Ettpsalmodikon är ettmusikinstrument. Det är ett slags förenklatlångspel som spelas med stråke men ibland istället knäppes.[1] Det utgörs av en långsmalresonanslåda med oftast en men ibland två och någon gång flera melodisträngar spända över engreppbräda mellan översadel och stränghållare eller undersadel och löper över ett stall. Kallas ibland för psalmonika, psalmodikum, notstock mm. I Gagnef, Dalarna, finns fler exemplar med tre stämskruvar - dock monterades ibland två strängar av för att förenkla inlärningen. En del saknar resonanssträngar medan andra har två eller fyra och inte sällan upp till 12 resonanssträngar
PrästenJohan Dillner (1785–1862) förknippas starkt med psalmodikonet. Ofta hävdas felaktigt att han skapade det. Men han skrev själv att "broderfolken sedan länge använt denna metod". Denna metod syftade inte på instrumentet utan påsiffernotskrift som underlättade för den icke notkunnige. 1823 börjadeJens Worm Bruun i Köpenhamn att propagera för ett instrument han modifierat/skapat och som han gav namnet psalmodikon. Bruuns instrument saknade greppbräda. Man tryckte ned strängen direkt mot locket där markeringar fanns för tonerna.
Johan Dillner i Sverige ochLars Roverud iNorge vidareutvecklade instrumentet var och en på sitt håll. Båda tillförde en greppbräda. Dillner en trappstegsformad så kallad tonstege, medan Roverud använde en greppbräda med tvärband av metall ungefär som på gitarren. Bruuns instrument rönte ingen egentlig framgång, medan Dillners och Roveruds modeller kom att spridas i mycket stor skala i Norge och Sverige. De blev snart obligatoriska i klassrummen, och samtliga församlingar i Sverige anmodades införskaffa ett. Det sägs ha varit det vanligast förekommande instrumentet i de svenska stugorna under en period. Ett påstående som är svårt att belägga, men det förefaller vara rimligt att det var så.
Johan Dillners syfte var att föra ut de nya melodierna1819 års psalmbok, vilken han siffernotsatt, och de utgavs 1830 (Melodierna till Swenska Kyrkans Psalmer, Noterade med ziffror, för Skolor och Menigheten). Han sade att han kunde lära vem som helst att hantera ett psalmodikon på bara två timmar. Instrumentet användes vidhusandakter , såväl som av kringresandepredikanter. Det användes i nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och så småningom i frikyrkorna.
Johan Dillners idé var att psalmodikonet skulle användas för andlig musik samt vid sångundervisning. Men det kom att användas även till dans. Kanske mest i mindre sammanhang, eftersom det ansågs mindre lämpligt, då instrumentet var starkt förknippat med andlig musik. På några av de tidigaste spelmansstämmorna, en bit in på 1900-talet, deltog ett antal spelmän, manliga och åtminstone i något fall en kvinna, med psalmodikon. Spelmansmusik på den tiden, när det gäller fiol och nyckelharpa, spelades mest av män. Psalmodikon spelades inte sällan även av kvinnor. Det utgavs skillingtryck med siffernotskrift för psalmodikon
Under 1800-talet utgavs ett inte oansenligt antal böcker där olika sånger, främstpsalmer, var utmärkta med psalmodikonets siffror över sångtexten. Ett exempel ärPehr ThomassonsSånger med melodier i zifferskrift till psalmodikon, utgiven iCarlshamn 1850.
År 1819 gavsDen svenska psalmboken 1819 ut till församlingar iSvenska kyrkan. Församlingsborna klagade över den nya psalmboken, då de nya melodierna var svåra att lära in. På grund av detta framförde 30 juli 1829 biskopenJohan Olof Wallin underRiksdagen 1828–1830 ett förslag till att lätt kunna inöva de nya melodierna. Förslaget var utarbetat av kyrkoherden och hovpredikantenJohan Dillner iÖstra Ryds församling, vars förslag var inhämtat i frånDanmark. Dillner förslag bestod av ett instrument (psalmodikon) som kunde tillverkas av vilkensockensnickare som helst, samt en koralbok i siffror (sifferskrift) som inte skulle kosta över 1,5 riksdaler. Intyg om instrumentets duglighet hade inlämnats till biskop Wallin av justitierådetEric Gabriel von Rosén, krigsrådetOlof Åhlström, kapellmästarenJohann Christian Friedrich Haeffner, professornErik Gustaf Geijer, musiklärarenAdolf Fredrik Lindblad och sekreterarenPehr Frigel.[2] Den 7 september 1829 läste man vid riskdagen uppEcklesiastika Pastoralutskottets yttrande från 27 augusti 1829 angående Dillner idé till psalmmelodiernas inlärande.[3] Den 8 februari 1830 godkändes Dillner idé.[4] År 1830 gavs Dillners bokMelodierna till swenska kyrkans psalmer, noterade med siffror, för skolor och menigheten upp påNorstedts förlag iStockholm.[5]
Under 1900-talet dokumenteradeKarl Gösta Gilstring hur man använt och tillverkat psalmodikon i Sverige. 1986 startades byggkurser och spelkurser i psalmodikon iVästra Tunhem, samt övriga delar av Sverige ochNorden. Det resulterade i attNordiska Psalmodikonförbundet bildades 1993 av slöjdlärare Rodney Sjöberg. År 1995 gav förbundet ut den första tidningen om psalmodikon, som kallasPsalmodika. Samma år så öppnadesPsalmodikonmuseet i Östervåla.[6]
Under 2000-talet finns åtminstone två verksamma psalmodikongrupper i Sverige:En Sträng iStockholm ochPsalmodikonisterna iHallaryd.[6]
Psalmodikonet fick även spridning iAmerika. En av personerna som förde vidare instrumentet dit var pastorLars Paul Esbjörn, som under en tid tjänstgjort hos Dillner iÖstervåla pastorat. Esbjörn flyttade 1849 till Amerika och visa upp lärde ut instrumentet i församlingen iAndover, Illinois. Esbjörn reste hem tillÖstervåla socken i Sverige 1863. Under hans tid där bildades tidningenGamla och Nya Hemlandet som bland annat gav utsiffernoter för psalmodikon. I tidningen gavs bland annat siffernoter påhemlandssånger avOscar Ahnfelt,Lina Sandell-Berg med flera. Under 1900-talet bildadesNordic-American Psalmodikonforbundet.[6]
Psalmodikon är enmonokord som man använder tillsammans med enstråke. Påmusikinstrumentet spelade manpsalmmelodier, för att underlätta inövningen av dom. Instrumentet fick namnet psalmodikon avkontraktsprostenJohan Dillner, som spred instrumentet iSverige.[7]
Någon bestämd standard för hur ett psalmodikon ska se ut finns inte, utan de mest skilda lösningar på en resonanslåda finns representerade. Vid spelning läggs instrumentet på ett bord, och toner frambringas genom att man antingen knäpper på strängen eller spelar på den med enstråke. Det är mycket lätt att lära sig spela på ett psalmodikon i och med att det oftast finns endast en sträng, samt att tonerna är tydligt utmärkta i greppbrädan genom jack. Varje jack (ton) kan ha en siffra eller annan markering. Ett annat sätt att markera de rätta tonlägena är små pålimmade trälister (bandstavar), så att man får band som på engitarr. Under förutsättning att bandstavarna placerats rätt blir det lätt att spela rent.
Sifferböcker är notationsböcker som används för att spela psalmodikon. Dessa böcker innehåller siffror som representerar olika toner, vilket möjliggör spel för dem som inte är bekanta med traditionell notskrift.
Nedan följer böcker för psalmodikon medsifferskrift efter år.
Lista övermuseum som ställer ut psalmodikon.
Wikimedia Commons har media som rörPsalmodikon.
| |||||||||||||||||||||||