%2c_c._1440-1443%2c_NGA_44374.jpg)
Pisanello, egentligenAntonio di Pucci Pisano, född före november 1395 iPisa, död1455 iRom, var enitalienskmålare ochmedaljgravör underungrenässansen.
Pisanello fick sin utbildning iVerona underAltichiero da Zevio ochStefano da Zevio han kom tidigt i beröring med det fransk-burgundiska bokmåleriet ochGentile da Fabrianos konst.
Pisanello var främst verksam iVenedig och Verona men vistades 1422 iMantua, 1431-32 i Rom, 1439-41 iMilano och 1448 iNeapel.[1]
Han var banbrytande inom återgivandet av realistiska djur. Sin främsta insats gjorde hon dock som introduktör avmedaljen som konstform. Den första av hans omkring 25 bevarade medaljer är gjuten 1438-1439 över den Östromerska/Bysantinska kejsarenJohannes VIII Palaiologos vid dennes besök iFerrara. Bland hans övriga medaljer, till största delen över samtida furstliga personer, märks de överLionello d'Estes bröllop,Cecilia Gonzaga och kungAlfons V av Aragonien. Pisanellos averser utgör en kraftfullt karakteriserande porträttkonst. Reverserna har genom sin symboliska kommentar till framsidesbilderna och sin på det väsentliga inriktade formgivning blivit förebilder för senare tider medaljkonst.[2]
Pisanellos verk uppvisar en minutiös och detaljerad återgivning av verkligheten.Sankt Eustachius vision är ett utmärkt exempel på Pisanellosnaturalism, hans sätt att återge ridderskapets ståt och hans beundran för naturen. De flesta av Pisanellosfresker har olyckligtvis gått förlorade.
Wikimedia Commons har media som rörPisanello.