Kunskap inom psykologi används ofta vid utvärdering, diagnosticering och behandling avpsykisk ohälsa, men även för att lösa olika problem imellanmänskliga situationer och interaktioner.
Antonio Canovas marmorskulpturAmor och Psyche (1793) påLouvren. Till skillnad från grekisk och romersk mytologi har Amor här utformats som den bevingade delen av paret.
Ordetpsykologi kan förstås somläran omsjälen. Det är bildat av ordetpsyke, från grekiskans psȳchē (andedräkt,själ ellerliv), och av ordetlógos som ursprungligen betecknarord på grekiska.Psyche var också enfemininmytologisk gestalt i forna Grekland ochRom, där hon ofta avbildades som en fjäril eller en ung kvinna med fjärilsvingar. Hon återfinns även iApuleius berättelse om kärleksgudenAmors relation med henne, en berättelse översatt till svenska första gången 1666 somThen vnderskiöne Psyche. Psyke förekommer för övrigt i många moderna ordbildningar som exempelvispsykiatri,psykosomatisk,psykisk hälsa,psykosocial,psykedelisk.
Försök att förstå människans själsliv och beteende kan spåras till forntida civilisationer iEgypten,Grekland,Kina,Indien ochPersien.
Ämnet behandlades naturvetenskapligt avDemokritos, atomlärans fader, som ansåg att själen bestod av små, rörliga atomer.[1]Hippokrates ansåg att psykisk ohälsa hadefysiologiska orsaker, inte övernaturliga. Hos de båda forngrekiska filosofernaSokrates ochPlaton fanns däremot en tydligdualism mellanidévärld ochsinnevärld, vilket kan påminna om den senare,kristnamedeltidens tydliga åtskillnad mellan kropp och själ.Sokratisk metod är för övrigt ett levande begrepp inom nutidapsykoterapi.[2]
Under påverkan avfilosofi och fysiologi växte psykologin så småningom fram som en egen disciplin.[3] Psykologins frågeställningar hämtades från filosofer somDescartes (1600-talet) ochLocke (1700-talet).[3] Den som först urskilde psykologi som en egen vetenskap varChristian von Wolff i skrifternaPsychologia empirica (1732) ochPsychologia rationalis (1734). ÄvenImmanuel Kant diskuterade psykologi som vetenskap, men då som en del avantropologin. Han vände sig mot det som kom att bli experimentell psykologi, det vill säga att utföra kvantitativt mätbara experiment med själen som studieobjekt.
Under 1800-talet präglades psykologin av tyska filosofer och psykologer, vilket resulterade i flera inriktningar. Tongivande var viljefilosofenNietzsche,[1] men under perioden växte ävenFreuds teorier omdet omedvetna ochdet medvetna fram, liksomfenomenologi,humanistisk psykologi, assocationspsykologi och experimentell psykologi.
TyskeGustav Fechner kom att utmana Kants kritik mot kvantitativa experiment och vid hans lärosäte i Leipzig fortsatte detta arbete genomWilhelm Wundt som1879 skapade ett laboratorium för det specifika studiet av psykologi. I denna miljö användes experimentella tekniker hämtade från fysik och fysiologi[3] och den var först i sitt slag. Wundt och hans efterföljare kom att kallasstrukturalister[3].
Den här typen av psykologilaboratorier etablerades i Tyskland, Danmark, Österrike, England, Japan, Indien och USA och kom att influera utbildningar vidJohns Hopkins ochCornell University.
1900-talet präglades av etablerandet av olika teorier om hur det mänskliga psyket kunde tolkas, utforskas och läras ut. Det kom att bli en mängd inriktningar, oftast kopplade till specifika tongivande personer och därtill historiska händelser i form av teknikutveckling, krig och samhällets ekonomiska utveckling.
Ur en experimentell psykologi, som ville efterliknanaturvetenskaplig metodik, uppkomWilliam James teorier kringfunktionalism ochJ.B Watsons teorier ombehaviorism. Dessa teorier innebar en radikal förändring mot tidigare om vad som skulle vara forskningsobjektet inom psykologin. Watson menade att det var beteendet, inte medvetandet som var intressant.[3]
Parallellt med detta, men med början redan i slutet av 1800-talet, utveckladeneurologenSigmund Freud sina teorier om det mänskliga psyket och skapadepsykoanalysen.
Det allra förstaintelligenstestet utvecklades avAlfred Binet.[4] Det vidareutvecklades av forskare i USA och användes bland annat av försvarsmakten under första och andra världskriget[1].
Den tekniska utvecklingen under efterkrigstiden påverkade även psykologin, där datorer skapade en ny metafor för de mentala funktionerna såsomproblemlösning,minne ochinlärning. Psyket kunde ses om en informationshanterande enhet och studerades utifrån det som kalladeskognitivism. Denna utveckling tillskrivs bland annatPiaget ochVygotskij, och påverkadepedagogikens område.
Psykologi räknas vanligen tillsamhällsvetenskaperna. I Sverige är det bara ett lärosäte som knutit sin utbildning till den medicinska fakulteten, nämligen Karolinska Institutet (KI),[5] medan övriga utbildningar i Sverige ges vid samhällsvetenskapliga[6][7] eller filosofiska fakulteter.[8]
Psykologisk forskning bedrivs utifrån ett antal forskningsområden, där människors beteenden och upplevelser på ett systematiskt sätt studeras.[9] Forskningen bedrivs med utgångspunkten att människan är en biologiskt, socialt och kulturellt påverkad varelse.[9] Psykologi utgörs idag av 26 olika delområden, där några av dessa är arbets- och organisationspsykologi,klinisk psykologi ochutvecklingspsykologi.[10] Nutida forskare inom psykologin samverkar ofta med andra discipliner såsomantropologi,pedagogik,farmakologi, m.fl. Forskningen kan i sin tur även ge en direkt tillämpbar kunskap på olika områden där människans välbefinnande och utveckling står i fokus.[9]
Psykologins utveckling har givit upphov till följande inriktningar, med skiftande teoribildningar som grund för forskning, tillämpning och vidare utveckling av psykologin inom olika delar av samhället.
