Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Polen

Koordinater:52°N19°Ö / 52°N 19°Ö /52; 19
Från Wikipedia
För andra betydelser, sePolen (olika betydelser).
Polen
Republiken Polen
Rzeczpospolita Polska
FlaggaStatsvapen
Nationalsång: Mazurek Dąbrowskiego(”Jeszcze Polska nie zginęła” – ”Än är Polen ej förlorat”)

läge
Huvudstad
(även största stad)
Warszawa
Officiellt språkPolska
StatsskickSemipresidentiellrepublik
 - presidentKarol Nawrocki
 - premiärministerDonald Tusk
SjälvständighetfrånÖsterrike-Ungern,Tyskland ochRyssland 
 - Deklarerad11 november1918 
 - Erkänd11 november1918 
Area
 - Totalt312 679 km² (70:e)
 - Vatten (%)2,6 %
Demografi
 - 2017 års uppskattning40 485 779[1][2] (34:a)
 - Befolkningstäthet129 inv./km² (66:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 1,705 biljonerUSD[3] (21:a)
 - Per capita 45 343USD[3] (41:a)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 748,9 miljarderUSD[3] (22:a)
 - Per capita 19 912USD[3] (50:e)
Ginikoefficient (2021) 26,8[4] 
HDI (2021) 0,876[5] (34:e)
Valutapolskzłoty (PLN)
TidszonCET(UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktRysy,2499 m ö.h.
 - Största sjöŚniardwy,113,8 km²
 - Längsta flodWisła,1047 km
Kör påHöger
Nationaldag3 maj (till minnet av 1791 års konstitution)
NationalitetsmärkePL, POL
LandskodPL[6], POL[6], 616[6]
Toppdomän.pl
Landsnummer48

Polen (polska:Polska) formelltRepubliken Polen (Rzeczpospolita Polska), är enrepublik iCentraleuropa. Polen gränsar tillTyskland i väst,Tjeckien ochSlovakien i söder,Ukraina ochBelarus i öst samtLitauen ochRyssland (Kaliningrad oblast) i norr. Landet har även maritim gräns iÖstersjön i norr motdanskaBornholm ochSverige. Polens maritima territorialanspråk är 12nautiska mil.

Den allra största delen av befolkningen på cirka 40 miljoner invånare ärpolacker, talar det officiella språketpolska och tillhör främst denromersk-katolska kyrkan.

Polen är ett land med en lång historia. Nationen blev till på 900-talet och var under perioder enstormakt, men förlorade helt sin självständighet på 1700-talet. Landet återfick självständighet efterförsta världskriget, men betalade ett högt pris underandra världskriget då landet ockuperades av bådeNazityskland ochSovjetunionen. Efter krigsslutet hamnade landet i Sovjetunionens intressesfär (Östblocket). 1989 fick Polen den första icke-kommunistiska regeringen sedan kriget och i januari 1990 upplöstes kommunistpartiet. Efter kommunismens fall är Polen enliberal demokrati med fria val ochmarknadsekonomi. Polen är medlem i militäralliansenNato sedan 1999 och iEuropeiska unionen sedan 2004.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Det finns flera teorier om ursprunget till detpolska namnet på Polen –Polska. Enligt den vanligaste teorin kommer namnet frånpolanerstammen (Polanie), som bodde i dagensStorpolen och var den dominerande stammen i området. NamnetPolanie däremot tror man kommer från ordetpole vilket betyder slätt och åker på polska, alltså skulle polanie kunna översättas tillslättmänniskor.

Under forntiden kallades landet pålatin förTerra Poloniae (landet Polen) ellerRegnum Poloniae (riket Polen). NamnetPolska börjades först att användas på1000-talet. Polanernas gamla land blev på1300-talet kallat förStaropolska (Gamla Polen) men byttes senare tillWielkopolska (Storpolen). Området i söder blev kallatMałopolska (Lillpolen).

Andra namn som förekommer på Polen (persiskans لهستانLahestān ellerLehestān ochlitauiskansLenkija) och påpolacker (turkiskansLeche,ryskansLach ochungerskansLengyel) kommer från namnet pålędzianiestammen som troligtvis bodde i södra Polen.

Det polska ordetrzeczpospolita (iRzeczpospolita Polska) betyderrepublik och används endast om det egna landet, alltså Polen. Ordetrepublika används om andra republiker som iRepublika Czeska (RepublikenTjeckien).

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Polens historia
Polens historia

Denna artikel är en del aven serie
Kronologi
Lista över polska monarker
Förhistoria och protohistoria
Stenåldern
Brons- och järnåldern
Antiken
Medeltiden
Tidig medeltid (c:a 800–1025)
Kungariket Polen (1025–1385)
Kungariket Polen (1385–1569)
Polska guldåldern
Tidig modern tid
Polsk-litauiska samväldet (1385–1795)
Polens delningar
Hertigdömet Warszawa (1807–1815)
Moderna Polen
Kongresspolen (1815–1915)
Första världskriget (1914-1918)
Andra republiken (1918–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Folkrepubliken Polen (1945–1989)
Samtid
Tredje republiken (1989–idag)
Kristnandet och grundandet av Polen år 966, målning avJan Matejko.
Polen och Litauen under slutet av1300-talet.
KonungSigismund styrde Polen och Sverige som två förenade kungariken.
Slaget vid Grunwald år 1410, medeltidens största slag, avJan Matejko.

Rikets grundande

[redigera |redigera wikitext]

Det är först på 900-talet som namnet Polska (Polen) började användas, särskilt om landet runt det nuvarandePoznań.[7] Vid den tiden bodde det västslaviska folketpolaner i området runt Poznań. Tillsammans med andraslaviska,baltiska,keltiska ochgermanska folk befolkade polanerna landet öster om flodenOder - även känt somStorpolen - som allmänt anses utgöra kärnan i det moderna Polen. Så småningom började polanerna att få större inflytande och kom slutligen att utgöra den politiska eliten i en framväxande stat.[7] Polanerna gick på 900-talet samman med en radvästslaviska folk som levde mellan flodernaWisła,Noteć ochWarta och bildade ett gemensamt rike, styrt av hertigenMieszko I (ca962992).[8][9]

Det nya riket erövrade områden vid Östersjön med välbeställda handelsplatser och upprättade relationer med andra stater.[7] År 966[7] togs dessutom beslutet att gå över till denromerska katolicismen, en religion som hade spridit sig frånBöhmen.[8] Att influenserna kom från just Böhmen gjorde att det polska riket kunde bilda en egen politisk väg, oberoende avKievrus i öst och dentysk-romerske kejsaren i väst.[8] Ett par år senare, 968, skapades ettbiskopsdöme iPoznań.[7] Vid Mieszkos död sträckte sig det polska riket från Östersjön tillKarpaterna och liknande därmed det moderna Polens gränser.[10]

Efter Mieszkos död tillträddeBoleslav I tronen, dock efter stridigheter eftersom man i Polen vid tiden inte hade införtförstfödslorätt till tronen. Boleslav befäste rikets makt och samlade en betydande armé. År 1000 tog hertigen emot den tysk-romerske kejsarenOtto III som vid besöket erkände den polske hertigenssuveränitet och dessutom gick med på att Polen skulle få ettärkestift iGniezno. De båda besluten var en stor politisk framgång för Polens internationella status och år 1025 kröntes Boleslav dessutom till kung.[10]

Perioden som följde efter Boleslav innebar en stigande makt för den feodala adeln, vilket ledde till regional splittring i landet. Från1100-talet styrdes Polen i praktiken genom de regionala furstendömenaStorpolen,Lillpolen,Kujavien,Masovien ochSchlesien, där furstarna för respektive område kämpade om den polska centralmakten i Kraków. Vid tiden rådde dessutom fejder i de polska gränsområdena, i väster mot ett tyskt militärstånd och nära östersjön stred man motTyska orden. I öster utmanades gränstrakterna avlitauiska ochmongoliska grupper, särskilt från 1240-talet och framåt. I det regionalt splittrade Polen och i striderna mot angränsande folk fungerade den katolska kyrkan som sammanhållande kraft.[7]

Vladislav Alnshög (Władysław I Łokietek) enade dock riket och kröntes till kung av det enade Polen år 1320.

