Pierre Reverdy härstammade från en släkt av bildhuggare, men hans far var vinodlare.[2] Efter studier iToulouse kom han 21 år gammal tillParis i oktober 1910. Där, i det berömda Bateau-Lavoir iMontmartre lärde han kännakubistiska målare somJuan Gris,Pablo Picasso,Georges Braque ochHenri Matisse, liksom poeter inriktade på litterär förändring somGuillaume Apollinaire,Blaise Cendrars,Jean Cocteau ochMax Jacob. I sexton år, fram till 1926, sägs han ha levt enbart för sitt skrivande. Dessa år inföll också under de år då surrealismen tog fart, delvis inspirerad av Reverdy.Louis Aragon ansåg att han var "en förebild som poet" förBreton,Soupault,Éluard och Aragon själv.[3] Även Pierre Reverdys prosaarbeteMaison hantee från 1928 var så uppskattat av André Breton att det fanns med på en lista med tio verk som han skulle ta med till en öde ö.[4]
Reverdy debuterade1915 med en samlingprosadikter,Poèmes en prose, illustrerad av Juan Gris och utgiven på eget förlag i 100 handbundna exemplar. Tillsammans med Max Jacob,Vicente Huidobro och Guillaume Apollinaire grundade Reverdy 15 mars1917 den inflytelserika tidskriftenNord-Sud, vilken utgavs i 16 nummer fram till 15 oktober 1918. Namnet var hämtat från enmetrostation i Paris och ville påminna om den på ytan osynliga, underjordiska förbindelsen som sedan 1910 fanns mellan stadsdelarnaMontmartre ochMontparnasse.
I mars 1918 publicerade Reverdy en artikel om poesins bildspråk iNord-Sud, vilken André Breton senare skulle citera iSurrealismens manifest (1924). Reverdy skrev bland annat:
”
Bilden är en ren skapelse av anden. Den föds inte ur någon jämförelse, utan genom närmandet av två mer eller mindre avlägsna verkligheter. Ju avlägsnare och riktigare sambanden mellan de två närmade verkligheterna är, desto starkare är bilden - desto större dess känslomässiga styrka, dess poetiska realitet...
„
Surrealismens manifest (1924), i "Surrealismens manifest" (2011), s. 41, övers. Lars Fyhr.
Denna teoretiska utläggning om poesin skulle kunna uppfattas som en beskrivning avmetaforik, men är snarare ett försök att överföra de kubistiska målarnas formspråk till poesin, där simultana scener och olika vinklar brukar läggas intill varandra i samma bild. I följande poetiska exempel förekommer inga metaforer. Olika vardagsscener - eller "verkligheter" - liksom vardagliga repliker som den om "miraklernas tid" - närmar sig i stället varandra och ger varandra mening. Scenväxlingarna kan påminna om filmspråkets klippteknik och snabba förflyttningar.
”
Världens största fält är bak och fram Och djur springer omkring där De vill inte se vad som försiggår De gamla miraklernas tid är förbi I den mörka natt där vi rör oss
Däruppe står en barhuvad man Solen stöder sej på hans huvud När han inte längre syns börjar festen
Midnatt I spetsen går en man och de andra följer efter Där ärSeine Och över vattnet hör man klappret av steg
DiktenFeuille ouverte målad på en husvägg i Leiden.
Inbunden till sin karaktär började Reverdy dra sig undan från de konstnärskretsar som han hade tillhört alltsedan ankomsten till Paris. År 1926, vid 37 års ålder, och som en följd av en kärleksaffär medCoco Chanel, lämnade han Paris, konverterade tillkatolicismen och bosatte sig tillsammans med sin fru Henriette i den lilla byn Solesmes. Här blev han sedan kvar fram till sin död 1960. Under tiden skrev han flera samlingar, som till exempelSources du vent,Ferraille ochLe Chant des morts. Dessutom offentliggjorde Reverdy två volymer med reflektioner kring litteratur i allmänhet och poesi i synnerhet, ofta i form avaforismer,En vrac ochLe Livre de mon bord.
