Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Paris

Koordinater:48°51′N2°21′Ö / 48.850°N 2.350°Ö /48.850; 2.350
Från Wikipedia
För andra betydelser, seParis (olika betydelser).
Paris
Huvudstad ·Världsstad
Flagga
Stadsvapen
Officiellt namn: Ville de Paris
Motto: Fluctuat nec mergitur
Smeknamn: La Ville Lumière
LandFrankrike Frankrike
RegionÎle-de-France
DepartementParis (75)
Arrondissement20:e
LandmärkeEiffeltornet
FlodSeine
Koordinater48°51′N2°21′Ö / 48.850°N 2.350°Ö /48.850; 2.350
Area105,40 km²[1]
 - tätort2 723,03 km²[1]
 - storstadsområde14 518,30 km²[1]
Folkmängd2 102 650 (2023)
 - tätort10 858 852 (2019)
 - storstadsområde13 024 518 (Januari 2017)
Befolkningstäthet19 949 invånare/km²
 - tätort3 988 invånare/km²
 - storstadsområde897 invånare/km²
BorgmästareAnne Hidalgo
(Parti Socialiste, 2020–2026)
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Geonames2968815
2988507
Webbplats: www.paris.fr

Paris (franskt uttal: [paʁi] ,[paˈriːs]) ärFrankrikeshuvudstad och envärldsstad[2] med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer. I Paris finns huvudkontoren för en rad internationella organisationer, bland andraOECD ochUNESCO. I ingen annan stad i världen organiseras så många internationella konferenser, de båda storflygplatsernaCharles-de Gaulle ochOrly gör Paris till Europas näst största flygcentrum och tack vare ett väl utbyggt snabbtågsnät kan Paris ses som Europas viktigaste järnvägsnod.[3]

Staden är belägen vidflodenSeine och grundades avromarna under namnetLutetia. Paris utgör ett egetdepartement iregionenÎle-de-France.Staden delas in i 20arrondissement. Paris innerstad har cirka 2,2 miljoner invånare och medförorter över 11 miljoner invånare. Paris är ett av världens viktigaste affärs- och kulturcentrum. Som en av de mest betydelsefulla globala städerna är Paris även ett viktigtpolitiskt,teknologiskt ochkonstnärligt centrum, samt ansedd sommodets ochgastronomins huvudstad.[4]

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Paris historia

Området som idag kallas Paris tros ha varit bebott i minst 4 000 år.[5] Staden tros ha grundats i mitten av 200-talet f.Kr. av dengalliska stammen parisier. Romarna kallade staden Lutetia Parisiorum. UnderJulius Caesarsgalliska krig erövrades staden år 51 f.Kr. och byggdes sedan upp med en rutnätsplan enligt romersk modell.[6]

Under slutet av 400-talet e.Kr föllromarriket samman och år 486 erövrades staden av denfrankiske kungenKlodvig I, som besegradeGalliens sista romerska ståthållareSyagrius.[7] Paris var därefter ett av flera viktiga centra i det växande frankiska riket. 885-886 belägrades Paris avvikingar som dock inte lyckades inta staden. Paris härskare, denkaronlingiske grevenOdo, blev därefter vald till kung i detvästfrankiska riket och under hans ättlingar gjordes Paris till centrum för det franska riksstyret kring år 1000.[8]

Under 1100- och 1200-talen ökade Paris betydelse. På högra sidan av floden dominerade handel och hantverk, och den stora marknadsplatsenHallarna anlades där 1183. På västra sidan domineradeuniversitetet som grundades under tidigt 1100-tal och är ett av världens äldsta. Den ursprungliga stadskärnan på önÎle de la Cité dominerades av kyrkan, och den stora katedralenNotre Dame uppfördes där mellan 1163 och 1345. Först i början av 1500-talet blev staden permanent kunglig residensstad och kungFrans I lät påbörja bygget av kungapalatsetLouvren på flodens högra sida.[8]

Under 1600- och 1700-talen var Paris Europas kulturella huvudstad och hade genom Frankrikes stormaktställning även en ledande politisk roll. Kring år 1800 var befolkningen ungefär en halv miljon, varav en sor del bodde i överbefolkade slumkvarter. Från 1800-talets mitt genomfördes en genomgripandestadsomvandling ledd av G.E. Haussmann. Man skapade ett mönster av långa, breda och raka boulevarder och avenyer som skar tvärs igenom det medeltida gatumönstret och möttes vid monumentalt utformade platser. I slutet av 1800-talet blomstrade näringslivet och staden var värd för fleravärldsutställningar, bland annat1889Eiffeltornet byggdes.[8][3]

Paris innerstad är fortfarande till stora delar präglad av det sena 1800-talets stadsplanering och arkitektur. För att skapa lokaler för nya verksamheter har man sedan 1958 gradvis byggt en ny kontors- och afärsstadsdel,La Défense utanför stadskärnan. Dess centrala byggnad är den 110 meter högaGrand Arche.[9]

Strider och omvälvningar

[redigera |redigera wikitext]

På 1200-talet hade köpmän och hantverkare i Paris en relativt stark självständighet i förhållande till kungamakten. På 13- och 1400-talet skedde flera revolter där borgarna krävde konstitutionella reformer som skulle skydda deras makt, men det ledde i stället till att de förlorade mycket av sitt självstyre.[8]

