Permalloy är en magnetisklegering bestående av 20 %järn och 80 %nickel. Legeringen har anmärkningsvärt hög magnetiskpermeabilitet, vilket gör den användbar som ettmagnetiskt kärnmaterial i elektrisk och elektronisk utrustning. Materialet kan även användas för avskärmning avmagnetfält. Kommersiella legeringar av permalloy har normalt enrelativ permeabilitet på ungefär 100.000, jämfört med några tusen för vanligtstål.[1]
Förutom hög permeabilitet är dess andra magnetiska egenskaper lågkoercivitet, närmast obefintligmagnetostriktion samt betydandeanisotropmagnetoresistans. Dess låga magnetostriktion är kritisk för industriella tillämpningar, där den kan användas i tunna filmer med variabla påkänningar som annars skulle orsaka en förödande stor variation i magnetiska egenskaper. Elektriska resistiviteten för permalloy varierar i allmänhet inom intervallet 5 % beroende på styrkan och riktningen av ett pålagt magnetfält. Permalloy har vanligtvis en ytcentrerad kubiskkristallstruktur med engitterkonstant på cirka 0,355 nm i närheten av en nickel-koncentration av 80 %. Permalloy används itransformatorplåt och magnetiska inspelningshuvuden.
Permalloy utvecklades ursprungligen vid början av1900-talet för attinduktivt kompensera telegrafkablar.[2]. När den första transatlantiskaundervattenstelegrafkabeln lades på 1860-talet fann man att en oväntat hög kapacitiv reaktans förorsakade störningar som minskade den maximala signaleringshastigheten till endast 10 - 12 ord per minut.[2] Förutsättningar för överföring av signaler via kablar utan distorsion utarbetades för första gången matematiskt 1885 avOliver Heaviside.[3] Det upptäcktes av Karup iDanmark att en kabelskapacitivareaktans kunde kompenseras genom att linda den med entråd ellertejp avmetall med hög permeabilitet, och på så sätt öka induktansen. Efter en långvarig efterforskning upptäcktes permalloy 1914 avGustav Elmén vidBell Labs, som fann att det hade högrepermeabilitet än kiselstål. Senare, 1923, fann han att dess permeabilitet kunde starkt förbättras genom värmebehandling. En inpackning med permalloyband kan enligt uppgift fyrfaldigt öka signaleringshastigheten på en telegrafkabel.[2]
Andra sammansättningar av permalloy finns tillgängliga och betecknas med ett numerisk prefix som anger procenthaltennickel ilegeringen. Till exempel betyder beteckningen45 permalloy att legeringen innehåller 45 % nickel och 55 %järn.Molybden permalloy, en legering bestående av 81 % nickel, 17 % järn och 2 %molybden, uppfanns 1940 vidBell Labs. När materialet användes i telefonlinjer avkoppar för långa avstånd, medförde det en tiofaldig ökning av högsta linjehastighet.[3]Supermalloy med 77 % Ni, 14 % Fe, 5 % Cu, och 4 % Mo, är också välkänt för sin höga prestanda som mjukmagnetiskt material och kännetecknas av högpermeabilitet och lågkoercivitet.
Artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel:Permalloy, läst den 28 februari 2012 där följande noter och källor anges.