Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Philipp Lenard

Från Wikipedia
Philipp Eduard Anton LenardNobelpristagare i fysik 1905
Philipp Eduard Anton Lenard, 1900.
Philipp Eduard Anton Lenard, 1900.
Philipp Eduard Anton Lenard, 1900.
Född7 juni1862
Pozsony,Kungariket Ungern
Död20 maj1947 (84 år)
Messelhausen,Main-Tauber-Kreis,Baden-Württemberg,Tyskland
ForskningsområdeFysik
InstitutionerUniversitetet i Heidelberg,Universitetet i Breslau,Tekniska högskolan i Aachen,Universitetet i Heidelberg
Känd förarbeten medkatodstrålar och denfotoelektriska effekten
Nämnvärda priserMatteuccimedaljen (1896)
Rumfordmedaljen (1896)
Nobelpriset i fysik (1905)

Philipp Eduard Anton Lenard, född7 juni1862 iPozsony iKungariket Ungern, Österrike-Ungern, död20 maj1947 iMesselhausen,Main-Tauber-Kreis,Baden-Württemberg, var en ungersk-tysk fysiker och nobelpristagare.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Lenard blev 1886 filosofie doktor vidUniversitetet i Heidelberg, 1893 docent i Bonn, 1894 extraordinarie professor i fysik vidUniversitetet i Breslau (Wrocław) och 1895 vidTekniska högskolan i Aachen. Han blev 1896 ordinarie professor iteoretisk fysik iUniversitetet i Heidelberg, 1898 iexperimentalfysik i Kiel och 1905 i Heidelberg.

Lenard mottogNobelpriset i fysik1905 för sina arbeten omkatodstrålar. Vetenskapligt är han mest ihågkommen för sina experimentella arbeten omfotoelektrisk effekt. Han var den förste som användevismutspiraler för att mätamagnetiska fältstyrkor.

Lenard utsågs 1900 till ledamot avVetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg och 1905 av svenskaVetenskapsakademien.

Lenard ansåg att denmoderna fysiken måste vara felaktig, eftersom den var abstrakt och stred mot förnuftet. Tillsammans medJohannes Stark riktade han i början av 1920-taletkritik mot relativitetsteorin, kombinerat medantisemitiska angrepp motAlbert Einstein. Lenard var 1922 den förste erkände vetenskapsman som öppet solidariserade sig medNSDAP ochAdolf Hitler. Partimedlem blev han först 1937. Antirelativismen fick allt färre anhängare med åren, men Lenard och Stark nådde nya framgångar efter nazisternas maktövertagande på 1930-talet. Fysikaliska institutet vidUniversitetet i Heidelberg bytte1935 namn till Philipp-Lenard-Institut. Han utgav enlärobok iDeutsche Physik (4 delar,1936, "tysk fysik"), där han framhöll att anlag för vetenskap följde med rasen och attarier var bäst lämpade, medanrelativitetsteorin ochkvantmekaniken avfärdades som "judisk fysik". Bokens titel har också fått beteckna hela rörelsen av fysiker i Nazityskland som under de här åren anslöt sig till dessa åsikter. Denna "tyska fysik" förlorade dock i inflytande efter att ett antal tyska forskare hade samlats till överläggningar i München i november1940 och enats om att relativitetsteorin är en nödvändig del av fysiken.

Skrifter

[redigera |redigera wikitext]

Optik:

  • Luminescenz der Pyrogallussäure (1888), tillsammans medMax Wolf (astronom, 1863-1932)
  • Zerstäuben der Körper durch das ultraviolette Licht (1889), tillsammans medMax Wolf
  • Phosphorescenz der Alkalisulphide (1889), tillsammans med Klatt
  • Erdalkaliphosphore (1904), tillsammans med Klatt
  • Lichtelektrische und aktinodielektrische Wirkung bei den Erdalkaliphosphoren (1909), tillsammans med S. Sæland
  • Über phosphorescenz und über die Auslöschung der Phosphore durch Licht (1909)
  • Lichtemission der Alkalimetalldämpfe (1905)
  • Über Lichtemission und deren Erregung (1910)

Elektricitetslära:

  • Wismuthdraht im Magnetfeld (1887)
  • Elektricität der Wasserfälle (1892)
  • Untersuchungen über Kathodenstrahlen (allt sedan 1893)
  • Die lichtelektrische Wirkung (1902)
  • Elektricitätsleitung in Flammen (1903)
  • Die elektrischen Bogen und die Spektren der Metalle (1903)
  • Über kathodenstrahlen (1905), Nobelprisföreläsning