Medeltid till återvunnen suveränitet 1920

[redigera |redigera wikitext]

Det medeltida kungariket Polen ingick1385 ipersonalunion medstorfurstendömet Litauen för att freda sig motTyska orden respektive det moskovitiskaRyssland. År 1569 ingick Polen och Litauen i enrealunion varpå Litauen de facto utgjorde en del av Polen. Denna tid kallas fördet gyllene seklet och landet kallades då för detpolsk-litauiska samväldet eller "Republiken av två nationer" (Rzeczpospolita Obojga Narodów). Under 1500-, 1600- och 1700-talen ökade successivt denpolska adelns makt på bekostnad av de polska kungarna, vilket till slut ledde till regelrätt kaos. Det berömda uttrycketliberum veto (latin för "fritt veto") härrör från en tid då en enda adelsman hade rätt att stoppa ett riksdagsbeslut då absolut enighet i en fråga ansågs som grundläggande för att den skulle genomdrivas. Uttrycketpolsk riksdag härrör från denna tid och används än idag om situationer där kaos och oenighet råder.

1594–1649 utbröt flerakosackuppror i det polska riket som bottnade i framför allt religiös förföljelse av ortodoxa ukrainare av den katolska kyrkan och den polska staten. Det sista upproret ledde till att Ukraina1654 anslöt sig tillRyssland. Enligt fredsavtalet mellan Ryssland och Polen 1667 tillföllUkraina slutligen Ryssland. (Se vidarePolens historia.)

Konstitutionen från 1791, målad av Jan Matejko.

I slutet av 1700-talet delades det nedgångna och svaga Polen vid tre tillfällen (1772, 1793 och 1795) upp mellan stormakternaRyssland,Preussen samtÖsterrike-Ungern (se vidarePolens delningar). Territoriet krympte vid de båda första delningarna, och genom den sista delningen upphörde landet helt att existera som självständig stat. Den polska nationen fick därefter förvalta och utveckla sin kultur underjordiskt, trots återkommanderussifierings- och förtyskningskampanjer.

Tusentals polacker sökte sig till det revolutionäraFrankrikes härar för att under dess fanor kämpa för Polens frihet i helt polska legioner.Napoleon I upprättade år 1807Storhertigdömet Warszawa, vilket var en fransk lydstat. Polackerna förväntade sig att storhertigdömet skulle vara det första steget inför återupprättande av en suverän polsk stat. Storhertigdömet Warszawa erövrades av densjätte koalitionens styrkor1813 och tillföll Ryssland efterWienkongressen1815. Under resten av 1800-talet följde ett pärlband av misslyckade polska uppror, som alla slogs ner hårt (1830–1831, 1832, 1844, 1846, 1848–1849,1863–1865, 1866 samt 1905). Polacker deltog även i uppror i andra stater som var direkt eller indirekt riktade mot någon av Polens tre ockupationsmakter (Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern). Först efterförsta världskriget upprättades år1918 en oberoende, suverän polsk stat. Striderna i Polen slutade emellertid inte efter första världskriget. Det återföddaPolen hamnade omedelbart i konflikt med samtliga grannstater om territorier dessa också gjorde anspråk på.

Konflikten med Ukraina och därpå med Sovjetryssland var den allvarligaste och mest omfattande. Detpolsk-sovjetiska kriget 1920 slutade med en polsk seger och 1921 fastställdes den polska gränsen i öst genomfredsavtalet i Riga.

Andra världskriget

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Polen under andra världskriget

I samband medMünchenavtalet i september1938 ockuperade Polen delar av det tjeckiskaSchlesien, polsktalandeZaolzie (tjeckiska:Záolší) samt den tjeckiska delen av den polsk-tjeckiska stadenCieszyn.

  Polens gränser efter 1945
  Polens gränser 1939
  Polen-Litauen 1569
  Polens gränser 1000

Den 1 september 1939 invaderadeNazityskland Polen, vilket i praktiken även var startskottet förandra världskriget. Den 17 september inleddes detpolsk-sovjetiska kriget då Sovjetunionen gick in i östra Polen i enlighet med överenskommelsen medTyskland iMolotov–Ribbentrop-pakten. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen och polackerna förföljdes svårt av båda.

Anslutningsformen av de av Tyskland respektive Sovjetunionen kontrollerade områdena skilde sig stort från varandra. OmHitler med sitt direktiv från den 8 oktober 1939 helt enkeltannekterade dessa områden genom att förklara dem en del av Tyskland, så organiserade den sovjetiska ledningen två val (i västra Ukraina respektive västra Belarus) med målsättning att ansluta dessa områden till Sovjetunionen. (SePolens historia, avsnittet Polen under andra världskriget 1939–1945 för fler detaljer kring dessa val.)

Sex miljoner polacker, varav tre miljoner avjudiskt ursprung, men även andra etniska grupper,sexuella minoriteter och individer med psykisk ohälsa somTredje riket ansåg överflödiga, sändes tillkoncentrationsläger och mördades. Särskilt den polskaintelligentian förföljdes. Polackerna, i likhet med allaslaver, ansågs somundermänniskor av nazisterna och skulle mer eller mindre utrotas. Detta var orsaken till att polackerna hade den största och effektivastemotståndsrörelsen i Europa under kriget (400 000 personer[11]).

Polska ungdomar som slåss för självständighet underWarszawaupproret1944.

I den sovjetkontrollerade halvan av Polen förföljdes också polacker och judar liksom de övriga stora folkgrupperna: ukrainare, vitryssar och litauer. Minst 21 857 polskaofficerare mördades i sovjetiska krigsfångläger (bland annat i samband medKatynmassakern). Mellan 320 000[12][13] och 1,5 miljoner polska medborgare[14] – män, kvinnor och barn – förflyttades eller deporterades till de inre delarna av Sovjetunionen där närmare 325 000 dog av umbäranden.[15][16][17] Först vid Hitlers anfall mot Sovjetunionen förbättras dessa polackers villkor något.Polska exilregeringen lyckades utverka att 115 000 polacker fick utvandra överPersien, och soldaterna i gruppen fick utgöra stommen i Polska armén som bland annat deltog i de västallierades Italienoffensiv. Samtidigt befann sig hundratusentals polacker i exil i Västeuropa, dit de tagit sig för att strida i de västallierades reguljära arméer. Vid krigets slut kämpade 250 000 polacker på västfronten, vilket gjorde dem till den tredje största armén efterUSA:s ochStorbritanniens. Samtidigt marscherade närmare 400 000 polacker vid sidan av den sovjetiskaRöda armén motBerlin. Totalt sett var den polska maninsatsen den fjärde största efter Sovjet, USA och Storbritannien. Polackerna stred på samtliga krigsarenor i Europa,Nordafrika och påAtlanten.

Trots det stora deltagandet, och det stora lidandet som kriget orsakade, överlät de västallierade Polen tillStalin och den sovjetiska intressesfären. Följden blev attPolen 1945–1947 fick utstå ytterligare två år av strider och konflikter, som följdes av en drygt 40-årig kommunistdiktatur. Dessutom flyttades Polens landgränser efter kriget västerut, då de östra delarna av Polen tillföll Sovjetunionen (områden som idag tillhörBelarus ochUkraina). Polen fick som kompensation tidigare tyska områden i väster somHinterpommern,Stettin,Posen-Westpreussen, större delen avSchlesien och södra delen avOstpreussen. Miljontals människor iPolen ochTyskland fördrevs till följd av denna gränsomdragning. 500 000 polacker stannade i exil i väst på grund av sovjetstyret i Polen. Under Stalinperioden efter kriget kom ett stort antal polacker från motståndsrörelsen (under kriget) att utsättas för repressalier: de avrättades, fängslades eller deporterades avNKVD till sovjetiskaGulag. Polen var, vid sidan omTjeckoslovakien, den enda segrarnationen som fick se sitt lands territorium krympa efter andra världskrigets slut. Med sex miljoner dödade polska medborgare av en befolkning på 35 miljoner (1939) blir det förluster på 18 procent, att jämföras med 0,2 procent förUSA, 0,9 procent förStorbritannien, 7,4 procent förTyskland, 7,4 procent förJapan, 11,1 procent förJugoslavien och 11,2 procent förSovjetunionen.[18]

Modern tid

[redigera |redigera wikitext]
Kulturpalatset i Warszawa, en gåva från Sovjetunionen till det kommunistiska Polen.
Karta över det moderna Polen

Makten i Polen togs över av ensovjetkontrollerad övergångsregering genom riggade val som gav kommunistpartiet makten[19] i samband med befrielsen frånNazityskland under slutet av andra världskriget. Landet utropades till enkommunistiskfolkrepublik (officiellt namn 1947–1990:Polska Rzeczpospolita Ludowa) år1947 efter strider som kostat ytterligare 100 000 polacker livet. Landet var under sin tid som folkrepublik medlem avWarszawapakten ochComecon. Under auktoritär ledning av detPolska förenade arbetarpartiet (PZPR) förblev Polen en kommunistiskfolkrepublik ända till 1990 (de facto 1989) då ett fritt, demokratiskt Polen utropades.