Franska revolutionen inleddes med stormningen av fästningenBastiljen i Paris den 14 juli 1789 och ledde till monarkins fall.Julirevolutionen 1830 ochjuniupproret 1832 var försök att störta den återetablerade monarkin och innefattade gatustrider och barrikader inne i Paris.Februarirevolutionen 1848 innebar nya gatustrider och ledde till att monarkin störtades. 1871 skedde ett nytt uppror till följd av nederlaget i detfransk-preussiska kriget och Paris styrdes i drygt två månader av den revolutionäraPariskommunen innan upproret slogs ned av regeringstrogna trupper.[10]

Underandra världskriget hade denfranska motståndsrörelsen mot den tyska ockupationen 1940–44 sitt centrum i Paris.Staden befriades av motståndsrörelsen och amerikanska styrkor den 25 augusti 1944.[8]

I maj 1968 var Paris studenter en drivande kraft iMajrevolten och på Paris gator skedde sammandrabbningar mellan studenter och polis.[11]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Centrala Paris på en turistkarta från 1928.

Paris ligger runt flodenSeine och innerstaden delas in i högra stranden (rive droite) och vänstra stranden (rive gauche). I floden finns det två öar som utgör stadens historiska kärna:Île de la Cité, där man idag återfinner bland annatConciergeriet (justitiepalatset) och katedralenNotre-Dame de Paris, ochÎle Saint-Louis, som ligger öster om den förra ön. Det finns fler än 30 broar i Paris.

Det egentliga Paris, det område som har Paris som postort, är cirka 11 kilometer i diameter som mest, och där bor omkring 2,2 miljoner människor. Till skillnad från många andra storstäder har Paris kvar sina officiella gränser från 1860. I storstadsregionen runt Paris bor fler än 11 miljoner människor. Innerstaden är indelad i tjugo distrikt, så kalladearrondissement. Dessa är numrerade1er (premier),2ème (deuxième) och så vidare till20ème (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det första arrondissementet ligger mitt i staden vid Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr om första, och sedan slingrar sig tredje, fjärde och så vidare i en spiralform två och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris har vuxit med tiden genom att utanförliggande byar införlivats.[källa behövs] Paris saknar de stora bostadsområden som finns i de flesta städer. Eftersom staden är mycket kompakt och tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer och kontor på nästan varje gata.

Stadsdelar

[redigera |redigera wikitext]
Brofäste vidPont Alexandre III i Paris.
Seine,Pont des Invalides ochEiffeltornet på natten.

Arrondissementen är inte enbart en administrativ angelägenhet, utan fungerar även i informella sammanhang som positionsangivelser. Privata postadresser inom Paris har 750XX som postnummer, där XX är arrondissementets nummer, exempelvis 75002 och 75014.

De centralt belägna arrondissementen anses finare och är dyrare, medan det arrondissement som hyser flest överdådiga paradvåningar är det sextonde, beläget i sydvästra Paris mellan Seine ochBois de Boulogne. Söder omEiffeltornet ligger det folkrikaste arrondissementet, det femtonde, som har drygt 225 000 invånare, medan det första har knappt 17 000 invånare. Arrondissementen söder om floden (vänstra stranden) har traditionellt förknippats medintellektuella, akademiker, konst och film, och där liggerLatinkvarteren,Saint Germain-kvarteren ochMontparnasse. Centrala staden norr om floden (högra stranden) förknippas istället med affärer, och där liggerLouvren och de stora shoppingboulevarderna, men ävenMontmartre ochPlace de la Bastille.

Parallellt med arrondissementssystemet finns ett antal mer traditionella namn på stadsdelar, som till exempelSaint-Germain-des-Prés,Quartier Latin,Marais,Montmartre,Montparnasse,Belleville ochMénilmontant.

Parker

[redigera |redigera wikitext]
Tuilerieträdgården.

Paris innerstad berikas av fleraparker, till exempelJardin du Luxembourg i sjätte arrondissementet,Jardin des Tuileries väster omLouvren,Parc des Buttes Chaumont inittonde arrondissementet ochParc Montsouris ifjortonde arrondissementet. Utöver detta finns det en botanisk trädgård,Jardin des Plantes, gravplatsernaPère Lachaise ochMontparnassekyrkogården) samt ett antal öppna fält av symmetrisk paradkaraktär, exempelvisChamps de Mars (Marsfälten) framförEiffeltornet.

I utkanten av innerstaden, vid gränsen mot de förorter som i rent juridisk bemärkelse inte tillhör Paris, finns två större parker,Bois de Boulogne i väster ochBois de Vincennes i öster.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Paris har ettmaritimt klimat med milda och små temperaturskillnader mellan årstiderna och som sällan har extremt höga eller låga temperaturer. Somrarna är varma med temperaturer på ca 22–25 °C dagtid och nattetid 13–16 °C. På vintrarna sjunker temperaturerna nästan aldrig under noll, och ligger som regel runt 3–8 °C. Snöfall i Paris är sällsynt och snön ligger sällan kvar länge.[12]

Den högsta temperaturen som uppmätts i Paris var 40 °C den 28 juli 1947, och den lägsta var -24 °C den 10 december 1873. Under den europeiska värmeböljan 2003 hade Paris temperaturer på 38 °C under flera dygn, vilket orsakade dödsfall bland äldre.[12]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde781215192224252116108
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde33571113161513954
 Nederbörd544449536555634355605259
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
54
 
7
3
 
 
44
 
8
3
 
 
49
 
12
5
 
 
53
 
15
7
 
 
65
 
19
11
 
 
55
 
22
13
 
 
63
 
24
16
 
 
43
 
25
15
 
 
55
 
21
13
 
 
60
 
16
9
 
 
52
 
10
5
 
 
59
 
8
4

[13][14]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och trädde i kraft den 1 januari 1968 är staden Paris på samma gång ettdépartement och encommune. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.

