Proteomik är en gren avbiologin som undersöker stora mängder data omproteiner i olika sammanhang, framförallt deras struktur och funktion. Proteomiken tillhör familjen "omik", ett samlingsnamn på ett flertal nya teknikinriktningar för att studera biologiska förlopp "holistiskt" eller åtminstonemultivariat.
Tidigare har de vanligaste teknikerna inom proteomik varit tvådimensionellgelelektrofores (2DE) i kombination med äldremasspektrometribaserade tekniker. Idag har proteomikfältet gått från gelbaserade tekniker till rena och mer avancerade masspektrometritekniker somvätskekromatografi (LC) kopplad tillmasspektrometri (MS), så kallad LC-MS/MS. Men allt eftersom utbudet av antikroppar har ökat markant de senaste åren har affinitetsproteomiken växt allt mer, detta tack vare stora internationella samarbeten som exempelvisHuman Protein Atlas-projektet[1]. Känsligheten förbättras med proximitetsbaserade metoder som proximity ligation assay (PLA) eller proximity extension assay (PEA)[2].
.