Under Stalin-perioden styrdes landet med mycket repressiva metoder. I juni 1956 kulminerade protesterna mot kommunistpartiets politik i den så kalladePoznańrevolten. Efter Stalins död inleddes1956 en viss reformering och liberalisering underWładysław Gomułka. Efter 1968 kanaliserades missnöje med systemet i enantisemitisk utrensning[20][21] och 1970 efter oroligheter i hamnstädernaGdańsk,Gdynia,Szczecin med dödsskjutningar av demonstrerande arbetare[22][23] avsattes Gomulka avEdward Gierek.

Gierek försökte modernisera landets industri genom vidlyftiga lån och import, detta samtidigt som missnöjet bland befolkningen ökade och ledde till en långvarig strejkvåg. I september 1980 avsattes Gierek av partiet. Strax därefter bildades den fria fackföreningen och medborgarrättsorganisationenSolidarność ("Solidaritet") under de vilda strejkerna, medLeninvarvet i Gdańsk som centrum. Till strejkledare utsågsLech Wałęsa, som senare blevPolens president. Arbetarna vid varvet krävde att få förhandla med regeringen i direktsänd TV, för att minska regeringssidans möjligheter att manipulera kraven.1981 blev generalWojciech Jaruzelski vald till partichef och13 december1981 införde hanundantagstillstånd i syfte att återställa kontrollen över landet och troligen i ett försök att förhindra en sovjetisk invasion (liknandeBudapest 1956 ochPrag 1968). Jaruzelski förblev vid makten till kommunismens sammanbrott i östblocket 1989, var president under övergångstiden och avgick 1990, då Solidaritets ledare,Lech Wałęsa, tillträdde som president. Sedan dess har landet demokratiskt statsskick.

Lech Wałęsa (1980).

Under kommunisteran led landet av stora brister i medborgarrätt och demokrati, ineffektiv produktion och varubrist, vilket ledde till att korruption och svartabörssystem permanentades. All industri och alla kommunikationsmedel var statsägda, med undantag för små hantverkar- och handelsföretag. I motsats till Sovjetunionen och dess övriga satellitstater förblev det mesta av jordbruket privatägt av självständiga småbrukare. Vid övergången till marknadsekonomi ställde bland annatvärldsbanken krav på sanering av ekonomin. Numera har landet hög tillväxt bland annat genom utbyggnaden av industrin och tjänstesektorn och genom utflyttning av tillverkning från västländer. Hög arbetslöshet och låga löner under vänsterstyret av PO (Platforma Obywatelska, Medborgarplattformen) ledde till att många polacker sökte sig till Västeuropa. Sedan PiS (Lag och rättvisa) tog makten har läget förbättrats och Polen hade Europas största tillväxt 2019, i maj samma år var bara 3,6 procent av polackerna arbetslösa enligt Eurostat[24].

Polen gick med iNato1999, iOECD 1996, och iEuropeiska unionen 2004. Landet deltog från2003 som en avUSA:s allierade iIrakkriget.[25]

Under den nationalkonservativa PiS-regeringen (Lag och rättvisa) 2015-2023 reformerades Polen genom en samhällsrevolution vilken utlovades av partiet i valet 2015. Inom offentligheten blev myndighetschefer, bland annat inom kultursfären, avskedade på grund av politiska skäl. Likaså försvagades domstolarnas självständighet, vilket även innefattade landets författningsdomstol. När det gäller media rensades landets Public Service på kritiska personer och kom att likna en propagandakanal förJaroslaw Kaczynski.[26][27][28][29][30][31][32][33][34][35][36][37]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Polen gränsar motTyskland ochTjeckien i väst,Slovakien i syd,Ukraina i sydost,Belarus i öst,Litauen i nordost ochRyssland (Kaliningrad) i norr. Landets yta är 311 888 km2, ungefär 3/4 av Sveriges yta. De nuvarande gränserna fastställdes 1945, som en följd av andra världskrigets slut. Polen förlorade då ungefär 1/3 av sin yta i öster tillSovjetunionen, ett område som bland annat omfattadeVilnius i nuvarande Litauen, samt delar av nuvarande västra Belarus och västra Ukraina. Samtidigt fick landet tidigare tyska områden i väster och nordöst:Nedre Schlesien,Pommern och 2/3 avOstpreussen. De nya gränserna innebar att Polen försköts ett par hundra kilometer åt väster, samt fick en längre kust mot Östersjön.[38]

Topografi

[redigera |redigera wikitext]
Strand iHel, norra Polen.
Tatrabergen i södra Polen.

Den huvudsakliga delen av Polen består av lågland, där 90% av ytan ligger lägre än 300 meter över havet. Den polska kusten motÖstersjön utgörs av sandstränder och är flack med mångalaguner. Längs kusten ligger flera större städer somGdańsk ochGdynia. De norra delarna av Polen präglas utöver kusten även avBaltiska landryggen, en rygg av moränlandskap som går genom landet i öst-västlig riktning.[38]

Hela den södra gränsen motTjeckien ochSlovakien utgörs av bergskedjanKarpaterna (Tatrabergen). SkidortenZakopane är ett populärt resmål. Längs den tjeckiska gränsen heter bergenSudeterna, vars högsta berg är Śnieżka (Sněžka) (1602 m ö.h.). Senare övergår bergen i Karpaterna. På den polska sidan är bergetRysy högst med sina 2499 m ö.h.

I södra Polen liggerPustynia Błędowska, enöken på 32 km². Den är en av fem naturligt skapade öknar i Europa. Den skapades av en smältande glaciär för flera miljoner år sedan men har på senare tid börjat krympa i storlek.

Hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Genom hela landet, från Tatrabergen i söder till Östersjön i norr, genom städer somKraków,Warszawa,Toruń ochGdańsk, slingrar sig landets längsta flodWisła, som är1 047 kilometer lång. Floden rinner ut i Östersjön iGdańskbukten.[38] Andra stora floder ärOdra,Warta ochVästra Bug.

Masurien (polska:Mazury), som återfinns i nordöstra Polen, är en region som befinner sig på denBaltiska landryggen som går genom norra Polen.[38] I detmasuriska sjödistriktet finns många stora sjöar och är ett omtyckt semestermål sommartid. Polens största sjöŚniardwy är en av sjöarna i området, tillsammans med bland annatMamry,Luknajo ochNiegocin.[39]

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Polen har ett tempererat klimat, i norr och väster är klimatet mildare med svalare somrar och mildare vintrar, medan klimatet i söder och öster är ett inlandsklimat med varmare somrar och kallare vintrar. Medeltemperaturen i Polen varierar mellan 15 och 25 °C på sommaren och mellan 0 och −5 °C på vintern. Den kallaste regionen i Polen ärPodlasiens vojvodskap vid gränsen tillBelarus; temperaturen här kan på vintern falla ner till −15 °C.

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]

Vissa djur- och växtarter som dött ut på en del andra håll iEuropa kan man idag hitta i Polen, till exempeleuropeisk bison,brunbjörn,varg,lodjur,älg,stork ochbäver.

I östra Polen finns den uråldrigaBiałowieżaskogen. Skogen är den enda återstående delen av den jättelika skog som en gång täckte hela europeiska låglandet. Skogen är avUnesco utsedd tillbiosfärreservat. I Białowieżaskogen lever den enda vilda populationen av europeisk bison.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]
Polens riksdag, Sejmen.