I motsats till andra franska städer finns ingenintercommunalité, alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens förorter. Området för staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, och inte de omkringliggande områdena.

DepartementetVille de Paris består av en enda kommun, vilken är indelad i 20stadsarrondissement. Dessa fastställdes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissement som hade fastställts den 11 oktober 1795.

Beslutande kommunala organ är borgmästaren (Maire de Paris) och stadsfullmäktige (Conseil de Paris). Varje stadsarrondissement har också ettkommunalråd (Officier Municipale), utnämnt av borgmästaren, och ett folkvalt fullmäktige.

Paris borgmästare

[redigera |redigera wikitext]
Anne Hidalgo, Paris borgmästare sedan 2014.
borgmästarskapet indraget till 1848
borgmästarskapet indraget till 1870
borgmästarskapet indraget till 1977

Polisprefekten

[redigera |redigera wikitext]

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är enprefekt, motsvarande landshövding, med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementsfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2012 ärBernard Boucault.

Statliga uppgifter

Kommunala uppgifter

  • Ansvara för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

  • Regional kriminalpolisdirektion
  • regional kriminalunderrättelsedirektion
  • urban närpolisdirektion
  • direktion för utrycknings- och trafikpolis
  • teknisk och logistisk direktion
  • generalinspektion
  • administrativ polisdirektion
  • trafik- och hälsovårdsinspektion.

Ekonomi och näringsliv

[redigera |redigera wikitext]
Affärsdistriktet La Défense.
AffärsdistriktetLa Défense.

Storstadsområdet kring Paris är en av motorerna i den globala ekonomin. Stora multinationella bolag somL'Oréal,LVMH,Total S.A.,Axa S.A.,Société Générale,Carrefour ochPeugeot har sina huvudkontor i stadens affärsdistrikt.[15] SedanBrexit har ävenEuropean Banking Authority (EBA) sitt säte i Paris.[16]

Bruttonationalprodukten (BNP) i ParisområdetÎle-de-France beräknades 2009 till 552,1 miljardereuro, vilket motsvarade nästan 30 procent av hela Frankrikes BNP,[17] samtidigt som stadens befolkning utgjorde 18,8 procent av hela landets befolkning.[18] År 2016 beräknades BNP för Parisområdet till 681 miljarder euro, vilket motsvarade 31 procent av Frankrikes BNP.[19] Om Paris hade varit ett land så hade det varit världens femtonde största ekonomi.[källa behövs] Enligt siffror frånEurostat stod Paris för 4,5 procent av BNP iEU (med 25 medlemsstater), samtidigt som befolkningen var 2,45 procent av EU:s totala.[källa behövs] Storstadsområdet Paris är världens tjugoförsta största metropol befolkningsmässigt[20] och hamnade på en femteplats vid en jämförelse av dessa metropolers BNP, utförd avPwC.[21]

Vid 1999 års folkräkning var 5 089 170 personer anställda i storstadsområdet Paris,[22] varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent iHauts-de-Seine (92) där affärsdistriktetLa Défense ligger, medan de återstående 52,5 procenten arbetade i förorterna.[källa behövs]

Sektorer

[redigera |redigera wikitext]

Paris ekonomi är mycket diversifierad och har inte specialiserats. Turistindustrin upptog till exempel 3,6 procent av den totala arbetsstyrkan i storstadsområdet (1999) och är alltså ingen huvudgren inom ekonomin. Paris ekonomi är huvudsakligen en serviceekonomi. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig, men volymen har minskat under senare tid. Det finns en tydlig trend mot förädlingstjänster, speciellt affärstjänster.

Mångfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkräkningen 1999 där 16,5 procent av de 5 089 170 personer som var anställda i storstadsområdet arbetade inom affärstjänster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och försvar, 8,7 procent med sjukvård, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de återstående 22 procenten inom övriga ekonomiska sektorer. Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den största med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). Förlagsverksamhet och tryckerier anställde 14,0 procent och de återstående 68,1 procenten var fördelade mellan olika andra slags industrier.

Turism

[redigera |redigera wikitext]
Topp 10: turistattraktioner i Paris 2004
(miljoner besökare)
Notre-Dame de Paris12,8
Disneyland Resort Paris12,4
Sacré-Cœur,Montmartre8,0
Louvren6,6
Eiffeltornet6,2
Centre Pompidou5,4
Slottet i Versailles3,3
Cité des Sciences et de l'Industrie,
Parc de la Villette
2,8
Musée d'Orsay2,6
Parc Astérix1,8

Paris besöks årligen av cirka 30 miljoner utländskaturister.[23] År 2019 rankades staden som den andra mest besökta i världen, efterBangkok.[24] Populära turistattraktioner är bland annatEiffeltornet,Notre-Dame,Sacré-Cœur,Louvren,Triumfbågen ochChamps-Élysées.[25] Staden är även en av världens dyraste (tvåa bakomSingapore).[26]

Paris besöks årligen av över 30 miljoner turister, vilket gör staden till världens näst populäraste resmål. Bland de största turistattraktionerna finns kyrkornaNotre-Dame de Paris ochSacré-Cœur, konstmuseernaLouvren ochMusée d'Orsay, liksomSlottet i Versailles,Eiffeltornet, kyrkogårdenPère-Lachaise ochDisneyland Resort Paris.

