| Pierre Isacsson | |
Pierre Isacssons namn påEstoniamonumentet. | |
| Född | 1 december1947 Bergum,Sverige |
|---|---|
| Död | 28 september1994 (46 år) Estoniakatastrofen |
| Genrer | Pop,schlager |
| Roll | Musiker, skådespelare |
| År som aktiv | 1965–1977 (musiker) |
| Skivbolag | Scan-Disc,Amigo,Metronome,RCA,Polydor |
| Artistsamarbeten | Berndt Öst Marie Bergman Agnetha Munther Monica Aspelund Anki Nilsson |
| Relaterade artister | Country Four Family Four |
Pierre Einar Isacsson, född1 december1947 iBergum iVästergötland, död28 september1994 iEstoniakatastrofen (vid tiden bosatt iSankt Matteus församling iStockholm), var en svensksångare ochtrubadur.
Isacsson var känd för sin djupabasröst, som han demonstrerade i låten "Då går jag ner i min källare" från 1974. Innan dess var han medlem iCountry Four ochFamily Four, då den senare gruppen bland annat vannMelodifestivalen två år i rad och gjorde stor succé. Under 1980-talet arbetade Isacsson som skådespelare åtRiksteatern samt somröstskådespelare för bland annatDisney, både som berättare och som röst åt rollfigurer.
Isacsson sålde sammanlagt över 100 000 skivor, själv och med Family Four (ej inräknat singlar). Han blev belönad med flera guldskivor (Pierre!,Family Four – 1971) och en platina (Pierre!).
Den 1 december 2021, den dag som skulle ha varit hans 74-årsdag, släpptes albumetInnan slutet där Isacssons sista låtar, som aldrig blev mer än akustiska demoinspelningar, blivit arrangerade med nya instrument. Yngste sonen Ludvig Isacsson har producerat skivan och sjunger duett med sin far på låten "Eden" där ocksåJanne Schaffer spelar gitarr.[1]
2023 kom SVT-dokumentärenDå går jag ner i min källare – filmen om Pierre Isacsson.[2]
Isacsson började sin karriär på1960-talet först iCountry Four, sedan från början på 1970-talet iFamily Four. Family Four, som under Isacssons tid i gruppen också inkluderadeMarie Bergman, vannMelodifestivalen två år i rad med sångerna "Vita vidder"1971 och "Härliga sommardag"1972. De slutade på sjätte respektive trettonde plats iEurovision Song Contest. Isacsson lämnadeFamily Four 1974 för en egen karriär. HitenDå går jag ner i min källare som han skrev tillsammans medHåkan Thanger blev hans största framgång, men samtliga singlar från hans fyra album lyckades väl.
Under 1980-talet antogs Isacsson vid Scenskolan med viss hjälp av Per Myrberg och utbildade sig till skådespelare. Han medverkade i flera musikaler, bland annat som plantan Audrey II iEn fasansfull affär (Little Shop Of Horrors), iFantasticks, "La Cage Aux Folles" på Oscars och som pappan iKarlsson på taket. Tack vare sin basröst fick han ofta uppdrag som speaker/berättare på exempelvisDisneys sagokassetter, gjorde flera inspelningar som berättare påBarna Hedenhös, spelade Bamsefar på skivor och kassetter omKlas Klättermus samt gjorde även rösten somLucky Luke. Flera låtar spelades även in med kopplingar till Disney, bland annat "När någonting händer i Ankeborg", som återfinns på hyllningsskivan Världens Bästa Kalle.
Under de sista åren av sitt liv bodde Isacsson iFinntorp i Nacka.[3] Han arbetade bland annat på M/SEstonia som underhållare/kryssningsvärd. Efter att ha slutat där gick han in som ersättare för sin vän Alf Robertson, som blivit sjuk, just den dagenEstoniakatastrofen inträffade.[4] I och med olyckan avbröts arbetet med ett helt nytt album. Enligt de överlevande hade Isacsson sitt sista framträdande i Baltic Bar ombord på M/SEstonia. Tidningsartiklar berättar att Isacsson hjälpte många av resenärerna till säkerhet innan han drunknade. Isacsson är begravd påBromma kyrkogård iStockholm.[5][6]
Första advent 2020 släpptesJul i Sahara, en nyproducerad låt baserad på en av Isacssons demokassetter. Låten avslutas med att han sjunger "God Jul" och går då ner ännu lägre än iDå går jag ner i min källare. Den 1 december 2021 släpptes fullängdsalbumetInnan slutet som visar en helt annan sida. Skivan är producerad av hans yngste son Ludvig Isacsson.
Dagdröm var en svensk version avLovin' SpoonfulsDaydream. Trots attAnn-Cathrin låg på baksidan var det denna låg som kom in på Svensktoppen mellan den 30 juli och 6 augusti 1966. Se[1].
(som berättare, sångare och/eller skådespelare)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1982 | Sound of Music Richard Rodgers ochOscar Hammerstein II | Stig Olin | Folkan[7] | |
| 1984 | Audrey II | En fasansfull affär (Little Shop of Horrors) Alan Menken ochHoward Ashman | Bengt Blomgren | Riksteatern[8] |
| 1985 | Mortimer | Fantasticks (The Fantasticks) Harvey Schmidt och Tom Jones | Birgitta Götestam | Riksteatern[9] |
| 1986 | Renaud | La cage aux folles Jerry Herman och Harvey Fierstein | Mary Bettini | Oscarsteatern[10] |
|