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Polen är enligt författningen från 1997 endemokratiskrepublik ochenhetsstat medparlamentarism.Polens president är landets statschef och väljs vid fria val på en period om fem år och sitter i högst två mandatperioder. Presidenten föreslår en premiärminister som ska godkännas avsejmen. Presidenten kan lägga veto mot lagstiftning, något som dock kan rundas om 60% av ledamöterna i parlamentet röstar för att upphäva veto. Utrikes- och försvarspolitik är två områden som presidenten har ett övergripande ansvar för, men i praktiken är statschefens möjligheter att påverka politiken begränsat.[40]

Polen har etttvåkammarparlament som består avsejmen och senaten. Sejmen tillsätts genomproportionella val vart fjärde år och har 460 ledamöter. Isenaten finns 100 senatorer, som också väljs vart fjärde år genom personval. Sejmen har sedan en femprocentsspärr, som dock inte gäller för etniska partier. En spärr på åtta procent gäller partiallianser. Spärrarna till parlamentet har lett till att det finns relativt få partier representerade i sejmen. Varje medborgare över 18 år har rösträtt.[40]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Polens administrativa indelning
Polens vojvodskap.
Polens vojvodskap.

Polen är sedan 1999 uppdelat i 16województwa (vojvodskap (motsvarar en blandning av Sverigesregioner ochlän)):

Inom vojvodskapen finnspowiaty, vilket skulle kunna översättas meddistrikt. Sedan 2009 finns 314powiat ziemski (landsdistrikt) och 65powiat grodzki (stadsdistrikt). På lokal nivå är Polen indelat i 2478gmina (kommuner).

Politik

[redigera |redigera wikitext]

De politiska skiljelinjerna går huvudsakligen mellan konservativa och liberaler, där partietLag och rättvisa (PIS) är ett stort parti bland de konservativa, medanMedborgarplattformen (PO) är ett liberalt mittenparti. I oktober 2023 vannMedborgarkoalitionen ledd av Donald Tusk parlamentsvalet och fick egen majoritet i sejmen. Nuvarande president ärKarol Nawrocki.

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]

Landets läge mellanTyskland ochRyssland har präglat Polen under stora delar av 1900-talet och 2000-talet. Under perioden frånandra världskriget fram till 1989 befann sig Polen i densovjetiskaintressesfären, något som påverkade landet kraftigt. Efter östblockets och Sovjetunionens upplösning förändrades geografin runt Polen genomgripande och landet fick många nya grannar: ettåterförenat Tyskland ersatteÖsttyskland som polsk granne,Tjeckien ochSlovakien dök upp som separata länder.Litauen,Belarus,Ukraina ochRyssland uppstod å sin sida som självständiga stater ur det forna Sovjetunionen. Ryska trupper fanns i landet fram till 1992.[41]

På 1990-talet, 1999, blev Polen medlem iNato, något som Ryssland först motsatte sig men accepterade efter en överenskommelse mellan Nato och Ryssland om ett gemensamt råd. Några år senare, 2004, gick landet med i EU. Under perioden 2015-2023 var relationerna mellan Polen och EU kyliga på grund av den konservativa ochEU-skeptiska polska regeringen. Polen har haft en relativt hård linje gentemot Ryssland efter denryska invasionen av Ukraina 2022, något som även har påverkat den polska synen på EU i mer positiv riktning.[41]

Försvar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Polens militär
Tre styckenF-16 Fighting Falcons frånPolska Flygvapnet.

Polens militär kallas Wojsko Polskie. Militären är indelad i tre grenar: armén, flygvapnet och flottan. Alla grenar lyder under Försvarsdepartementet (Ministerstwo Obrony Narodowej).

Militärens styrkor uppgår till 163 000 aktiva och 234 000 reserver.[42] Militären i Polen består av värnpliktiga som tjänstgör i 9 månader och professionella soldater. I dagsläget är 60 procent av Polens soldater professionella.

Polens totala försvarskostnad ligger på 12[43] miljarder dollar per år vilket innebär att man rankas som land nummer 19 i världen med avseende på försvarskostnad.[44]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Warszawas finanscentrum.

Polen var en av desovjetiska lydstater som hade starkast ekonomi. Sedan den ekonomiska omvandlingen inleddes 1989 har den polska handeln fått en ny inriktning. Den största strukturförändringen i Polens utrikeshandel har skett till följd av handelsblocketComecons sammanbrott. 1997 gick 64 procent av Polens sammanlagda export till EU och 64 procent av importen kom därifrån.[45]

Den största privatiseringen av statligt ägda företag i Polen har fram till idag varit det statliga telekommunikationsbolaget,Telekomunikacja Polska, som såldes tillFrance Télécom år 2000. År 2004 skedde dessutom en utförsäljning av 30 procent av aktierna i Polens största bankPKO Bank Polski.

Efter Polens inträde iEuropeiska unionen skedde en massiv arbetskraftsutvandring av attraktiva yrkesgrupper till huvudsakligenIrland ochStorbritannien vilket skapade arbetskraftsbrist i landet av bland annat läkare, ingenjörer, hantverkare, byggnadsarbetare och jordbruksarbetare. Polen har försökt åtgärda vissa brister genom att tillåta arbetskraftsinvandring av bygg- och jordbruksarbetare från Ukraina. Arbetskraft har också återvänt när lönerna höjts.

Warszawas börs.

Sedan 1990-talet har den polska ekonomin utvecklats mycket snabbt och övergången frånplanhushållning tillmarknadsekonomi har gått relativt smidigt. I början av 1990-talet stod denprivata sektorn för 18 procent av BNP och, som jämförelse, för 88 procent av BNP 2006.[46] 2014 steg Polens BNP 3,3 procent under det första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år.[47] Den polska privatiseringsprocessen och det aktiva främjandet av utländska investeringar och entreprenörskap har skapat en stor privat sektor bestående till stor del av små och medelstora företag, av vilka många är verksamma inom tjänstesektorn. Polen var det enda EU-land som uppvisade en positiv tillväxt under hela den globalafinanskrisen 2007–2008.[46][48]

Trots mycket starka tillväxtsiffror för polsk ekonomi i början av 2010-talet så klassades Polen fortsatt som ettjordbruksland. Polackernas levnadsstandard motsvarande 65 procent av EU-genomsnittet, vilket var i samma nivå som andra östeuropeiska länder.[49] Polen hade en arbetslöshet på 11,8 procent i februari 2012 men bara 3,6 procent maj 2019 enligt Eurostat. Medelnettoinkomsten per invånare var3 024 kronor i månaden (juni 2012), vilket var under EU-genomsnittet på14 968 kronor i månaden i juni 2012.[50][51] Medelinkomsten 2019 var uppe i 5140 pln eller cirka 1200 euro[52]

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Under 2011 uppskattades Polens export till 138,8 miljardereuro. Den största polska exporten är: maskiner och transportutrustning, inklusive bilar (39,6 %), basmetaller och tillhörande produkter (11,8 %) samtplast och tillhörande produkter (7 %).[53] Exporten av livsmedel och jordbruksprodukter är också viktig för Polen. 2013 utgjorde den 13 procent av den sammanlagda polska exporten (20 miljarder euro) och visade en ökning om drygt 11 procent i värde. Samma år var Tyskland, Storbritannien och Ryssland de största marknaderna för polsk livsmedelsexport.[54]

Huvudstaden Warszawa är landets ekonomiska centrum och rankas på första plats iCentraleuropa om man räknar utländska investeringar. Idag[när?] är Polen EU:s sjätte största ekonomi och den 23:e största i världen.

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]
Ett av Warszawas regionaltåg.
Stadstransporter
[redigera |redigera wikitext]

I Polen utgörs transporten i storstäderna avbussar ochspårvagnar, i flera städer finns äventrådbussar och i Warszawa finns som enda stad i Polen etttunnelbanesystem. Polen var det enda land i det forna östblocket som helt saknade tunnelbana då man förr byggde tunnelbanor i städer som hade över en halv miljon invånare. Polens första tunnelbana, den i Warszawa, öppnades 1995, ännu pågår utbyggnaden av den första och andra linjen och man förbereder för en tredje.

Vägar
[redigera |redigera wikitext]

Polensvägnät har en ganska blandad standard. Under den tid då Polen tillhördeÖstblocket var resurserna för att bygga vägar bristfälliga. Mindre vägar har därför fortfarande en lägre standard eftersom det tar tid att rusta upp dessa. Därför pågår numera omfattande upprustningar av det polska vägnätet. Polen har haftmotorvägar under en lång tid. Den äldsta motorvägen går frånOpole till gränsen mot Tyskland och är byggd under1930-talet. Omfattande upprustning av denna motorväg pågår, och ny- och utbyggnad av motorvägar är på gång; flera av dessa nya motorvägar är avgiftsbelagda.