Hotell

[redigera |redigera wikitext]

Paris är känt för sina eleganta hotell av vilka flera ligger vidTuilerierna ochPlace Vendôme. Här finns till exempelHotel Ritz, ”George V” ochHotel Intercontinental.

Andra sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]

Kollektivtrafiken (pendeltåg,metro,spårvagnar, bussar med mera) drivs av företagetRATP och kollektivtrafiken i Parisregionen samordnas avSyndicat des transports d'Île-de-France (STIF), tidigareSyndicat des transports parisiens (STP).

En studie publicerad år 2015 visade att män hade sexuellt trakasserat nära nog varje fransyska som regelbundet använder offentliga kommunikationer i Paris.[27][28]

Pendeltåg

[redigera |redigera wikitext]

Paris har ett omfattande pendeltågsnät medRER-tåg. Under centrala Paris går pendeltågen i långa tunnlar med underjordiska stationer, utanför staden går de i marknivå. Linjerna är uppkallade efter alfabetet och heter Linje A, B, C, D och E. Till Disneyland utanför Paris gårpendeltågslinje A (röd på kartan) mot Marne-la-Vallée. Till storflygplatsen Charles de Gaulle gårlinje B (blå på kartan). RER-tågen A-linje besörjer transport mellan centrala staden till området La Défense.

MetroMetro

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Paris metro
Metroskylt.

Parismetro är ett av världens största tunnelbanenät. Metron har tätt med stationer runt om i Paris och man kan ta sig lätt till de flesta platser med denna. Metron består av 16 linjer varavlinje 14 är den senast byggda från 1998. Några av Metrolinjerna går utomhus, exempelvislinje 6 mellan stationernaPassy ochBir-Hakeim där en bro leder tågen över Seine förbi Eiffeltornet. Ett karakteristiskt drag för metron är det system av gångtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utgångar och andra linjer. En anledning till detta är att rälsen är placerad i mitten av stationen, med en perrong på vardera sidan, beroende på färdriktning. Att byta färdriktning innebär att man måste ta trappor över eller under rälsen, något som kan vara snabbt gjort eller medföra en del omvägar. Att färdas med metro som rörelsehindrad eller med exempelvis barnvagn är svårt, men vissa stationer är anpassade för rörelsehindrade och dessa är ibland markerade med en rullstol på metrokartan.

Spårvagn

[redigera |redigera wikitext]

Paris spårvägar kallas för tramway och finns enbart ute i Paris ytterområden. Spårvagnslinjerna knyter samtliga samman ett antal tunnelbane- samt RER-linjer i utkanten av staden.

Tåg

[redigera |redigera wikitext]
Bild inifrånGare du Nord.

Paris med sina sex större järnvägsstationer (Paris Nord,Paris Montparnasse,Paris Est,Paris Lyon,Paris Austerlitz samtParis Saint Lazare) är det centrala navet för de snabbaTGV-tågen och de vanligaCorail-tågen. Järnvägsstationerna är sammankopplade med tunnelbanenätet och pendeltågsnätet.

Flyg

[redigera |redigera wikitext]

Paris har fyra flygplatser.Paris-Charles de Gaulle flygplats (som också kallasRoissy) ligger norr om staden.Paris-Orly flygplats ligger i de södra förorterna. 75 kilometer norr om staden liggerParis-Beauvais flygplats som trafikeras främst av charter- och lågprisflyg.Le Bourgets flygplats är den äldsta och används numera bara för flyguppvisningar och affärsjetplan/privatflyg.

Vägar

[redigera |redigera wikitext]
Passy-viadukten.

Kring Paris går kringfartsledenPériphérique som huvudsakligen följer samma väg som 1800-talets befästningar kring staden. På- och avfarterna kallas ”Portes” och motsvarar tidigare portar i befästningen. De flesta av dessaPortes har parkeringsplatser och besökare rekommenderas att lämna bilarna och ta anslutande metro istället. Trafiken i Paris är tät och det är svårt att hitta parkeringsplats inne i staden.

Från Paris utgår ett antal viktigamotorvägar som når ut till den största delen av landet.

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Befolkningstäthet

[redigera |redigera wikitext]

Vid1999 års folkräkning varbefolkningstätheten i Paris stad 20 164 invånare per kvadratkilometer. Undantaget parkernaBois de Boulogne ochBois de Vincennes var befolkningstätheten 24 448 invånare per kvadratkilometer.[29] Befolkningstätheten i centrala Paris före denindustriella revolutionen var mellan 75 000 och 100 000 invånare per kvadratkilometer. Idag är det tätast befolkade arrondissementet i Paris det elfte med en befolkningstäthet på 40 672 invånare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissement har 100 000 invånare per kvadratkilometer.

Stad och storstadsområde

[redigera |redigera wikitext]
Satellitbild över Paris urbaniserade område.

Staden Paris utgörs av ett av Frankrikes departement, med ett invånarantal på2 206 488 i januari 2018.[30] Ytan täcker 105,397 km², varav en knapp femtedel (18,469 km²) upptas av parkernaBois de Boulogne ochBois de Vincennes.

Demografisk utveckling förParis mellan1801 och1926

1801185118811926

547 8001 053 0002 240 0002 871 000


Paris urbaniserade område,Unité urbaine de Paris, var med sina 10 197 678 invånare i början av 2007Europas näst folkrikaste, efterMoskva.[31] Området täcker en yta på 2 723,03 km² och omfattar totalt 396kommuner.[1] De störstaförorterna är (i storleksordning)Boulogne-Billancourt,Argenteuil,Montreuil,Saint-Denis,Versailles,Nanterre,Créteil,Aulnay-sous-Bois,Vitry-sur-Seine ochColombes.