Inom biologiskt inriktad psykologisk vetenskap utgår man från människan sombiologisk varelse. Olika aspekter av människans psyke kopplas till kroppen på olika sätt, t.ex. genomgenetik,hormonsystem ochhjärnans utformning. Frågorna inom den biologiska psykologin har kretsat kring människan i jämförelse med andra biologiska varelser, men också huruvida det går att lokalisera de delar av hjärnan som påverkar en människas psyke. I slutet av 1800-talet lades grunden till det som idag kallasneuropsykologi då studier gjordes på individer med fysiska skador som gav tydlig påverkan på t.ex. tal och förståelse. Till den biologiska inriktningen inom psykologin hör ävenevolutionspsykologi ochperceptionspsykologi.
Inombehavioristisk psykologi fokuserar man på det mänskliga beteendet i första hand, och betraktar även tänkandet som en form av beteende.
Behaviorism var den förhärskande modellen under en stor del av det tidiga 1900-talets psykologi, inte minst på grund av de tillämpningar som teorierna ombetingning gav upphov till. Dock blev det så småningom tydligt för många inom psykologin att, även om behaviorismen hade bidragit med många viktiga upptäckter, så kunde den inte förklara allt mänskligt beteende. LingvistenNoam Chomskys recension avB.F. Skinners bokVerbal Behavior ses av många som en vändpunkt då behaviorismens popularitet minskade. Chomsky förordade att språk inte kunde vara enbart inlärt med hjälp avbetingning, eftersom människor kan skapa meningar som är helt unika till sin struktur och betydelse, vilket enligt Chomsky tydde på förekomsten av inre tillstånd i "psyket" som behaviorismen bortsåg från. Den behavioristiska inriktningen influerade i vilket fall synen på lärande och utbildning, t.ex. inom undervisningsteknologi och läromedel.[11]Albert Banduras arbeten omsocial inlärning visade också att barn kunde ta lärdom utan några synbara förändringar i beteendet, vilket då kunde förstås som ett inre hanterande av uppgifter. Banduras idéer resulterade i en kognitiv behaviorism därmindfulness ingår som en del av en behandling.[11].
Kognitiv psykologi fokuserar på människans mottagande av intryck i form av minnen, information, inlärning, reflektion och tänkande.[12] Denna inriktning har även influeratutvecklingspsykologi ochpedagogik. Den är också en del av det tvärvetenskapliga områdetkognitionsvetenskap. Baserat på både behavioristiska och kognitiva teorier har terapiformenKBT utvecklats.
Psykoanalysen skapades avFreud och har senare fått flera olika inriktningar. Freud grundade sin förståelse av det mänskliga psyket på samtal,introspektion och kliniska observationer. Han fokuserade huvudsakligen på detpsykopatologiska. Freuds teorier fick en enorm genomslagskraft, inte bara för att de syftade till praktisk nytta för enskilda patienter, utan även för att de försökte kartläggatabubelagda ämnen somsexualitet ochbortträngning. Även om många av Freuds teorier har ifrågasatts, så har hans kliniska arbete och hans teorier varit kulturellt inflytelserika och gett upphov till många senarepsykodynamiska teoribildningar.[14]
Humanistisk psykologi växte fram under1960-talet som en reaktion mot behaviorism och psykoanalys[15]. Utvecklingen påverkades bland annat av ändrade värderingar, där fokus låg både på kritik mot urbanisering och industrialisering, men också på ett ökat intresse för personlig utveckling,existentialism och kulturer där meditation utövades[15].
Humanistisk psykologi ser på mänskliga erfarenheter ur ettfenomenologiskt perspektiv, och försöker förstå människor och deras beteenden med hjälp avkvalitativ forskning. Den humanistiska psykologin har sina rötter iexistentialistisk och fenomenologisk filosofi; många humanistiska psykologer menar attkvantitativ forskning, i sitt försök att uttrycka mänskliga erfarenheter i mätbara enheter, ärreduktionistisk och tar bort all mening ur den mänskliga upplevelsen[källa behövs].
Tillämpad psykologi är en del inom psykologin som handlar om att tillämpa psykologiska idéer och begrepp på andra områden. Man brukar dela in den tillämpade psykologin i flera underavdelningar. Till tillämpad psykologi hör olika former avpsykologisk behandling såsompsykoterapi.
I Sverige blir man legitimeradpsykolog genom att läsa det femårigapsykologprogrammet tillsammans med att göra en ettårigpraktik, så kallad PTP-tjänst ("praktisk tjänstgöring för psykologlegitimation"). Legitimation utfärdas avSocialstyrelsen.[16] Den med utländsk utbildning kan prövas som likvärdig och bli legitimerad psykolog. Psykologutbildningen i Sverige är en generalistutbildning vilket betyder att studenten ska lära sig mycket inom många områden. Dessa områden är utvecklingspsykologi, kognitiv och biologisk psykologi, socialpsykologi och sociologi, vetenskapsteori och forskningsmetoder, grupp- och organisationspsykologi, personlighetspsykologi, psykopatologi samtpsykoterapi. Utbildningsorter som har psykologprogrammet är Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala, Växjö, Umeå, Örebro och Östersund.