1994 förärades Reverdys diktFeuille ouverte en plats somväggdikt på Haven 3A i den holländska stadenLeiden.[6]
Ett glas papayajuice och tillbaka till arbetet. Jag har mitt hjärta i fickan, det ärPoems av Pierre Reverdy. --Frank O'Hara[7]
Reverdys besynnerliga landskap kombinerar en intensiv inåtvändhet med allt rikare sinnliga detaljer. De kännetecknas av ett pågående sökande efter en omöjlig helhet. Närapå mystiska till sin verkan är hans dikter inte desto mindre förankrade in i minsta detalj hos en vardaglig värld. I deras stillsamma, emellanåt entoniga musik, tycks poeten dunsta och försvinna bort från det hemsökta land han skapat. Resultatet är på samma gång vackert och oroväckande som om Reverdy hade tömt diktens rum för att ge plats åt läsaren. --Paul Auster[8]
Plupart du temps, poèmes 1915-1922, en samlingsvolym vilken innehållerPoèmes en prose,Quelques poèmes,La Lucarne ovale,Les Ardoises du toit,Les Jockeys camouflés,La Guitare endormie,Étoiles peintes,Cœur de chêne etCravates de chanvre (Gallimard, 1945, utan några illustrationer, återutgiven 1969 i serien « Poésie »)
Die meiste Zeit, en tyskspråkig översättning av Dieter Schöneborn (Universität Siegen, 1990)
Main d'œuvre, poèmes 1913-1949, en samlingsvolym vilken innehållerGrande nature,La Balle au bond,Sources du vent,Pierres blanches,Ferraille,Plein verre ochLe Chant des morts med tillägg av de tidigare opubliceradeCale sèche (1913-15) ochBois vert (1946-49), (Mercure de France, 1949)
Le Voleur de Talan, roman (Imprimerie Rullière,Avignon, 1917)
La Peau de l'homme, roman (Gallimard, Paris, 1926)
Risques et périls, contes 1915-1928 (Gallimard, Paris, 1930)
Innehåller berättelsenMaison hantee, översatt till engelska avJohn Ashbery under titelnHaunted House (Black Square Editions, 2007; lintott press, 2015)
André Breton:Surrealismens manifest (Sphinx bokförlag, 2011)
André du Bouchet:Envergure de Pierre Reverdy (Paris: Le Bruit du Temps, 2011)
Odysseas Elytis:Pierre Reverdy entre la Grèce et Solesmes (Paris, 1998)
Bengt Holmqvist:Den moderna litteraturen (Bonniers, 1966), sid. 98-100
Maria Adriana van der Linde:Pierre Reverdy : poésie nouvelle et peinture cubiste : théories et pratiques reverdiennes 1913-1920 (Amsterdam : Universiteit van Amsterdam, 1988)
Kenneth Rexroth:The Cubist Poetry of Pierre Reverdy. Ingår iSelected Poems (1969).Online bopsecrets.org
Hal Vauhan:Sleeping With The Enemy, Coco Chanel's Secret War (Alfred A. Knopf, 2011)
^John Ashbery i introduktionen till sin engelskspråkiga översättningHaunted House (Black Square Editions, 2007; lintott press, 2015).
^Ur diktenParis-Noël, första gången tryckt i samlingsvolymenPlupart du temps (1945), där diktens tillkomsttid angavs till 1916. På svenska heter diktenJul Paris i översättning av Colette Palm-Jensen (g. Marti) och Gunnar Harding.Fransk poesi 1910-1970 (FIBs Lyrikklubb/Tiden, 1973)
^Ur dktenBara ett steg från dem, övers. Gunnar Harding, i: Frank O'Hara:Till minne av mina känslor (Bra Lyrik, 1988); dikten ursprungligen frånLunch Poems (City Lights, 1964). För originaldikten, se:A Step Away From Them - A poem by Frank O'Hara - American Poems
^"Reverdy's strange landscapes, which combine an intense inwardness with a proliferation of sensual data, bear in them the signs of a continual search for an impossible totality. Almost mystical in their effect, his poems are nevertheless anchored in the minutiae of the everyday world; in their quiet, at times monotone music, the poet seems to evaporate, to vanish into the haunted country he has created. The result is at once beautiful and disquieting as if Reverdy had emptied the space of the poem in order to let the reader inhabit it"Bloodaxe Books: Title Page > Pierre Reverdy: Selected PoemsArkiverad 27 maj 2011 hämtat från theWayback Machine.
Fransman
Wikisource har originalverk som rörPierre Reverdy.