&&&&&&&0467687.&&&&&0467 687
&&&&&&&&&&&04971.&&&&&04 971
&&&&&&&&&&010628.90000010 628,9
Busoler (Bussoler)
&&&&&&&011070417.&&&&&011 070 417
&&&&&&&&&&&02376.&&&&&02 376
&&&&&&&&&&&&0214.600000214,6
Gregovica (Grega)
&&&&&&&&01408490.&&&&&01 408 490
&&&&&&&&&&&02680.&&&&&02 680
&&&&&&&&&&&01902.7000001 902,7
Kaštanjer (Castagner)
&&&&&&&&&0688533.&&&&&0688 533
&&&&&&&&&&&05166.&&&&&05 166
&&&&&&&&&&&07502.9000007 502,9
Monte Zaro
&&&&&&&&&0323720.&&&&&0323 720
&&&&&&&&&&&03502.&&&&&03 502
&&&&&&&&&&010818.&&&&&010 818,0
Monvidal
&&&&&&&&&0349259.&&&&&0349 259
&&&&&&&&&&&02044.&&&&&02 044
&&&&&&&&&&&05852.4000005 852,4
Nova Veruda (Nuova Veruda)
&&&&&&&&01369152.&&&&&01 369 152
&&&&&&&&&&&02748.&&&&&02 748
&&&&&&&&&&&02007.1000002 007,1
Stari Grad (Città Vecchia)
&&&&&&&&01803570.&&&&&01 803 570
&&&&&&&&&&&04803.&&&&&04 803
&&&&&&&&&&&02663.1000002 663,1
Stoja (Stoia)
&&&&&&&&02955950.&&&&&02 955 950
&&&&&&&&&&&01622.&&&&&01 622
&&&&&&&&&&&&0548.700000548,7
Sv. Polikarp-Sisplac (San Policarpo-Sisplaz)
&&&&&&&&&0794822.&&&&&0794 822
&&&&&&&&&&&07776.&&&&&07 776
&&&&&&&&&&&09783.3000009 783,3
Šijana (Siana)
&&&&&&&&03421918.&&&&&03 421 918
&&&&&&&&&&&06897.&&&&&06 897
&&&&&&&&&&&02015.5000002 015,5
Štinjan (Stignano)
&&&&&&&&06055036.&&&&&06 055 036
&&&&&&&&&&&01366.&&&&&01 366
&&&&&&&&&&&&0225.600000225,6
Valdebek (Valdibecco)
&&&&&&&&04715057.&&&&&04 715 057
&&&&&&&&&&&02226.&&&&&02 226
&&&&&&&&&&&&0472.100000472,1
Veli Vrh (Monte Grande)
&&&&&&&&03596220.&&&&&03 596 220
&&&&&&&&&&&02782.&&&&&02 782
&&&&&&&&&&&&0818.600000818,6
Veruda
&&&&&&&&01807715.&&&&&01 807 715
&&&&&&&&&&&05698.&&&&&05 698
&&&&&&&&&&&03152.&&&&&03 152,0
Vidikovac
&&&&&&&&01098976.&&&&&01 098 976
&&&&&&&&&&&05883.&&&&&05 883
&&&&&&&&&&&05353.2000005 353,2
Totalt
&&&&&&&041926522.&&&&&041 926 522
&&&&&&&&&&062540.&&&&&062 540
&&&&&&&&&&&01491.6000001 491,6
* Källa:Pula.hr – Staden Pulas officiella webbplats. Notera att uppgifterna från stadens officiella webbplats anger ett befolkningsantal på 62 540 invånare fördelade på 16 lokalnämndsområden år 2001. Siffran avviker dock från officiella uppgifter. Kroatiska statistiska centralbyrån anger nämligen att staden år 2001 hade 58 594 invånare.[20]
Pula är en viktig industristad. Näringsgrenar såsom varvsindustrin, turismnäringen, livsmedelsindustrin, byggnadsindustrin, trafik- och transportnäringen utgör stommen i det lokala näringslivet. Den största industrin i staden är skeppsvarvetUljanik. Andra stora företag och viktiga arbetsgivare är bland annatArenaturist (turism),Bina Istra (byggnadsindustrin),Brionka (livsmedelsindustrin),Cesta (byggnadsindustrin),DURAN Group (glasproduktionsindustrin),Istra cement (cementproduktionsindustrin),Istragradnja (byggnadsindustrin),Tehnomont (varvsindustrin) ochUniline (turism).