MellanElbląg i Polen ochKaliningrad iRyssland leder enruinmotorväg byggd föreandra världskriget, då denna del av Polen tillhördeTyskland och kallades förOstpreussen.

Järnvägar
[redigera |redigera wikitext]
Ett PKP-tåg -Pendolino.

Järnvägsnätet är väl utbyggt i Polen. Tågtrafiken sköts främst av statligaPKP (Polskie Koleje Państwowe). Detta företag består av flera grenar, dessa är:

  • PKP Polskie Linie Kolejowe (huvudadministrationen)
  • Polregio (regionala passagerartåg)
  • PKP Cargo (godstransport)
  • PKP Intercity (expresspassagerartåg)

Tågen går i hastigheter som är normala iEuropa och tågens standard är numera förhållandevis hög.Man kan dock fortfarande se var den gamla gränsen mellanTyskland ochRyssland gick föreFörsta världskrigetjärnvägsnätets täthet var betydligt högre på den tyska sidan av gränsen.

2004 fanns det totalt 23 852 km järnväg totalt i Polen.

Flyg
[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Lista över flygplatser i Polen
LOT Polish Airlines.

Polens statsägda flygbolag heterLOT Polish Airlines (Polskie Linie Lotnicze) och är ett av världens äldsta flygbolag grundat1 januari1929. LOT är sedan2003 med iStar Alliance (dessförinnan i det numera nedlagda Qualiflyer).

På senare tid har andra aktörer, främstWizz Air ochNorwegian, tagit sig in på marknaden och erbjuder nu lågprisflyg till flera olika destinationer, bland annatStockholm (Wizz Air flyger frånNyköping/Skavsta flygplats; Norwegian frånArlanda),Malmö/Sturup samtGöteborg, till bland annatBudapest,Katowice,Warszawa,Poznań,Rzeszów ochGdańsk.

Vattentransport
[redigera |redigera wikitext]

I Polen finns 3812 km navigerbara floder som kan användas som transportvägar inåt land. Den längsta floden är Wisła som rinner från Kraków i söder ner till kusten vid Gdańsk. Polens viktigaste hamnstäder är Gdańsk,Gdynia,Świnoujście ochSzczecin.

Telefoni

[redigera |redigera wikitext]

2006 fanns det 34,8 miljoner mobiltelefoner och 12,7 miljoner stationära telefoner i Polen. Den fasta telefonins långsamma utbredning beror till stor del på att företaget TP (Telekomunikacja Polska) praktiskt taget har monopol på fast telefoni och de relativt höga priserna. I motsats har mobiltelefonin expanderat i mycket snabb takt tack vare att flera olika aktörer konkurrerar om kunderna, vilket ger lägre priser. De tre stora mobiloperatörerna i Polen ärT-Mobile (tidigare Era), Plus GSM och Orange Polska.

Utbildning och forskning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Universitet i Polen

Bland Nobelpristagare i kemi och fysik hittas:

Marie Curie, född Skłodowska, erhöllnobelpris vid två tillfällen.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Polens demografi

Större städer

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Lista över städer i Polen
Warszawa.
Kraków.
Wrocław.
De 10 största städerna (2014)
StadInvånarantal
Warszawa1 750 000
Kraków765 000
Łódź742 000
Wrocław640 000
Poznań554 000
Gdańsk457 000
Szczecin406 000
Bydgoszcz358 000
Lublin349 000
Katowice308 000

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Efter andra världskriget deporterades de flesta etniska minoriteter från Polen. Detta har medfört att dagens Polen är ett väldigt homogent land; av Polens befolkning anser sig 96,74 procent vara polacker.

1,23 procent var av annan nationalitet och övriga ansåg sig inte tillhöra någon nationalitet. Bland Polens minoriteter märks tyskar, ukrainare, litauer, judar och vitryssar. Det finns även mindre grupperkasjuber,tatarer,armenier,romer,slovaker,ryssar,greker,makedonier,lemker ochtjecker.

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Ungefär 87 procent av Polens befolkning ärromerska katoliker.[55] Den katolska kyrkans överhuvud,påven, var 1978-2005 polacken Karol Wojtyła, som påve under namnetJohannes Paulus II (polska: Jan Paweł II). Andra trossamfund inkluderarjudendom,ortodox kristendom ochprotestantism.

Den katolska kyrkan spelar en stor roll i Polen, historiskt, kulturellt och politiskt (se till exempelLiga Polskich Rodzin). Underkommunisttiden var katolska kyrkan en avgörande bas för motståndet mot regimen.

Den katolska kyrkans starka ställning i Polen avspeglar sig även på landets lagstiftning och liknar den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen påIrland. Exempelvis har man enligt lag en restriktiv hållning till abort (det vill säga intefri abort). Undantag görs i våldtäktsfall eller då den gravidas liv står på spel, men det är inte alltid självklart att personen kan få göra abort om det föreligger risk för komplikationer, ens allvarliga sådana, under eller efter en graviditet.

Ett exempel på det är ett uppmärksammat fall där polskan Alicja Tysiac riskerade att bli blind som en komplikation av sin tredje graviditet men trots det nekades abort. Kvinnans syn blev försämrad efter graviditeten och Polen fälldes iEuropadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna.[56]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Neptunusbrunnen iGdańsk.
Gotisk konst iMariakyrkan, Kraków.

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Tiden efter andra världskriget med det kommunistiska styret påverkade kulturlivet på många plan. Många personligheter inom kulturen valde att utvandra på grund av censur och repressalier, bland annat författarnaCzesław Miłosz ochWitold Gombrowicz. På 1950-talet lättade kontrollen något över kulturen, vilket dock enbart varade en kort period innan restriktionerna ökade igen. På 60-talet gick bland annat filosofenLeszek Kołakowski, dramatikernSławomir Mrożek och filmregissörenRoman Polański i exil.[57]

Musik och dans

[redigera |redigera wikitext]

Frédéric Chopin,Karol Szymanowski,Henryk Wieniawski,Krzysztof Penderecki,Witold Lutosławski,Henryk Górecki ochAndrzej Panufnik är några exempel på tonsättare som kom från Polen.

Inompopulärmusiken är artistenEdyta Górniak framgångsrik. Hon var även landetsförsta representant iEurovision Song Contest1994.

Det finns en radrunddanser som härstammar från Polen. Processionsdansenpolonäs kan vara den mest kända polska dansen.[58] Den ochmazurkan har haft inflytande på dansen i Europa.[58] Andra kändarunddanser ärkrakowiak,oberek ochkujawiak. Det är dock osäkert ompolska härstammar från Polen, trots namnet.

Teater

[redigera |redigera wikitext]

Polen har också en rik teatertradition med namn somAleksander Fredro,Juliusz Słowacki,Zygmunt Krasiński,Gabriela Zapolska,Witold Gombrowicz,Stanisław Wyspiański,Sławomir Mrożek ochStanisław Ignacy Witkiewicz.

Bildkonst

[redigera |redigera wikitext]

De ledande konstnärerna kan exemplifieras av målarnaStanisław Wyspiański (samma person som dramaturgen),Witold Wojtkiewicz,Tadeusz Makowski,Jan Matejko,Aleksander Gierymski,Juliusz Kossak,Jacek Malczewski ochKonrad Krzyżanowski.

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Polens litteratur

Från Polen kommer flera betydande författare, däribland femnobelpristagare i litteratur som skrivit på polska:Henryk Sienkiewicz (1905),Władysław Reymont (1924),Czesław Miłosz (1980),Wisława Szymborska (1996) ochOlga Tokarczuk (2018).[59] Bland övriga polska författare märks denromantiska nationalskaldenAdam Mickiewicz,Bolesław Prus,Maria Dąbrowska,Ignacy Chodźko och fantastikernStanisław Lem, för att nämna några. På 1990-talet fick journalisternaHanna Krall ochRyszard Kapuściński internationell uppmärksamhet med sina böcker. Även de berömda författarnaIsaac Bashevis Singer ochJoseph Conrad var från Polen. De skrev dock påjiddisch respektive engelska.

Bland polska Nobelpristagare i litteratur hittas:

Film

[redigera |redigera wikitext]

Filmkonsten är också väl utvecklad, exempelvis genomAndrzej Wajda,Krzysztof Kieślowski,Jerzy Kawalerowicz,Krzysztof Zanussi,Jerzy Skolimowski ochRoman Polański.