Paris helastorstadsområde,Aire urbaine de Paris, består av 1 584 kommuner.[1] Med en yta på 14 518,30 km² och 11 836 970 invånare i början av 2007 är Parisområdet ett av Europas folkrikaste storstadsområden,[1][31] tillsammans med Moskva,London ochRhen-Ruhr-regionen.

Utbildning och forskning

[redigera |redigera wikitext]

Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man särskilt på området utbildning. De mest ansedda lärosätena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundadesSorbonne (Paris universitet), som är det äldsta franska universitetet. År 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanför staden, till exempelUniversité Paris-Saclay som ligger iOrsay. Andra högre lärosäten ärCollège de France (öppnat 1530),Institut Catholique (öppnat 1875) ochHEC Paris (öppnat 1881) ochÉcole du Louvre (öppnat 1882). Även prestigehögskolornaÉcole Polytechnique (öppnad 1794),Conservatoire national des arts et métiers (öppnad 1794),École normale supérieure (ENS) ochÉcole nationale d'administration (ENA) har säte i Paris. École Polytechnique flyttade dock 1976 till förortenPalaiseau.

KungLudvig XI påbörjade anläggandet av Paris största offentliga bibliotek,Bibliothèque nationale, vilket rymmer fler än tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av presidentJacques Chirac. Den mycket kändaAcadémie française grundades 1635. Akademin ingår sedan 1803 iInstitut de France.

Kultur och stadsliv

[redigera |redigera wikitext]

Marknader

[redigera |redigera wikitext]

Varje arrondissement har en egen marknadsplats, ofta utmed en trottoarkant eller liknande. Marknadernas sortiment efterföljer säsongens varor. På morgnarna, vid sextiden, börjar försäljarna packa upp varor och vid åtta brukar försäljningen av kött, grönsaker och frukt börja. Vid ettiden börjar marknaderna tömmas för att därpå stängas. Marknaderna äger vanligtvis rum två eller tre gånger i veckan på samma ställe. Försäljarna betalar en årlig avgift till den marknadsplats där de säljer.

400-talet hölls den första marknaden i Paris, påÎle de la Cité. En av de sedan länge största grossistmarknaderna i världen,Hallarna, ligger i staden. Understadssaneringen i slutet av1960-talet ersattes Hallarna av ett stort centra, det idag så kallade "Forum des Halles", medan det före detta Hallarna flyttades utanför stadsmurarna. Det finns planer på att göra om hela Forum des Halles.[32]

Nöjen och nattliv

[redigera |redigera wikitext]

Populära områden med klubbar och barer är bland andra:

Klassiska nattklubbar med scenshower som även är stora turistattraktioner:

Museer

[redigera |redigera wikitext]

Det 1793 grundade museetLouvren med över 30 000 utställningsföremål från antiken till slutet av 1800-talet räknas till de största och viktigaste museerna i världen.

I en tidigare järnvägsbyggnad på vänstra sidan av floden Seine finns sedan 1986Musée d'Orsay, som visar målningar och skulpturer från mitten av 1800-talet till början av första världskriget. Flera av impressionismens främsta verk finns att beskåda.

1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (Centre Pompidou), som är en mycket känd turistattraktion i staden.

År 1985 öppnadesPicassomuseet som är världens största samling av konstverk av denna konstnär. Museet ligger i Hôtel Salé.

I början av år 1997 öppnades Musée de la Musique.

Andra museer ärMusée Rodin ochMusée des arts et métiers, ett museum för hantverk och yrken där bland annatFoucaults pendel finns att se.

Kyrkogårdar

[redigera |redigera wikitext]

Teater

[redigera |redigera wikitext]

De viktigaste musikal- och teaterensemblerna i Frankrike har sitt säte i Paris. TeaternComédie-Française ellerThéâtre français är nationalteatern som huvudsakligen spelar klassiska pjäser iMolières tradition. Den grundades 1680 och mycket kända skådespelare somSarah Bernhardt ochJean-Louis Barrault har varit verksamma vid teatern. Andra teatrar ärMoulin Rouge,Théâtre des Bouffes-Parisiens,Théâtre des Champs-Elysées ochThéâtre Feydeau.

Musik

[redigera |redigera wikitext]

En gång om året anordnas i hela landet den breda musikfestivalenFête de la musique. Under en dag uppträder tusentals artister samtidigt som amatörer uppmuntras att spela på ute på gatorna. Barer och pubar har ofta någon artist på plats. I Paris innebär denna dag, förutom ett överflöd av musik i näst intill varje kvarter och förort, ett enormt tryck på stadens gator och kollektivtrafik, som för 2005 års upplaga exceptionellt lät vissa utvalda metrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan även leda till oroligheter, särskilt kring större torg och samlingsplatser, och kravallpoliser är en vanlig syn.