Turismnäringen utgör en viktig del av Pulas näringsliv och spår sina rötter från början av 1900-talet. Åren 1970–1987 var i synnerhet viktiga för den lokala turismnäringen. Under denna period tillkom tio hotell och två turistbyar.[21] De flesta turistfaciliteterna ligger i den södra delen av staden och stadsdelarna Stoja, Verudela och Veruda.
Pulas geografiska läge, närhet till havet, gynnsamma klimat och många byggnadsminnen från romartiden ligger till grund för utvecklingen av turismnäringen. Med mer än 1 000[21] evenemang om året har staden också profilerat sig som kultur- och festivalstad vilket har haft en positiv inverkan på det lokala näringslivet.
Pulas stadsbusstrafik trafikeras av det lokala bussbolagetPulapromet. Den centrala busstationen för stadsbussarna och långfärdsbussarna är belägen drygt 800 meter nordöst omstadens romerska amfiteater. Stadsbussarnas nio linjer når ut till stadens alla delar. Biljetter kan köpas i bland annat kiosker och priset varierar beroende på zon. Långfärdsbussar förbinder Pula mer både inhemska och utländska städer.
Pulas flygplats är eninternationell flygplats med in- och utrikesförbindelser. Den är belägen cirka 7 kilometer nordöst om Pulas stadskärna. Sett till antalet passagerare är det Kroatiens femte viktigaste internationella flygplats. Flygtrafiken är till stora delar säsongbetonad med fler ankomster och avgångar under högsäsongen juni–augusti. Det ökande antalet internationellalågprisflygbolag som flyger till Pula innebär att staden under högsäsong har direktförbindelser med bland annat städer somStockholm,Köpenhamn,Oslo,Köln ochEdinburgh.
Pulas geografiska läge innebär att Pulas internationella flygplats även tjänar resande till och från västra Slovenien och nordöstra Italien. Dessutom ligger flera andra internationella flygplatser inom räckhåll för resande till och från Pula.Rijekas flygplats är belägen drygt 133 kilometer från Pula,Triestes flygplats cirka 170 kilometer,Ljubljanas flygplats drygt 224 kilometer ochZagrebs flygplats drygt 277 kilometer från staden.
Pulas järnvägsstation uppfördes under den österrikisk-ungerska administrationen år 1876 och är belägen vid havet drygt 1,5 kilometer norr om Pulas stadskärna. Från stationen utgår trafik norrut mot bland annatLjubljana iSlovenien. Av historiska skäl saknar Pulas järnvägsstation direkt förbindelse med det övrigakroatiska järnvägsnätet. Under den österrikisk-ungerska perioden då järnvägsnätet anlades prioriterades nämligen förbindelser med rikshuvudstadenWien. Att färdas till Zagreb eller någon annan kroatisk stad med tåg innebär alltså en omväg via Slovenien. Planer på att förbindaIstrienbanan och därmed Pula med det övriga kroatiska järnvägsnätet finns men har ännu inte förverkligats.
Pulas centrala färjeläge är beläget strax norr om stadskärnan. Från den utskjutande piren avgår inrikes trafik tillUnije,Mali Lošinj,Ilovik,Silba ochZadar. Linjen trafikeras avJadrolinija och är delvis säsongsbetonad med mer frekventa avgångar under högsäsong. Under perioden juni–september finns båtförbindelser medVenedig,Rovinj ochTrieste som trafikeras av italienska rederier (Venezia Lines ochTrieste Lines).