Arkitektur

[redigera |redigera wikitext]

Det finns flera äldre städer i Polen med byggnader frånmedeltid ochrenässans, varav flera är byggnadsminnesmärkta.Kraków är en stad som utmärker sig för sin medeltida arkitektur och har erhållit status avUnesco somvärldsarv. Andra världskriget och dess luftbombningar påverkade Polen genomgripande och många äldre stadsdelar förstördes under kriget. Stadsdelarna har sedan byggts upp på nytt och restaurerats i enlighet med utseendet före kriget, så långt det har gott.Warszawa är ett exempel på en stad som återställt många äldre byggnader.[57]

Dator- och TV-spel

[redigera |redigera wikitext]

Polen är även bas för flera spelstudior som utvecklar dator- och TV-spel. En av de större ärCD Projekt som bland annat utvecklat spelen The Witcher 1-3, som bygger på böckernaSagan om häxkarlen (The Witcher) avAndrzej Sapkowski.[60] Ett annat uppmärksammat spel har varitThis War of Mine, utvecklat av11 Bit Studios, där spelaren får följa en grupp civila under ett inbördeskrig. Spelet blev 2022 det första spel i Polen att utses som en del avläroplanen i skolan, utifrån sitt fokus på civila upplevelser av krig.[61]

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

En liten bit av hästskinn brukade finnas med i vaggan för att bringa barnet lycka. Vidskepelsen har under senaste tiden tillskrivits den lägre förekomsten av vissaallergier i Polen.

Helgdagar och högtider

[redigera |redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.

Enjulgran med handgjorda glasdekorationer i ett polskt hem.

julafton äter man traditionellt flera rätter av fiskenkarp. De inköps levande och måste ofta förvaras några dagar till exempel i ett badkar.[62] För att vara fräscha ska karparna slaktas mycket kort tid innan de tillagas.Makowiec är en tung kaka bestående till största delen avvallmofrön blandat medsocker,nötter ochrussin. Bakverket görs antingen som enrulltårta eller som en kaka medmördegsbotten med ovan beskrivna vallmofrömassa ovanpå.Sernik (även kalladSerownik) är en slags polskcheesecake och innehåller ofta russin.

Enligt den gamla traditionen ska man ha halm under bordduken på julaftonen. Många visar symbolisk gästfrihet genom att duka för en person mer än de inbjudna gästerna. Man inleder julaftonen med att bryta sönder en fyrkantigoblat och dela den med varandra och önska allt gott.

Jultomten, som kallasgwiazdor (ungefär stjärnman) och som skall ha enmitra och skägg, kommer på julaftonen. Julklapparna är som i Sverige ofta av den dyrare sorten och får oftast texten:Wesołych Świąt... ("God Jul till...")

(Święty) Mikołaj, eller på svenskaSankt Nikolaus, kan ofta förväxlas med gwiazdor, men den riktige Mikołaj kommer redan den 6 december till alla snälla barn, och beroende var i Polen man bor, så får man godis eller leksaker i eller bredvid sina finputsade skor (till exempel i norra Polen) eller på kudden.

Som en avslutning på julafton besöker man midnattsmässan, där höjdpunkten är julsångerna. Under kommunisttiden (1945–1989), var de välfyllda kyrkorna och katedralerna med människor som kraftfullt sjöng hymnenBoże coś Polskę przez tak liczne wieki ("Gud, du som bevarat Polen genom århundraden") en återkommande demonstration för friheten.

Långfredagen är traditionsenligt en katolsk fastedag. PåPåskaftonen brukar man göra en liten smyckad korg med olika små portioner med maträtter, som man tar till kyrkan för att få välsignad och stänkt med vigt vatten. PåAnnandag påsk friasśmigus-dyngus, därśmigus avser att man slår varandra med påskris (till åminnelse av prygling avJesus), medandyngus avser olika varianter av bestänkning med vatten, allt mellan salongsmässigt sprejande med parfymerat vatten, till det mer burdusa medelst en brandslang. Skinka och ostkaka,sernik,mazurek och köttet, som återigen infinner sig på bordet, är nödvändiga ingredienser på ett polskt påskbord.

Mat och dryck

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Polska köket
Bagel, en typ av bröd från Polen.

Polsk mat tillhör för det mesta den kraftigare arten.Śniadanie (frukost) ska vara en rejäl rätt med bröd, skuren korv, ost,kvarg, stekta ägg och som skall mätta till middagen, med ett mellanmål som kallas denandra frukosten, och kan till exempel bestå av några mackor. Middag äter man på eftermiddagen och brukar bestå av soppa, huvudrätt och efterrätt. På kvällen äter mankolacja (kvällsmat) som då är ofta sallader och kallskuret. Lunch har införts på senare tid som en ersättning för andra frukosten.Syrning används traditionellt för betor, gurkor och kål.

Kött och köttrika rökta korvar dominerar men även en del vegetariska rätter är populära.

Några populära bakverk ärSernik ochmakowiec är de mest typiska kakorna, men även småbakelser och tunga tårtor medsmörkräm uppskattas.Sękacz är en variant avspettekaka och kommer från kasjuberna.Szneki liknar något svenska bullar (är dock mycket större).Bagel kommer också från Polen.

Några vanliga drycker äroranżada (läsk) ochöl,vodka,zsiadłe mleko (syrad mjölk) ochkwas chlebowy (gjord på surt bröd).

Kultursymboler och viktiga personligheter

[redigera |redigera wikitext]

Nedan presenteras kultursymboler i form av världsarv:

Följande objekt finns på Unescos lista över världs- och kulturarv:

Objekt finns på Unescos lista över världs- och kulturarv
Zamość, ett avUnescos världsarvslistade objekt i Polen.
Den gamla borgen iMalbork.
ObjektÅrBeskrivning
Gamla staden i Kraków1978ett av Europas största torg -Rynek Główny, slottetWawel ochJagellonska universitetet - ett av Europas äldsta universitet.
Saltgruvan i Wieliczka1978över 300 km korridorer, kapell och salar uthuggna i salt.
Auschwitz-Birkenau"1979Det av nazisterna byggda koncentrationslägret iOświęcim.
Nationalparken Białowieski1979Område i Puszcza Białowieska med stora ytor orörd urskog.
Gamla staden i Warszawa1980grundligt förstörd under Andra världskriget, men noggrant rekonstruerat på 1950- och 60-talen.
Gamla staden i Zamość1992
Gamla staden i Toruń1997
Borgen i Malbork (tyska Marienburg)1997byggd avTyska orden på 1200-talet.
Kalwaria Zebrzydowska1999
Fredskyrkorna i Jawor och Świdnica (ty. Schweidnitz)2001de största kyrkorna med skelettkonstruktion i Europa.
Träkyrkorna i Binarowa, Blizne,Dębno, Haczów, Lipnica Murowana och Sekowa2003
Muzakowskiparken i flodenNysas dalgång.2004
Hala Stulecia iWrocław2006

Nedan presenteras Polska fredpristagare:

År2007 mottogLeonid HurwiczSveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Idrott

[redigera |redigera wikitext]
Det här avsnittetbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2021-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Robert Lewandowski, polsk fotbollsspelare.

Den mest populära sporten i Polen ärfotboll, där landslaget vann1972 års OS-turnering i fotboll för herrar. Vidvärldsmästerskapen i fotboll för herrar 1974 och1982 vann landet brons. Ävenspeedway är en mycket populär sport i Polen och polska förares internationella framgångar har gjort sporten omtyckt. En känd speedway-förare som bidragit till sportens popularitet ärTomasz Gollob.[63] Andra populära sporter i landet ärvolleyboll, efter att Polens landslag säkrat guld i EM 2003 och 2005 och silver i VM 2006 och guld 2014, samtbasket. På senare tid harbackhoppning (tack vareAdam Małysz),Formel 1 (tack vareRobert Kubica),simning (tack vareOtylia Jędrzejczak) ochhandboll (tack vare ett silver i VM 2007) blivit populära sporter hos det polska folket. I september 2014 togMichał Kwiatkowski hemvärldsmästerskapens linjelopp i cykel

Polen tilldelades tillsammans medUkraina arrangörskapet avEuropamästerskapet i fotboll 2012. Arrangörsstäderna varWarszawa,Gdańsk,Wrocław ochPoznań, medChorzów ochKraków som reservstäder.

Trots att landet periodvis har ansträngt sig och är omgivet av meriterade länder iishockey har framgångarna uteblivit för det polska landslaget i sporten, och intresset hos den polska publiken är svalt.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201946 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201959 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201836 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201832 av 189

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”XWyniki badań bieżących” (på polska). Baza demografiska. Arkiverad frånoriginalet den 26 december 2018.https://web.archive.org/web/20181226014634/http://demografia.stat.gov.pl/bazademografia/ErrorH.aspx?aspxerrorpath=%2Fbazademografia%2FTables.aspx. Läst 24 januari 2016. 
  2. ^”Report:Population”. World Economic Outlook Database. IMF. 1 april 2014.http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2014/01/weodata/weorept.aspx?sy=2012&ey=2019&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=43&pr1.y=8&c=914%2C962%2C963%2C943%2C918%2C964%2C960%2C968%2C944%2C942%2C967%2C186%2C946&s=LP&grp=0&a=. Läst 28 juli 2014. 
  3. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  4. ^”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska).Eurostat. Arkiverad frånoriginalet den 9 oktober 2020.https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  5. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad frånoriginalet den 8 september 2022.https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ [abc]hämtat från:polskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  7. ^ [abcdef]”Polen”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/polen. Läst 15 november 2025. 
  8. ^ [abc]”Polen – Äldre historia”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/polen/aldre-historia/. Läst 2 november 2025. 
  9. ^”Mieszko I | Encyclopedia.com”. www.encyclopedia.com.https://www.encyclopedia.com/reference/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/mieszko-i. Läst 2 november 2025. 
  10. ^ [ab]”Poland” (på engelska). www.britannica.com. 3 november 2025.https://www.britannica.com/place/Poland. Läst 4 november 2025. 
  11. ^Davies, Davies (på engelska). Heart of Europe. sid. 63 
  12. ^Meltyukhov, Michail (2001). ”Sovetsko-polskije vojny.” (på engelska). Ob arestakh v zapadnykh oblastyakh Belorussii i Ukrainy. Moskva: Gorlanov O.A., Roginskij A.B. sid. 1939–1941 
  13. ^”Repressii protiv poljakov i polskikh grazhdan.” (på engelska). Istoritjeskije vypuski "Memoriala". Vyp 1.. Moskva: XX. 1997. sid. 77–113 
  14. ^Davies, Norman. ”Diagram A. Population transfers 1936-35” (på engelska). Heart of Europe. XX. sid. 72 
  15. ^Stéphane Courtois, Nicolas Werth, Karel Bartošek, Jean-Louis Panne, Jean-Louis Margolin, Andrzej Paczkowski. (1999) (på engelska). Kommunismens svarta bok. sid. 379 
  16. ^Anne ApplebaumsGULAG de sovjetiska lägrens historia analyserar andel av döda i lägren och under transporterna
  17. ^Antal döda under transporterna eller i lägren är svåra att ange, mer än genom skattning. Se bland annat Applebaums diskussion i slutkapitlet i hennes bok. Man vet att cirka en halv miljon var soldater i den polska armen på sovjetsidan eller utvandrade genom Persien.
  18. ^Davies, Norman (på engelska). Heart of Europe. sid. 55-56 
  19. ^”Polen”. Nationalencyklopedin AB. Arkiverad frånoriginalet den 10 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160310061043/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/polen. Läst 24 januari 2016. 
  20. ^XJ.Lukowski H.Zawadzki (på engelska). XA Concise History of Poland. sid. 302 
  21. ^Judt, Tony (på engelska). Postwar. sid. 434-435 
  22. ^Magazyn Solidarność, Grudzień 1970(polska)
  23. ^”Answering for December 1970” (på engelska). The Warsaw Voice. Arkiverad frånoriginalet den 29 september 2007.https://web.archive.org/web/20070929092746/http://www.warsawvoice.pl/archiwum.phtml/789/. 
  24. ^”Unemployment by sex and age - monthly average”. Arkiverad frånoriginalet den 6 augusti 2020.https://web.archive.org/web/20200806080346/https://ec.europa.eu/eurostat/en/web/products-datasets/-/UNE_RT_M. Läst 8 juli 2019. 
  25. ^Abrahamson, Kjell Albin. Polen. Diamant i aska. sid. 182 
  26. ^”Fyra ödesår för den polska demokratin”. Dagens Nyheter. 14 oktober 2019. Arkiverad frånoriginalet den 22 oktober 2019.https://web.archive.org/web/20191022034708/https://www.dn.se/ledare/fyra-odesar-for-den-polska-demokratin/. Läst 5 april 2020. 
  27. ^Björkman, Anders Q. (8 september 2019). ”Ska vi betala för att demokratin undergrävs?”. Svenska Dagbladet.ISSN1101-2412. Arkiverad frånoriginalet den 15 september 2019.https://web.archive.org/web/20190915124140/https://www.svd.se/hur-lange-ska-vi-betala-for-att-demokratin-undergravs. Läst 5 april 2020. 
  28. ^”Polsk domarlag strider mot EU-rätten”. Svenska Dagbladet/TT. 5 november 2019.ISSN1101-2412. Arkiverad frånoriginalet den 6 november 2019.https://web.archive.org/web/20191106133951/https://www.svd.se/polsk-domarlag-om-pensionsalder-mot-eu-lag. Läst 5 april 2020. 
  29. ^Lundin, Tomas (16 januari 2016). ”Därför vill Jaroslaw Kaczynski "rensa" Polen”. Svenska Dagbladet.ISSN1101-2412. Arkiverad frånoriginalet den 13 februari 2021.https://web.archive.org/web/20210213164911/https://www.svd.se/darfor-vill-jaroslaw-kaczynski-rensa-polen. Läst 5 april 2020. 
  30. ^”Polen jämförs med Sovjet – får historisk EU-varning”. Svenska Dagbladet/TT. 20 december 2017.ISSN1101-2412. Arkiverad frånoriginalet den 20 april 2021.https://web.archive.org/web/20210420111833/https://www.svd.se/bryssel-trappar-upp-i-polsk-trata. Läst 5 april 2020. 
  31. ^”Michael Winiarski: Ett val mitt i pandemin blir ett dåligt skämt”. Dagens Nyheter. 5 april 2020. Arkiverad frånoriginalet den 5 april 2020.https://web.archive.org/web/20200405130814/https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-ett-val-mitt-i-pandemin-blir-ett-daligt-skamt/. Läst 5 april 2020. 
  32. ^””Verkligheten är som Kafkas vision””. Dagens Nyheter. 13 december 2017. Arkiverad frånoriginalet den 31 mars 2022.https://web.archive.org/web/20220331172558/https://www.dn.se/arkiv/kultur/verkligheten-ar-som-kafkas-vision/. Läst 5 april 2020. 
  33. ^”Polska extremister hotar hänga liberala ”folkförrädare””. Dagens Nyheter. 28 november 2017. Arkiverad frånoriginalet den 1 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180101154409/https://www.dn.se/nyheter/varlden/polska-extremister-hotar-hanga-liberala-folkforradare/. Läst 5 april 2020. 
  34. ^”Kaczynski väntas ta över som regeringschef”. Dagens Nyheter. 15 november 2017. Arkiverad frånoriginalet den 13 februari 2021.https://web.archive.org/web/20210213194849/https://www.dn.se/arkiv/varlden/kaczynski-vantas-ta-over-som-regeringschef/. Läst 5 april 2020. 
  35. ^”Peter Wolodarski: Högernationalisterna kräver total lydnad”. Dagens Nyheter. 13 oktober 2019. Arkiverad frånoriginalet den 22 oktober 2019.https://web.archive.org/web/20191022053736/https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-hogernationalisterna-kraver-total-lydnad/. Läst 5 april 2020. 
  36. ^Henley, Jon; Davies, Christian (14 oktober 2019). ”Poland's populist Law and Justice party win second term in power” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077. Arkiverad frånoriginalet den 31 maj 2022.https://web.archive.org/web/20220531141516/https://www.theguardian.com/world/2019/oct/14/poland-populist-law-and-justice-party-increases-majority. Läst 5 april 2020. 