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Paris har tre gånger varit värd för deolympiska sommarspelen. Första gången var1900, då spelen hölls tillsammans med en stor världsutställning och ansågs dåligt arrangerat. Andra gången,1924, blev det ett betydligt bättre arrangemang. I staden arrangerades ävenolympiska sommarspelen 2024.[33]

De populäraste klubbarna i Paris är fotbollslagetParis Saint-Germain (PSG),basketlagetParis-Levallois Basket samtrugbylagetStade Français. I staden finns fler klubbar med ett stort antal medlemmar ofta ett större fokus på bredd än elit, det gäller t.ex. nyss nämndaStade Français samtRacing Club de France. Det finns även fler fotbollsklubbar i Paris än Paris Saint-Germain, bland annatParis FC,Red Star,RCF Paris och Stade Français Paris, de har dock varit betydligt mindre framgångsrika än PSG. I andra sporter spelar t.ex.Paris Volley (herrar) ochSaint-Cloud Paris Stade Français (damer) på elitnivå ivolleyboll.

ArenanStade de France byggdes införfotbolls-VM 1998 och rymmer 80 000 åskådare. PåStade de France spelades även finalen iChampions League 2005/2006 mellanArsenal ochFC Barcelona.[34]

I Paris går även cykelloppetTour de France i mål. Sedan 1975 avslutar man det alltid påChamps-Élysées.

Paris är viktig stad inomtravsport med den franska huvudbananVincennesbanan som ligger strax utanför staden i områdetJoinville-le-Pont. Världens största travloppPrix d'Amérique går av stapeln på banan varje år i slutet av januari som höjdpunkten under detfranska vintermeetinget.[35]

I Paris går även en av världens mest prestigefulla judotävlingar Grand Slam Paris varje år iAccorHotels Arena.

Shopping

[redigera |redigera wikitext]

Många som besöker Paris passar på att handla eller bara ströva runt och titta på kläderna i de olika modevaruhusen; bland de stora märksGaleries Lafayette,Le Bon Marché,Bazar de l'Hôtel de Ville (BHV),La Samaritaine ochPrintemps.

Sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]
Eiffeltornet är både Paris och helaFrankrikes mest kända landmärke.
Champs-Élysées.
Triumfbågen.
Notre-Dame de Paris.
Sacré-Cœur.
Place des Vosges.
Hôtel des Invalides.

Paris främsta landmärke idag ärEiffeltornet, som byggdes tillvärldsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet avfranska revolutionen firades. Eiffeltornet är sammansatt av cirka 2,5 miljoner nitar och väger cirka 10 000 ton varav 7 300 ton består av smidesjärn.

Andra kända byggnader och monument ärLouvren, både dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden på innergården som fungerar som entré till museet,Triumfbågen - ett minnesmärke med bland annat ”den okände soldatens grav”, avenynChamps-Élysées, kulturhusetCentre Georges Pompidou, där arkitekten placerat alla rör för värme, vatten, avlopp med mera på utsidan och dessutom färgkodat dem, den moderna ”triumfbågen” bestående av kontor, i nya stadsdelenLa Défense, den lillafrihetsgudinnan i Seine, obelisken vidPlace de la Concorde samtLes Halles.

I konstnärskvarteret Montmartre återfinns kända kyrkanSacré-Cœur samt teaterscenenMoulin Rouge. Kända broar är bland andraPont Alexandre III samtPont Neuf. Till Paris mer kända parker hörTuilerieträdgården,Luxembourgträdgården,Champ de Mars samtBois de Boulogne.Place des Vosges är ett torg som liknar en park och är välbesökt.

Kyrkor

[redigera |redigera wikitext]

Den tidigareklosterkyrkan Saint-Denis norr om Paris var fram till 700-talet begravningsplats för nästan alla franska kungar. KatedralenNotre Dame på stadsön räknas allmänt som ett av de första exemplen på den tidiga gotiska byggnadskonsten och var hem och arbetsplats förVictor Hugos romanfigurQuasimodo iRingaren i Notre Dame. KyrkanSainte-Chapelle ligger mittemot Notre Dame.Invaliddomen byggdes under 1600- och 1700-talen och tjänstgjorde som begravningsplats för betydande franska fältherrar, däriblandNapoleon I, På kullenMontmartre uppfördes 1876 och 1914Sacré-Cœur romersk-bysantinsk stil och på grund av sitt höga läge är kyrkan synlig vida kring.

Andra betydande kyrkor i Paris ärSaint-Germain-des-Prés,Saint-Sulpice ochLa Madeleine.

Andra sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]

Andra sevärdheter ärChaillotpalatset ochHôtel de ville samt stadsdelenMarais.Slottet i Versailles ligger cirka två mil sydväst om Paris centrum.

