 | Den här artikelnbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2024-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
Polär bana ellerpolär omloppsbana är enomloppsbana där ensatellit passerar ovanför eller nästan ovanför båda polerna av enhimlakropp, under ett omloppsbanevarv. Den har därför en lutning som ligger mycket nära 90 grader i förhållande tillekvatorn. Utom i det särskilda fallet med en polär geosynkron omloppsbana, kommer en satellit i en polär bana att passera över ekvatorn vid olikalongituder för varje omlopp.
Polära omloppsbanor används ofta avjordresurssatelliter för att observera och kartläggajorden. Banorna används även förspionsatelliter samt av en delvädersatelliter.Iridiumsystemet, som tillhandahåller teletjänster, har satelliter med polära banor. Nackdelen är att ingen fläck på jordens yta kan avkännas kontinuerligt från en satellit i en polär omloppsbana.
Satelliter i nästan polära omloppsbanor ligger ofta isolsynkron bana, vilket innebär att varje efterföljande banpassage sker vid samma lokala tid på dagen. Särskilt viktigt är detta för tillämpningar somfjärranalys avatmosfärenstemperatur. Viktigt är att kunna observera förändringar över tid, och inte störas av förändringar i lokal tid. För att hålla samma lokala tid vid en given passage, är det önskvärt att banan ska vara så kort som möjligt, det vill säga så låg som möjligt. Mycketlåga banor på några hundra kilometer skulle avta snabbt på grund avfriktion från atmosfären. En vanlig höjd över jordytan är ungefär 1000 km, vilket ger en omloppstid på cirka 100 minuter. Banhalvan vid solsidan tar då bara 50 minuter, då den lokala tiden på dagen inte varierar så mycket.
För att bibehålla den solsynkrona omloppsbanan medan jorden kretsar kringsolen under året, måste satellitbanan genomgåprecession i samma takt. Om satelliten passerar rakt över polerna, sker inga förändringar av banan. Men då jordens ekvator buktar ut, kommer en omloppsbana som lutar med en liten vinkel att utsättas för ett vridmoment som orsakar precession. Enbanlutning med en vinkel på cirka 8 grader från polen ger den önskade precessionen i en omloppsbana på 100 minuter.
En satellit kan sväva över en himlakropps pol under en stor del av omloppstiden, fast med stort avstånd. Om den polära banan är starkt elliptisk når satelliten sin höjdpunkt ovanför detta område. EnMolnijabana fungerar enligt denna princip.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||