  37. ^Berendt, Joanna (10 januari 2020). ”In Poland, a Stubborn Defender of Judicial Independence” (på amerikansk engelska). The New York Times.ISSN0362-4331. Arkiverad frånoriginalet den 4 april 2020.https://web.archive.org/web/20200404104140/https://www.nytimes.com/2020/01/10/world/europe/poland-judges-tuleya.html. Läst 5 april 2020. 
  38. ^ [abcd]”Polen – Geografi och klimat”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/polen/geografi-och-klimat/. Läst 24 november 2024. 
  39. ^Marta Podeszwa (8 mars 2017). ”A Guide To Visiting Masuria Poland” (på engelska). Culture Trip. Arkiverad frånoriginalet den 14 januari 2025.https://web.archive.org/web/20250114055833/https://theculturetrip.com/europe/poland/articles/a-guide-to-visiting-masuria-poland. Läst 10 december 2024. 
  40. ^ [ab]”Polen – Inrikespolitik och författning”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/polen/inrikespolitik-och-forfattning/. Läst 3 december 2024. 
  41. ^ [ab]”Polen – Utrikespolitik och försvar”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/polen/utrikespolitik-och-forsvar/. Läst 5 december 2024. 
  42. ^”Poland - Armed forces” (på engelska). Encyclopedia of the Nations. Arkiverad frånoriginalet den 11 december 2007.https://web.archive.org/web/20071211155106/http://nationsencyclopedia.com/Europe/Poland-ARMED-FORCES.html. Läst 3 december 2007. 
  43. ^Polska, Business Insider; 2 Maja, 09:32; 8 880 (2 maj 2019). ”Rosną globalne wydatki na wojsko. Polska wśród państw, które wydają najwięcej na obronność” (på polska). Business Insider. Arkiverad frånoriginalet den 7 augusti 2019.https://web.archive.org/web/20190807065039/https://businessinsider.com.pl/wiadomosci/wydatki-na-wojsko-i-obronnosc-raport-sipri-za-2018-rok/j2etlk6. Läst 7 augusti 2019. 
  44. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 2 december 2007.https://web.archive.org/web/20071202121820/http://bz.premier.gov.pl/materialy/budzet_zadaniowy_tom_ii.pdf. Läst 3 december 2007. 
  45. ^”Polen”. European Commission. Arkiverad frånoriginalet den 29 februari 2016.https://web.archive.org/web/20160229144209/http://ec.europa.eu/agriculture/publi/peco/poland/summary/sum_sv.htm. Läst 24 januari 2016. 
  46. ^ [ab]”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 26 september 2007.https://web.archive.org/web/20070926224337/http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42506. Läst 1 augusti 2007. 
  47. ^”Bra fart i polsk ekonomi”. Dagens industri. Arkiverad frånoriginalet den 23 september 2015.https://web.archive.org/web/20150923223842/http://www.di.se/artiklar/2014/5/15/bra-fart-i-polsk-ekonomi/. Läst 24 januari 2016. 
  48. ^”Ekonomi”. Landguiden. Arkiverad frånoriginalet den 31 januari 2016.https://web.archive.org/web/20160131052143/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Polen/Ekonomi. Läst 24 januari 2016. 
  49. ^”Ekonomi”. Landguiden. Arkiverad frånoriginalet den 31 januari 2016.https://web.archive.org/web/20160131052143/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Polen/Ekonomi. Läst 24 januari 2016. 
  50. ^”Statistics Explained” (på engelska). Eurostat. Arkiverad frånoriginalet den 26 april 2019.https://web.archive.org/web/20190426135055/https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Main_Page. Läst 24 januari 2016. 
  51. ^”Internationella löner för industriarbetare”. LO. Arkiverad frånoriginalet den 25 mars 2013.https://web.archive.org/web/20130325153808/http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/F8896B9D43A4BF48C125741F00310509/%24file/Internationella_l%C3%B6ner_080313.pdf. Läst 24 januari 2016. 
  52. ^Redakcja (6 augusti 2019). ”ŚREDNIA PŁACA W POLSCE 2019. Jakie jest średnie wynagrodzenie w Polsce? Ile wynosi przeciętna płaca w I kwartale 2019? [dane GUS 06.08.2019”] (på polska). Dziennik Bałtycki. Arkiverad frånoriginalet den 25 maj 2019.https://web.archive.org/web/20190525075707/https://dziennikbaltycki.pl/srednia-placa-w-polsce-2019-jakie-jest-srednie-wynagrodzenie-w-polsce-ile-wynosi-przecietna-placa-w-i-kwartale-2019-dane-gus/ar/c10-14062347. Läst 7 augusti 2019. 
  53. ^”Polen Ekonomi”. Sales Konsult. Arkiverad frånoriginalet den 19 september 2016.https://web.archive.org/web/20160919080151/http://saleskonsultse.hemsida24.se/se/polen/ekonomi-16092339. 
  54. ^”AKTUELLA NOTISER FRÅN POLEN I DECEMBER 2015”. Svensk-Polska Handelskammaren. Arkiverad frånoriginalet den 31 januari 2016.https://web.archive.org/web/20160131022952/http://www.svenskpolska.se/notiser/. Läst 24 januari 2016. 
  55. ^”STATISTICAL YEARBOOK OF THE REPUBLIC OF POLAND 2012” (på engelska). GŁÓWNY URZĄD STATYSTYCZNY CENTRAL STATISTICAL OFFICE. Arkiverad frånoriginalet den 4 mars 2017.https://web.archive.org/web/20170304073852/http://www.stat.gov.pl/cps/rde/xbcr/gus/RS_rocznik_statystyczny_rp_2012.pdf. Läst 24 januari 2016. 
  56. ^”Polish woman wins abortion case” (på engelska). BBC news. Arkiverad frånoriginalet den 28 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070328181020/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/6470403.stm. Läst 9 maj 2007. 
  57. ^ [ab]”Polen – Kultur”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/polen/kultur/. Läst 9 december 2024. 
  58. ^ [ab]”Polen”. Nationalencyklopedin AB. Arkiverad frånoriginalet den 10 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160310061043/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/polen. Läst 24 januari 2016. 
  59. ^”5 Polish Writers Who Won the Nobel Prize in Literature” (på engelska). Culture.pl.https://culture.pl/en/article/5-polish-writers-who-won-the-nobel-prize-in-literature. Läst 9 december 2024. 
  60. ^”Top Video Games Made by Polish Studios”. G2A.com. 31 december 2019. Arkiverad frånoriginalet den 29 januari 2025.https://web.archive.org/web/20250129234951/https://www.g2a.com/news/features/games-made-by-polish-studios/. Läst 9 december 2024. 
  61. ^Demi Williams (30 juni 2022). ”Polish government to give away copies of 'This War Of Mine' to educate students” (på brittisk engelska). NME.https://www.nme.com/news/gaming-news/polish-government-to-give-away-copies-of-this-war-of-mine-to-educate-students-3259479. Läst 9 december 2024. 
  62. ^Christmas Page, Internet Issue, December 2003(engelska)Arkiverad 16 januari 2006 hämtat från theWayback Machine.
  63. ^”Sport in Poland”. www.topendsports.com.https://www.topendsports.com/world/countries/poland.htm. Läst 5 december 2024. 
  • Abrahamson, Kjell Albin (på engelska). Polen. Diamant i aska 
  • Jerzy Lukowski, Hubert Zawadzki (på engelska). A Concise History of Poland 
  • Davies, Norman (på engelska). Heart of Europe. The Past in Poland's Present 
  • Gerner, Kristian (på engelska). Centraleuropas historia 
  • Neil Wilson, Tom Parkinson, Richard Watkins (på engelska). Lonely Planet - Poland.ISBN 1-74059-522-X 

Se även

[redigera |redigera wikitext]
  • 1112 Polonia – en asteroid i huvudbältet. 1112 Polonia upptäcktes 1928 och senare fick namn efter Polen.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Polen
StäderPolens flagga
Vojvodskap
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Europeiska unionens medlemsstater
v  r
Schengensamarbetet
Schengenområdet1
Relaterade artiklar

1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.

v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Nato
Symboler
Historia
Organisation
Befattningar
Medlemsstater
Multilaterala relationer
v  r
Östersjön
Länder
Öar
Floder
Bukter/vikar/delar
Övrigt
v  r
Europarådet Europarådet
v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
Auktoritetsdata


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Polen&oldid=59039439
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp