Prins Bertil | |
---|---|
Hans Kunglig Höghet Bertil, Prins av Sverige, Hertig av Halland | |
![]() | |
Prins Bertil 1962. | |
Ämbetstid | 1912–1981 |
Hertig av Halland från 1976 tillsammans med Prinsessan Lillian | |
Ämbetstid | 28 februari 1912–5 januari 1997 |
Efterträdare | Prins Julian |
Ämbetstid | 1981–1997 |
Gemål | Prinsessan Lilian (vigda 7 december 1976) |
Barn | Inga barn |
Personnamn | Bertil Gustaf Oscar Carl Eugen |
Ätt | Bernadotte |
Far | Gustaf VI Adolf |
Mor | Margaret av Connaught |
Född | 28 februari1912 Stockholms slott,Stockholm,Sverige |
Död | 5 januari1997 (84 år) Villa Solbacken,Djurgården,Stockholm,Sverige |
Begravd | Kungliga begravningsplatsen,Solna,Sverige |
![]() | |
![]() |
Bertil Gustaf Oscar Carl Eugen, född28 februari1912 påStockholms slott,Stockholm, död5 januari1997 påVilla Solbacken,Djurgården, Stockholm, var en svenskprins och mellan 1973 och 1979 tronföljare, under den tid dåCarl XVI Gustaf inte hade någon son. Han var ocksåhertig avHalland.
Prins Bertil var son tillGustaf VI Adolf ochkronprinsessan Margareta samt farbror tillCarl XVI Gustaf. Han gifte sig 7 december 1976 iDrottningholms slottskapell medLilian May född Davies, i hennes andra gifte. När den svenskasuccessionsordningen ändrades 1980, så att den uttryckligen utgick från Carl XVI Gustaf, infördes en särskild övergångsbestämmelse som stadgade att prins Bertil skulle behålla sin plats i tronföljden efter Carl XVI Gustafs ättlingar.
Prinsen varKarl XIV Johans 20:e manligaättling påsvärdssidan.[1]
Bertil föddes påStockholms slott klockan 05.30[1] den 28 februari 1912. Han döptes på Stockholms slott den 26 mars klockan 15.00 avöverhovpredikanten,biskopGottfrid Billing. Förutom första förnamnetBertil (tidigare okänt för prinsar), uppkallades han efter samtligaOscar II:s söner, i den ordning de var födda, alltså efter sin farfar och dennes bröder. Han ammades av sin egen mor, vilket bröt traditionen att kungafamiljens barn tilldelades en amma. Bertilkonfirmerades den 30 mars 1928 iLungsunds kyrka iVärmland.
Som sextonåring körde Bertil enChrysler, med fem kamrater frånLundsbergs skola som passagerare; bilen vurpade och en av dem omkom.[2] Prinsen, som bara hade körkort för motorcykel, åtalades och dömdes att betala böter för förseelse mot motorfordonsförordningen. Utredningen gav vid handen att den omkomne själv vållat olyckan genom att gripa tag i ratten.[3]
Det här avsnittetbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2024-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
När Bertil tjänstgjorde som marinattaché i London 1943 träffade han Lilian Craig, född Davies, som då var gift med skådespelarenIvan Craig. De två blev snart ett par, vilket länge förblev en hemlighet för allmänheten.
Om Bertil som ung hade gift sig med den icke kungliga Lilian skulle han, liksom brodern Sigvard och andra prinsar tidigare gjort, ha avstått från arvsrätten till tronen. Detta ansåg han sig efter brodern prinsGustaf Adolfs död (1947) inte kunna göra, eftersom Bertil då blev husetBernadottes ende arvsberättigade tronföljare i sin generation. Hade kung Gustaf VI Adolf avlidit innan den nuvarande kungen Carl XVI Gustaf blivit myndig torde Bertil, såsom arvfurste, ha trätt in som förmyndarregent.
Lilian, som skildes från sin man 1947, flyttade så småningom ihop med prinsen och parets privata bostad var huvudsakligen iSainte-Maxime i Frankrike. I Sverige använde man från 1949Villa Solbacken på Djurgården i Stockholm som bostad. Bertil disponerade ävenPrins Bertils våning i den östra längan påStockholms slott. Under många år visade pressen en stor hänsyn mot paret genom att aldrig skriva en rad om detta förhållande. Första gången Lilian uppträdde mer officiellt var i samband med Gustaf VI Adolfs 80-årsdag 1962. När kung Carl XVI Gustaf tillträtt tronen och gift sig, bad Bertil om lov att gifta sig, vilket beviljades, och de vigdes i slottskyrkan på Drottningholm den 7 december 1976.
1983 promoverades Bertil till teknologiehedersdoktor vidKungliga Tekniska högskolan.[4]
Prins Bertil avled den5 januari1997 i sitt hemVilla Solbacken efter flera år av sviktande hälsa. Han jordfästes iSlottskyrkan och begravdes efterkatafalkkortege genom Stockholm den 13 januari påKungliga begravningsplatsen iSolna kommun. Hovsorg rådde till den 26 januari.[5]
Bertil var under en stor del av sitt liv verksam som aktivsjöofficer. Han praktiserade ombord på torpedkryssarenÖrnen 1928 och jagarenNordenskjöld 1929. Inskrivning somsjökadett vidKungliga Sjökrigsskolan ägde rum 25 juni 1931 med kadettnummer 1. Under sin utbildning till sjöofficer gjorde prinsen sjöexpeditioner ombord på örlogsbriggenFalken 1931, pansarkryssarenFylgia och torpedkryssarenPsilander 1931–1932, samt pansarskeppetOscar II och torpedkryssarenÖrnen 1934. Sjöofficersexamen erlades den 4 oktober 1934.[6] Åren 1935–1937 var Bertil biträdande marinattaché iParis.[6]
Efterandra världskrigets utbrott var Bertil torpedofficer ombord jagarenMalmö.[7] Från 1940 tjänstgjorde prinsen påmotortorpedbåt vidGålöbasen iStockholms skärgård, bland annat somfartygschef på motortorpedbåtarnaT4 (1940) ochT15 (1941). År 1941 var Bertil flottans provturschef för fyra motortorpedbåtar (T15-T18), vilka byggdes avKockums och hade italienska motorer frånIsotta Fraschini.[8] 1942–1945 tjänstgjorde Bertil som biträdande marinattaché iLondon.[9] Bertil var förstehedersledamot iKungliga Örlogsmannasällskapet (invald 2 april 1941)[10] ochKungliga Krigsvetenskapsakademien (från 1952) samt hedersledamot iSvenska flottans reservofficersförbund (från 1950)[11].
Bertil var känd som "motorprinsen" med anledning av sitt intresse förbilar, vilka han samlade på. Han var ordförande förKungliga Automobilklubben 1947–1993 och motorsportutmärkelsenmotorprinsens medalj är uppkallad efter honom. Han var också idrottsintresserad och ordförande förRiksidrottsförbundet 1947–1991 och i ett år på 1940-talet dessutom förSvenska Golfförbundet och blev därmed även kallad "idrottsprinsen". Andra populära benämningar var "Skridskoprinsen", "Hopparprinsen", "Flygarprinsen", "MC-prinsen", "Golfprinsen" och "Bouleprinsen".[12]Prins Bertils boulehall påDjurgården i Stockholm är uppkallad efter honom.
Sannolikt var det Bertils motorintresse som ledde till, att han fick inviga Sveriges förstamotorväg (den 11kilometer långa sträckan mellanMalmö ochLund) år 1953.[13] Han klippte inte bara invigningsbandet, utan var också den förste att köra på denna motorväg.
Bertil var ordförande iSamfundet Nordiska museets & Skansens vänner 1953–1996. Från och med 1973 och fram till sin död var Prins Bertil stormästare förSvenska Frimurare Orden.
Prinsen studerade vid resturangskolan Cordon Bleu 1935–1937 i Paris. Han citerades senare "Hade jag inte fötts prins skulle jag blivit kock". Han blev hedersmedlem i Gastronomiska akademin år 1958.[14]
IHalmstad har Bertil en vandringsled uppkallad efter sig,Prins Bertils stig, vilken går från centrum ut tillTylösand, där prins Bertil hade ett sommarhus, och sedan vidare tillMöllegård. På stigen hålls årligen motionsloppet Prinsens minne. Ett årligt tävlingsrace, Prins Bertil Memorial, äger rum på Djurgården i Stockholm i juni varje år.
Bertil titulerades under sitt liv officiellt på två olika sätt, beroende på period:
Översikten bygger påordenshistoriografenPer Nordenvalls bokKungliga Serafimerorden 1748 – 1998.[21]
Företräddes av Kronprins Carl Gustaf (Carl XVI Gustaf) | Sveriges tronföljare 1973–1979 | Efterträddes av Prins Carl Philip |
|