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rörPhilipp Lenard.
  • Lenard, Philipp iNordisk familjebok (andra upplagan, 1912), artikeln skriven avSvante Arrhenius. Biografin nämner inga händelser efter Nobelpriset 1905 och Lenard är inte heller omnämnd i Supplementet (1925) eller Tillägget (1926).
  • Nordisk familjebok (4. uppl. 1951). Inte heller denna biografi nämner några händelser efter 1905, förutom dödsåret.
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) ·Lorentz,Zeeman (1902) ·Becquerel,P. Curie,M. Curie (1903) ·Strutt (1904) ·Lenard (1905) ·Thomson (1906) ·Michelson (1907) ·Lippmann (1908) ·Marconi,Braun (1909) ·van der Waals (1910) ·Wien (1911) ·Dalén (1912) ·Onnes (1913) ·von Laue (1914) ·W. Bragg,L. Bragg (1915) ·Utdelades ej 1916. ·Barkla (1917) ·Planck (1918) ·Stark (1919) ·Guillaume (1920) ·Einstein (1921) ·N. Bohr (1922) ·Millikan (1923) ·Siegbahn (1924) ·Franck,Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) ·Compton,Wilson (1927) ·Richardson (1928) ·de Broglie (1929) ·Raman (1930) ·Utdelades ej 1931. ·Heisenberg (1932) ·Schrödinger,Dirac (1933) ·Utdelades ej 1934. ·Chadwick (1935) ·Hess,Anderson (1936) ·Davisson,Thomson (1937) ·Fermi (1938) ·Lawrence (1939) ·Utdelades ej 1940–1942. ·Stern (1943) ·Rabi (1944) ·Pauli (1945) ·Bridgman (1946) ·Appleton (1947) ·Blackett (1948) ·Yukawa (1949) ·Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft,Walton (1951) ·Bloch,Purcell (1952) ·Zernike (1953) ·Born,Bothe (1954) ·Lamb,Kusch (1955) ·Shockley,Bardeen,Brattain (1956) ·Yang,T. Lee (1957) ·Tjerenkov,Frank,Tamm (1958) ·Segrè,Chamberlain (1959) ·Glaser (1960) ·Hofstadter,Mössbauer (1961) ·Landau (1962) ·Wigner,Goeppert-Mayer,Jensen (1963) ·Townes,Basov,Prochorov (1964) ·Tomonaga,Schwinger,Feynman (1965) ·Kastler (1966) ·Bethe (1967) ·Alvarez (1968) ·Gell-Mann (1969) ·Alfvén,Néel (1970) ·Gabor (1971) ·Bardeen,Cooper,Schrieffer (1972) ·Esaki,Giæver,Josephson (1973) ·Ryle,Hewish (1974) ·A. Bohr,Mottelson,Rainwater (1975)
1976–2000
Richter,Ting (1976) ·Anderson,Mott,van Vleck (1977) ·Kapitsa,Penzias,Wilson (1978) ·Glashow,Salam,Weinberg (1979) ·Cronin,Fitch (1980) ·Bloembergen,Schawlow,Siegbahn (1981) ·Wilson (1982) ·Chandrasekhar,Fowler (1983) ·Rubbia,van der Meer (1984) ·von Klitzing (1985) ·Ruska,Binnig,Rohrer (1986) ·Bednorz,Müller (1987) ·Lederman,Schwartz,Steinberger (1988) ·Ramsey,Dehmelt,Paul (1989) ·Friedman,Kendall,R. Taylor (1990) ·de Gennes (1991) ·Charpak (1992) ·Hulse,J. Taylor (1993) ·Brockhouse,Shull (1994) ·Perl,Reines (1995) ·D. Lee,Osheroff,Richardson (1996) ·Chu,Cohen-Tannoudji,Phillips (1997) ·Laughlin,Störmer,Tsui (1998) ·'t Hooft,Veltman (1999) ·Alfjorov,Kroemer,Kilby (2000)
Från 2001
Cornell,Ketterle,Wieman (2001) ·Davis,Koshiba,Giacconi (2002) ·Abrikosov,Ginzburg,Legget (2003) ·Gross,Politzer,Wilczek (2004) ·Glauber,Hall,Hänsch (2005) ·Mather,Smoot (2006) ·Fert,Grünberg (2007) ·Nambu,Kobayashi,Masukawa (2008) ·Kao,Boyle,Smith (2009) ·Geim,Novoselov (2010) ·Perlmutter,Schmidt,Riess (2011) ·Wineland,Haroche (2012) ·Englert,Higgs (2013) ·Akasaki,Amano,Nakamura (2014) ·Kajita,McDonald (2015) ·Kosterlitz,Haldane,Thouless (2016) ·Weiss,Barish,Thorne (2017) ·Ashkin,Mourou,Strickland (2018) ·Peebles,Mayor,Queloz (2019) ·Penrose,Genzel,Ghez (2020) ·Manabe,Hasselmann,Parisi (2021) ·Aspect,Clauser,Zeilinger (2022) ·Agostini,Krausz,L'Huillier (2023) ·Hopfield,Hinton (2024)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Philipp_Lenard&oldid=56665250
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp