| Parisdeklarationen | |
| Typ | internationellt avtal |
|---|---|
| Innehåll | kaperiförbud,godsbestämmelser |
| Signerades | 16 april1856 |
| Plats | Paris,Frankrike |
| Parter | 7 |
| Ratificerat av | Storbritannien,Frankrike,Preussen,Ryssland,Sardinien,Osmanska riket,Österrike |
Parisdeklarationen av den16 april1856 är ett förfolkrätten mycket betydelsefulltaktstycke, som vidKrimkrigets slut i anslutning till den ett par veckor tidigare (30 mars) ingångnaParisfreden undertecknades av representanter förStorbritannien,Frankrike,Preussen,Ryssland,Sardinien,Osmanska riket ochÖsterrike. Deklarationen har sedermera vunnit accession av nästan alla stater (USA vägrade dock sin anslutning, eftersom deklarationen ej blev nog vittgående, men förklarade 1861, underamerikanska inbördeskriget, och igen 1898, underspansk-amerikanska kriget, att landet ämnade följa deklarationen; inte hellerSpanien,Mexiko ochVenezuela anslöt sig till deklarationen).
Enligt deklarationen förklaradeskaperi avskaffat[1], varjämte stadgades, attneutral flagga skyddar fientligt gods med undantag avkrigskontraband, att neutralt gods under fientlig flagga, om det ej är krigskontraband, icke får beslagtas, samt att blockader skall vara effektiva, för att blockadförklaringen av andra makter skall anses förbindande.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,Parisdeklarationen, 1904–1926.