| Peter Barlow | |
.jpg) | |
| Född | 13 oktober1776[1] eller 15 oktober1776[2] Norwich,Storbritannien |
|---|---|
| Död | 1 mars1862[2][3][4] Kent |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Sysselsättning | Matematiker,fysiker,universitetslärare |
| Barn | Peter William Barlow(f. 1809) William Henry Barlow(f. 1812) |
| Utmärkelser | |
| Copleymedaljen (1825)[5] Copleymedaljen (1825) Fellow of the Royal Society Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Peter Barlow, född13 oktober1776 iNorwich,Norfolk,England, död1 mars1862 i Charlton,London,[6][7] var enbrittiskmatematiker ochfysiker, som varprofessor imatematik vid militärakademin iWoolwich. Han har gett ut ett flertal skrifter av matematiskt, teknisk och fysikaliskt innehåll och var livligt verksam förjärnvägsväsendets utveckling i England. Barlow konstruerade ävenBarlows hjul.
År 1801 utnämndes Barlow till biträdande matematikmästare vidRoyal Military Academy Woolwich,[6][8] och behöll denna post till 1847.[7] Han bidrog med artiklar om matematik tillThe Ladies' Diary[8] samt publicerade böcker som:[6][8]
Den senare blev känd som Barlows tabeller och ger kvadrater, kuber, kvadratrötter, kubrötter och reciproka tal av alla heltal från 1 till 10 000. Dessa tabeller trycktes regelbundet om fram till 1965,[7] då datorer gjorde dem föråldrade. Han bidrog tillRees Cyclopædia-artiklar omalgebra,analys,geometri och materialstyrka. Barlow bidrog också till stor del tillEncyclopædia Metropolitana.
I samarbete (1827–1832) med optikern George Dollond byggde Barlow enakromatisk lins som använde flytandekoldisulfid. (Akromatiska linser var viktiga optiska element i förbättradeteleskop.) År 1833 byggde Barlow en akromatisk dubbellins av sammanfogatflintglas ochkronglas.[6][8] Ett derivat av denna konstruktion, som kallas enBarlowlins, används ofta i modernastronomi ochfotografi som ett optiskt element för att öka både akromatism och förstoring.
År 1823 utnämndes Barlow till stipendiat iRoyal Society. Två år senare tilldelades hanCopleymedaljen för sitt arbete med att korrigera avvikelsen i fartygskompasser orsakad av närvaron av järn i fartygsskrovet.[6][8] En del av hans magnetiska forskning gjordes i samarbete med Samuel Hunter Christie. Han genomförde tidiga experimentella observationsstudier om ursprunget till markbunden magnetism[9] och krediteras för Barlows hjul (en tidig homopolär elektriskmotor) och för Barlows lag (en inkorrekt formel för elektriskkonduktans).
Ångloksdrift fick stor uppmärksamhet i Barlows händer och han satt i järnvägskommissionen 1836, 1839, 1842 och 1845. Han genomförde också flera undersökningar för den nybildade Järnvägsinspektionen i början av 1840-talet.
Barlow gav flera bidrag till teorin om materialstyrka, såsomEssay on the strength and stress of timber (1817) som innehåller experimentella data som samlats in i Woolwich. Den sjätte upplagan (1867) av detta arbete utarbetades av Barlows två söner efter hans död och innehåller en biografi om deras far. Barlow tillämpade också sin kunskap om material på utformningen av broar.[8] Han invaldes som utländskhedersledamot avAmerican Academy of Arts and Sciences 1832.[10]
Wikimedia Commons har media som rörPeter Barlow.
|