Vid Pula finns anslutningsväg tillmotorvägenA9 (Pula–Kanfanar) som är en del av det så kalladeIstriska Y:et. I nordlig riktning bär motorvägen motRovinj,Poreč och den kroatisk-slovenska gränsen. Vid Kanfanar leder motorvägenA8 österut motRijeka och vidare mot huvudstadenZagreb. Motorvägen är betalväg.
Av stadens 57 460 invånare är 29 910 kvinnor och 27 550 män (2011).[1]
Majoriteten av invånarna (40 302 personer eller 70,14 procent av befolkningen) ärkroater.[22] De största etniska minoriteterna i Pula ärserberna (3 454 personer eller 6,01 procent av befolkningen),italienarna (2 545 personer eller 4,43 procent av befolkningen) ochbosniakerna (2 011 personer eller 3,50 procent av befolkningen). Därtill uppgav 4 152 personer eller 7,23 procent av stadens befolkning regional tillhörighet (snarare än etnicitet) i folkräkningen år 2011.
En majoritet av Pulas invånare (37 038 personer eller 64,46 procent av befolkningen) bekänner sig till denromersk-katolska tron.[23]
I Pula finns 12 grundskolor,[24] 11 gymnasieskolor[25] ochlärosätet Juraj Dobrila. En av grundskolorna och en av gymnasieskolorna är italienskspråkiga.
Under det österrikiska styret (1815–1918) var Pula ett viktigt centrum för astronomisk forskning. Från år 1853 var Pula den österrikiska flottans främsta bas. Marinens behov av navigationsresurser ledde till att myndigheterna år 1871 etablerade Österrikisk-Ungerska krigsflottans hydrografiska institut i en för ändamålet uppförd byggnad på höjden Monte Zaro i Pula.[26] En av institutets viktigaste uppgifter var att synkronisera örlogsfartygenskronometrar. För detta ändamål etableradesMarina stjärnobservatoriet (K. und K. Marinesternwarte Pola) som en del av institutet. Under ledning av astronomenJohann Palisa som var chef för enheten åren 1872–1880 blev stjärnobservatoriet världskänt i astronomiska kretsar för upptäckterna av 28asteroider, däribland136 Austria,137 Meliboea och140 Siwa.[26]
Pula är framförallt känt för sina välbevarade byggnadsminnen från romartiden. Men även århundraden av venetianskt styre och sedermera österrikisk, österrikisk-ungersk och jugoslaviskt styre har lämnat avtryck på stadens stadssiluett och arkitektoniska utformning.
År 1853 blev Pula den österrikiska (från år 1867 österrikisk-ungerska) marinens främsta bas. Pulas nya militära betydelse innebar att stadens försvar förstärktes med åtskilliga befästningsverk som finns bevarade än idag. Under det österrikiska styret uppfördes även representativa villor och hus i staden och synnerhet stadsdelen Veruda.
Pulas katedral – romersk-katolsk katedral belägen på grunderna av en kyrka uppförd på 300-talet.[27] Har under århundradena om- och tillbyggts till nuvarande utseende.
Sankt Nikolaus kyrka – kyrka ursprungligen uppförd under det bysantinska styret på 500-talet men har sedan dess om- och tillbyggts flera gånger.[29]
Sankt Antonius kloster och kyrka – franciskanerkloster och klosterkyrka belägen sydöst om den romerska amfiteatern. Uppförd på 1900-talet.
Sankt Franciskus kloster och kyrka – franciskanerkloster och klosterkyrka belägen mellan Pulaborgen och Forum. Klosterkomplexet uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har därefter om- och tillbyggts.
Pulas amfiteater – den bäst bevarande och sjätte största romerskaamfiteatern i världen. Uppfördes åren 27 f.Kr.–68 e.Kr. Den kallas i folkmun förArena och används idag för konserter, dansföreställningar, teaterpjäser och andra kulturevenemang. Pulas främsta turistattraktion och en symbol för staden[30].
Lilla romerska teatern – lämningar efter en antik romersk teater ursprungligen uppförd på 100-talet.[31]
Augustus tempel – romerskt tempel troligtvis uppfört någon gång under kejsarAugustus regeringstid mellan åren 2 f.Kr.–14 e.Kr.
Sergiusbågen –triumfbåge troligtvis uppförd åren 29–27 f.Kr. som en hyllning till tre medlemmar av den romerskaSergia-ätten.
Dubbelporten – antik romersk port troligtvis uppförd i slutet av 100-talet.
Pulas filmfestival är Kroatiens äldsta årligen återkommande filmfestival. Den har (med avbrott för år 1991) anordnats kontinuerligt sedan år 1954[32] och hålls vanligtvis i juli eller augusti iPulas antika amfiteater. Andra årligen återkommande evenemang omfattar bland annat de internationella musikfestivalernaViva la Pola! ochSeasplash som anordnas under sommarmånaderna, kulturfestivalenAntikens dagar – Pula Svperiorvm som vanligtvis anordnas i juni,Pulas karneval som årligen anordnas påfettisdagen och bokfestivalenSa(n)jam knjige u Istri.
I formell mening representeras staden Pula av ett stadsvapen och stadsflagga.[33]Pulas amfiteater avbildad i grafisk form utgör ibland, i synnerhet turistiska och kulturella sammanhang, en informell symbol.Pulas historiska stadsvapen återinfördes år 1990 och består av en grön sköld med ett gyllene (gult)latinskt kors. Stadsflaggan är enkorsflagga avnordisk typ och har samma färger som stadsvapnet.
I Pula finns tre bibliotek:Pulas stadsbibliotek och läsrum är stadens största offentliga bibliotek med mindre avdelningar i olika stadsdelar. Sedan år 1991 är ävenkroatienitalienarnas centrala bibliotek (Servizio bibliotecario centrale per la Comunita' nazionale italiana in Croazia) inrättat i stadsbibliotekets huvudbyggnad. Därtill finnsPulas universitetsbibliotek som drivs iJuraj Dobrila-universitetets[34] regi och det lillaHemlandsbiblioteket "Petit" i gamla stan som har både inhemsk och internationell litteratur.[35]
Glas Istre (Istrien röst), Istriens läns största dagstidning, har sin huvudredaktion och sitt säte i Pula. Under 1800-talets andra hälft och det österrikiska styret fanns en rik tyskspråkig publiceringsverksamhet i staden. Denna var viktig för och lämnade bestående avtryck på den lokala kroatiska pressen då många av de som arbetade i de lokala förlagen och tryckerierna var kroater. Även bland författarna och översättarna till de tyskspråkiga artiklarna fanns kroater.
I Pula finns flera aktiva sportklubbar och organisationer.
Av stadens fotbollslag är det baraNK Istra 1961 som har lyckats kvalificera sig tillPrva HNL som är den högsta divisionen i fotboll i Kroatien för klubblag på herrsidan. Övriga fotbollslag omfattarNK Istra,NK Pula ICI,NK Veli Vrh ochNK Štinjan. Övrig idrott som utövas av aktiva sportklubbar är boccia (klubbarnaOlimpija ochUljanik), brottning (klubbenIstarski borac), boxning (klubbenPula), karate och kickboxning (klubbenLav), vattenpolo (klubbenUPAS Jadrograd), rodd (klubbenIstra), segling (klubbarnaUljanik ochVega), simning (klubbarnaPula ochArena), basket (klubbarnaPula 1981,ŽKK Pula ochStoja), volleyboll (klubbarnaOtp bank ochVeli Vrh), friidrott (klubbenIstra), handboll (klubbenArena), bordtennis (klubbarnaIstra ochArena) och schack (klubbarnaPula ochUljanik). Sedan år 2000 är dessutomFöreningen för främjande av amatöridrott (UPAS) verksam i staden.
.jpg)
.jpg)
.svg)
.JPG)
%2c_hier_an_Bord_des_Kreuzers_%2522Novara%2522_(BildID_15565072).jpg)
.jpg)
.jpg)
_-_panoramio.jpg)
