Pierre Loti | |
![]() | |
Född | Louis Marie Julien Viaud 14 januari1850[1][2][3] Rochefort[4],Frankrike |
---|---|
Död | 10 juni1923[2][3][5] (73 år) Hendaye[4],Frankrike |
Begravd | maison des aïeules de Pierre Loti |
Andra namn | Pierre Loti |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Lycée Henri IV École navale ![]() |
Sysselsättning | Författare[6][7],dagboksskrivare,journalist, reseförfattare,essäist,sjöofficer,fotograf[8] |
Befattning | |
Stol nummer 13 i Franska akademien (1891–1923)[9] | |
Arbetsgivare | Le Figaro |
Gift med | Okané-San Jeanne-Amélie-Blanche Franc de Ferrière |
Partner | Juana Josefa Cruz Gainza |
Barn | Samuel Viaud(f. 1889) |
Föräldrar | Théodore Viaud |
Utmärkelser | |
Prix Vitet (1886) Kommendör med kraschan av Frans Josefsorden Storkors av Hederslegionen Marinförtjänstorden | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Pierre Loti, pseudonym förLouis Marie-Julien Viaud, född14 januari1850 iRochefort, död10 juni1923 iHendaye, var en franskförfattare och sjöofficer. Han blev medlem avFranska akademien1891.
Pierre Loti var av gammalhugenottsläkt. Han blev sjöofficer och deltog i franska marinens kampanjer i Östasien. År 1906 blev han kommendörkapten.
Han skrev många på sin tid mycket populära reseromaner i lyrisk och melankolisk stil och med fina marina stämningsmålningar. Högst nådde han i två berättelser frånBretagne,Mon frère Yves (1883) ochPêcheur d'Islande (1886,Islandsfiskare). Vidare skrev han romanernaMadame Chrysanthème (1887,Ett giftermål i Japan) ochAu Maroc (1890) innehållande en skildring från det då stängda Marocko samt en mängd reseskildringar från Japan, Tongking, Turkiet, Indien, Persien, Palestina och Syrien. Därtill triloginLa dèsert (1894),Jérusalem (1895) ochLa Galilée (1895) och de under en karavanfärd genom Sinaiöknen och Palestina författade, av prosalyrik fylldaL'Inde sans les anglais (1903) ochVers Ispahan (1904). Efter hans död utgavsLettres à Mme Juliette Adam (1924) ochCorrespondence inédite (1929).[10]
Hans roman frånPolynesienRarahu (1880), som senare även gavs ut under titelnLe Mariage de Loti, tjänade som inspiration för librettot till operanLakmé avLéo Delibes som uruppfördes 1883.