Bilder

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcdef]Le Splaf; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France Läst 17 februari 2010.
  2. ^”Revealed: Cities that rule the world”.CNN. 10 april 2010.http://www.cnn.com/2010/BUSINESS/04/10/cities.dominate.world/index.html. 
  3. ^ [ab]”Paris”. Nationalencyklopedin.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/paris. Läst 4 november 2023. 
  4. ^GaWC Study Group & Networks hemsida: Major Global CitiesArkiverad 2 oktober 2009 hämtat från theWayback Machine., läst 2007-06-25
  5. ^”Paris historia”. Parisguiden.eu. Arkiverad frånoriginalet den 18 september 2011.https://web.archive.org/web/20110918122234/http://www.parisguiden.eu/historia/. Läst 13 juli 2011. 
  6. ^”Lutetia”. World History Encyclopedia. 15 februari 2011.https://www.worldhistory.org/Lutetia/. Läst 4 november 2023. 
  7. ^”Clovis I”. World History Encyclopedia. 10 november 2014.https://www.worldhistory.org/Clovis_I/. Läst 4 november 2023. 
  8. ^ [abcde]”Paris:Historia”. Nationalencyklopedin.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/paris#historia. Läst 4 november 2023. 
  9. ^”La Défense – imponerande modern arkitektur”. Parisportalen. 30 april 2022.https://www.parisportalen.se/la-defense/. Läst 4 november 2023. 
  10. ^”Pariskommunen - våren 1871”. SO-rummet.se.https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/pariskommunen-varen-1871#. Läst 4 november 2023. 
  11. ^”Revolten 1968 förnyade det franska samhället i grunden”. Hufvudstadsbladet. 9 maj 2018.https://www.hbl.fi/artikel/ca9881f4-9285-496f-936e-99cf268bb4fd. Läst 4 november 2023. 
  12. ^ [ab]"Paris: le Climat".paris.fr. Läst 17 juli 2018.
  13. ^”World Weather Information Service - Paris” (på engelska). Meteo France, worldweather.org.http://www.worldweather.org/062/c00194.htm. 
  14. ^”Service d'information météorologique mondial - Paris” (på franska). Meteo France, worldweather.org/www.meteo.fr. Arkiverad frånoriginalet den 19 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110519104908/http://www.meteo.fr/test/gratuit/wwis/prev.htm?a=FR&b=194&c=00194&d=C&e=. 
  15. ^”Fortune Global 500 - France”.Fortune. 21 juli 2015.http://fortune.com/global500/l. Läst 17 juli 2018. 
  16. ^Rankin, Jennifer (20 november 2017). ”London loses EU agencies to Paris and Amsterdam in Brexit relocation”.The Guardian.https://www.theguardian.com/politics/2017/nov/20/london-loses-european-medicines-agency-amsterdam-brexit-relocation. Läst 17 juli 2018. 
  17. ^Institut National de la Statistique et des Études Économiques. ”Produits Intérieurs Bruts Régionaux (PIBR) en valeur en millions d'euros” (på franska) (XLS). Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2012.https://web.archive.org/web/20120521160011/http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/donnees-detaillees/pib-va-reg/pib-va-reg-pib-1990-2009.xls. Läst 26 april 2012. 
  18. ^”Population des régions au 1er janvier” (på franska). Institut National de la Statistique et des Études Économiques. Arkiverad frånoriginalet den 18 november 2010.https://web.archive.org/web/20101118031912/http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?ref_id=CMRSOS02137. Läst 9 november 2010. 
  19. ^INSEE. ”GDP of IDF in 2012”.http://www.insee.fr/fr/regions/idf/reg-dep.asp?theme=8. Läst 17 juli 2018. 
  20. ^World Urbanization Prospects, 2009 revision (online data)Arkiverad 31 oktober 2013 hämtat från theWayback Machine.
  21. ^PricewaterhouseCoopers, "UK Economic Outlook, March 2007", page 5. ”Table 1.2 – Top 30 urban agglomeration GDP rankings in 2005 and illustrative projections to 2020 (using UN definitions and population estimates)” (PDF). Arkiverad frånoriginalet den 10 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070610175146/http://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.asp?MediaDetailsID=863. Läst 9 mars 2007. 
  22. ^”Les emplois dans les activités liées au tourisme: un sur quatre en Île-de-France” (på franska) (PDF). Institut National de la Statistique et des Études Économiques. Arkiverad frånoriginalet den 24 mars 2006.https://web.archive.org/web/20060324231401/http://www.insee.fr/fr/insee_regions/idf/rfc/docs/alapage234.pdf. Läst 10 april 2006. 
  23. ^Frankrikes Nationella Statistikinstitut Insees hemsida: Statistik över franska regioners turistmängd, läst 2007-06-26Arkiverad 27 juni 2007 hämtat från theWayback Machine.
  24. ^Mastercard Global Destinations Index 2019.
  25. ^”Sevärdheter i Paris: Topp 10”Arkiverad 18 juli 2018 hämtat från theWayback Machine.. paris-city.se. Läst 17 juli 2018.
  26. ^Economist Intelligence Unit Worldwide Cost of Living Survey, cited in the London Telegraph, 16 mars 2018.
  27. ^”100 per cent of Frenchwomen 'victims of sexual harassment on public transport'”. The Telegraph. 17 april 2015.http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/france/11545643/100-per-cent-of-Frenchwomen-victims-of-sexual-harassment-on-public-transport.html. Läst 13 oktober 2016. 
  28. ^”Harcèlement dans les transports: «100% des femmes ont déjà été victimes»”. 20minutes.fr.http://www.20minutes.fr/societe/1587751-20150416-harcelement-transports-100-femmes-deja-victimes. Läst 13 oktober 2016. 
  29. ^Befolkningstätheten Paris kan snarast jämföras med många afrikanska och asiatiska städer än med övriga europeiska städer. I flertalet europeiska och amerikanska städer har trenden snarare varit att många flyttar från stadskärnan till förorterna. Stadskärnan inrymmer istället affärer och kontor, och är lugn på kvällen och natten. Detta är ser annorlunda ut i Paris, även om befolkningstätheten i centrum har minskat sedan 1920-talet. Minskningen sker dock knappast i samma takt som i övriga europeiska städer och i amerikanska städer.
  30. ^”La population par arrondissement de 1990 à 2009” (på franska). Mairie de Paris. 1 januari 2009. Arkiverad frånoriginalet den 27 december 2008.https://web.archive.org/web/20081227093057/http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=5427&document_type_id=5&document_id=8717&portlet_id=11661. Läst 14 augusti 2009. 
  31. ^ [ab]INSEE, Frankrike; Résultats du recensement de la population – 2007, Chiffres clésArkiverad 20 maj 2011 hämtat från theWayback Machine. Läst 26 november 2010.
  32. ^Meyer, Nicolle Aimée; Smith, Amanda Pilar (2000) (på franska), Paris dans un panier - Marchés, marchands et marchandises, Könemann Verlagsgesellschaft mbH,ISBN 3-8290-5285-5 
  33. ^Martin Aghassi (12 augusti 2024). ”Här hoppar Tom Cruise ner från taket på Stade de France i OS-avslutningen” (på svenska). SVT Sport.https://www.svt.se/sport/artikel/har-hoppar-tom-cruise-ner-fran-taket-pa-stade-de-france-i-os-avslutningen. Läst 12 augusti 2024. 
  34. ^”FC Barcelona vinner över Arsenal FC med 2-1 i finalen.”. UEFA. 17 maj 2006. Arkiverad frånoriginalet den 15 september 2008.https://web.archive.org/web/20080915063506/http://www.uefa.com/competitions/ucl/history/season%3D2005/intro.html. Läst 3 maj 2009. 
  35. ^Hansson, Rickard (28 oktober 2015)."Megaguide till den stora franska travfesten".Expressen. Läst 4 februari 2018.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Frankrikes departement
Ain ·Aisne ·Allier ·Alpes-de-Haute-Provence ·Hautes-Alpes ·Alpes-Maritimes ·Ardèche ·Ardennes ·Ariège ·Aube ·Aude ·Aveyron ·Bouches-du-Rhône ·Calvados ·Cantal ·Charente ·Charente-Maritime ·Cher ·Corrèze ·Corse-du-Sud ·Côte-d'Or ·Côtes-d'Armor ·Creuse ·Dordogne ·Doubs ·Drôme ·Eure ·Eure-et-Loir ·Finistère ·Gard ·Haute-Garonne ·Gers ·Gironde ·Haute-Corse ·Hérault ·Ille-et-Vilaine ·Indre ·Indre-et-Loire ·Isère ·Jura ·Landes ·Loir-et-Cher ·Loire ·Haute-Loire ·Loire-Atlantique ·Loiret ·Lot ·Lot-et-Garonne ·Lozère ·Maine-et-Loire ·Manche ·Marne ·Haute-Marne ·Mayenne ·Meurthe-et-Moselle ·Meuse ·Morbihan ·Moselle ·Nièvre ·Nord ·Oise ·Orne ·Pas-de-Calais ·Puy-de-Dôme ·Pyrénées-Atlantiques ·Hautes-Pyrénées ·Pyrénées-Orientales ·Bas-Rhin ·Haut-Rhin ·Rhône -Métropole de Lyon ·Haute-Saône ·Saône-et-Loire ·Sarthe ·Savoie ·Haute-Savoie ·Paris ·Seine-Maritime ·Seine-et-Marne ·Yvelines ·Deux-Sèvres ·Somme ·Tarn ·Tarn-et-Garonne ·Var ·Vaucluse ·Vendée ·Vienne ·Haute-Vienne ·Vosges ·Yonne ·Territoire de Belfort ·Essonne ·Hauts-de-Seine ·Seine-Saint-Denis ·Val-de-Marne ·Val-d'Oise ·Guadeloupe ·Martinique ·Franska Guyana ·Réunion
v  r
Listor överFrankrikes kommuner
Department i Europa
Ain ·Aisne ·Allier ·Alpes-de-Haute-Provence ·Alpes-Maritimes ·Ardèche ·Ardennes ·Ariège ·Aube ·Aude ·Aveyron ·Bas-Rhin ·Bouches-du-Rhône ·Calvados ·Cantal ·Charente-Maritime ·Charente ·Cher ·Corrèze ·Corse-du-Sud ·Creuse ·Côte-d'Or ·Côtes-d'Armor ·Deux-Sèvres ·Dordogne ·Doubs ·Drôme ·Essonne ·Eure ·Eure-et-Loir ·Finistère ·Gard ·Gers ·Gironde ·Haut-Rhin ·Haute-Corse ·Haute-Garonne ·Haute-Loire ·Haute-Marne ·Haute-Savoie ·Haute-Saône ·Haute-Vienne ·Hautes-Alpes ·Hautes-Pyrénées ·Hauts-de-Seine ·Hérault ·Ille-et-Vilaine ·Indre-et-Loire ·Indre ·Isère ·Jura ·Landes ·Loir-et-Cher ·Loire ·Loire-Atlantique ·Loiret ·Lot-et-Garonne ·Lot ·Lozère ·Maine-et-Loire ·Manche ·Marne ·Mayenne ·Meurthe-et-Moselle ·Meuse ·Morbihan ·Moselle ·Nièvre ·Nord ·Oise ·Orne ·Paris ·Pas-de-Calais ·Puy-de-Dôme ·Pyrénées-Atlantiques ·Pyrénées-Orientales ·Rhône ·Sarthe ·Savoie ·Saône-et-Loire ·Seine-et-Marne ·Seine-Maritime ·Seine-Saint-Denis ·Somme ·Tarn ·Tarn-et-Garonne ·Territoire de Belfort ·Val-d'Oise ·Val-de-Marne ·Var ·Vaucluse ·Vendée ·Vienne ·Vosges ·Yonne ·Yvelines
Departement utanför Europa
v  r
Huvudstäder iEuropa
   
Huvudstäder i ickesuveräna stater i kursiverad stil.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Paris&oldid=58472900
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp