Prästgatan är engata iGamla Stan iStockholm. Den går innanförStockholms äldre stadsmur som en gång omgav Gamla stans högplatå och har kvar sin ursprungliga sträckning från den korta delen norr omStorkyrkobrinken tillÖsterlånggatan.
Vidnamnrevisionen 1885 bestämdes denna gatans namn tillPrästgatan, men redan 1586 omnämns gatan somPrästegathen efter de bostäder som fanns där för stadens kaplaner. De fyra små husen som kaplanerna bodde i revs 1708. Då uppfördes den ännu kvarstående prästbostaden.
Den sydliga delen av gatan kallades på 1730-taletStenbergs gränd efter den tyske adelsmannen och hovstallmästaren Antoniusvon Steinberg (död 1675). Han ägde helakvarteret Venus som ligger intill grändens södra slut. Från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet kallas samma avsnitt förTyska Prästgatan, efterTyska kyrkans präster och den norra delen hette under samma tidSvenska Prästgatan, efterStorkyrkans präster. Den korta delen norr om Storkyrkobrinken hette ursprungligenHelvetiegränden och det namnet kom från ett område som kalladesHelvetet. 1451 omtalas en tomtbelæghin i helvite. Varför området kallades så finns olika uppfattningar om, möjligtvis kan det berott på attbödeln bodde där.
Vid hörnet mellanKåkbrinken och Prästgatan finnsrunstenenU 53 inmurad i husgrunden och en kanonpipa i hushörnet. På runstenen står det:Torsten och Frögunn lät resa stenen efter sin son. Frögunn är ett hedniskt kvinnonamn och stenen antas vara från 1000-talet, huggen av en runhuggarmästare frånUppland. Stenen har antagligen kommit hit som byggmaterial. Var den ursprungligen stått vet ingen längre. Kanonpipan placerades här någon gång på 1600-talet som hörnskydd mot de stora vagnar som börjat trafikera de smala gatorna.[1]
Brottet som låg som bakgrund till det berömdaSagerska målet ägde rum på Svenska Prästgatan 14 (nuvarande Prästgatan 32) år 1848.
På Prästgatan 78 föddes konstnärenCarl Larsson 28 maj 1853. Reliefen på fasaden som berättar detta sattes dit 1920 avStockholmsgillet.
Wikimedia Commons har media som rörPrästgatan.