Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras. Motivering:Källor finns endast för ett fåtal avsnitt(2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
I Indusdalen i nuvarande Pakistan uppstod en av världens tidigahögkulturer kring år 2600 f.Kr. Under årtusendena därefter ingick området i en rad olika imperier. Från 1858 var det en del avBrittiska Indien, som 1947 delades i de två självständiga staternaIndien och Pakistan. Staten Pakistan omfattade inledningsvis även det område som 1971 bröt sig ut i form av den självständiga statenBangladesh.
Den soaniska kulturen fanns i området under äldre stenåldern (paleoliticum ca. 500 000 till 125 000 f.Kr). Den är benämnd efter Soandalen nära det modernaRawalpindi, Lämningar från soanisk kultur finns på flera platser iSiwalikbergen som löper mellanHimalaya och det sydliga slättlandet hela vägen mellanIndus ochBrahmaputra. Bland de arkeologiska fynden finns olika typer av stenverktyg, bland annat handyxor.[1] De förmoderna människor som bodde i regionen under den här tiden var inteHomo sapiens utanHomo erectus.[källa behövs]
Under yngre stenåldern (neoliticum) ochkopparåldern fannsMehrgarh-civilisationen på Kachiplatån iBaluchistan. En utgrävning 1974 visade att det förekommit jordbruk (bland annat odlades korn och vete), boskapsskötsel (får,getter,kor) och i området redan under perioden 7000–5500 f.Kr. Den visade också att de tidiga bosättarna bodde ilerhus. Under senare delen av eran (5500–2600 f.Kr) finns tecken på att bosättarna i ökad grad ägnade sig åt olika hantverk och att de hade kunskapen att kunna laga tänder. Platsen ligger vid huvudvägen mellan nuvarandeAfghanistan och Indusdalen, och det antas att sträckan mycket tidigt varit en del av en längre handelsväg mellan Västasien och den indiska subkontinenten. Likheter hos fynden tyder på att det redan före 5500 f.Kr. fanns någon sorts förbindelse mellan Mehrgarh ochMesopotamien.[2]
I Indusdalen uppkom den första mer utvecklade civilisationen i Pakistan-regionen. Civilisationen sträckte sig även över Sarasvati, och kallas därför ofta för Indus-Sarasvati. Tidsmässigt kan civilisationen dateras till 3300-1700 före Kristus. Betydande städer under denna tid varHarappa,Dholavira,Kalibangan, Lothal,Mohenjo-daro ochRakhigarhi. 2500-2000 före Kristus fanns också Kullikulturen i södraBalochistan, vilka hade liknande bosättningar som i andra delar av Indusdalen.[källa behövs]
I början av andra årtusendet före Kristus migrerade stammar frånCentralasien ochstäpperna i södraRyssland till regionen. De bosatte sig mellanKabulfloden och Övre Ganges-Yamuna-floden. Nutida forskare menar att dessa ariska grupper kom in i landet gradvis och att de inte var inriktade på något fientligt maktövertagande[3].
Denvediska civilisationen (1500–500 f.Kr), skapad av indoarierna, lade grunden tillhinduismen som kom att bli djupt förankrad även i dagens Pakistan.[4] Under den vediska eran skrevsRig Veda och grunderna för hinduismen lades. StadenTaxila nära nuvarande Rawalpindii norra Pakistan blev under den här tiden centrum i riketGanhdara.[källa behövs]
Därefter styrdes området av en rad storriken, till exempelakemenidiska Perserriket från cirka 519 f.Kr. Slätterna runtIndus formade de mest befolkade och rikasatrapierna i det Akemenidiska kejsardömet i nästan 200 år, frånDareios I:s regim (522–485 f.Kr.). Dess arv påverkade regionen till exempel införandet avarameiska skrivtecken, som akemeniderna använde för detpersiska språket, men efter slutet av det akemenidiska styret blevkharosthiska ochgrekiska skrivtecken mer populära.[källa behövs]
Alexander den store erövrade området år f.Kr.[5] Efter Alexanders död splittrades hans rike omgående och dagens Pakistan regerades av två av hans generaler,satrapernaEudemus ochPeithon, Efter Alexanders bortgång år 323 före Kristus delade hans generaler upp imperiet mellan sig. MakedoniernSeleucus upprättadeSeleukiderna, vilket även sträckte sig över Indusdalen.[6]. Omkring år 250 före Kristus bröt sig den östra delen av detta rike loss och bildade detGreko-baktriska kungadömet. På 310-talet f.Kr. erövrades området avMauryariket. EfterAshokas död kollapsade Mauryariket runt år 185 f.Kr. varpåDemetrios I av Baktrien invaderade området och grundlade detIndo-grekiska riket. Efter detta rikes sammanbrott runt år 10 övertog denindo-skytiska dynastin herravälde över regionen och avlöstes omkrimng år 100 av Indo-Partiska kungadömet,som efterträädes avkushanerna.f[7]
Det grekisk-baktriska kungariket i sin största utsträckning cirka 180 f. Kr.
Gupta-imperiet existerade ungefärligen åren 320-600 efter Kristus och täckte då en stor del av den indiska subkontinenten, inklusive delar av nuvarande Pakistan. Dynastin räknas som en klassisk civilisation[8] och perioden präglades i stort av fred, ökat välstånd, kulturell blomstring samt en rad vetenskapliga framsteg. Framstegen gjordes inom allt från ingenjörsvetenskap och upptäckter till astronomi, matematik och filosofi.[9] Bland annat av dessa skäl kallas perioden för Indiens gyllene tid (Golden Age of India)[10] Under dynastins kulturella höjdpunkt skapades magnifik arkitektur, skulpturer och målningar.[11] Framstående vetenskapsmän var bland andraKalidasa,Aryabhata,Varahamihira,Vishnu Sharma,Vatsyayana ochPrashastapada.[12][13][14] Det förekom också långväga handel och genom den påverkade Gupta-dynastin näraliggande regioner såsom Indokina och Malaysia-regionen[15]. En viktig social förbättring gentemot tidigare epoker var också att "medborgarna" inte behövde ansöka hos myndigheterna om pass för att resa till de olika delarna av imperiet.[16]
Gupta-imperiet då det var som störst (grått), inklusive vasallstater (grönt).
De vita hunnerna, även kallade heftaliterna, var ett centralasiatiskt folk som vid mitten av 400-talet vandrade söderut och invaderade såväl nuvarande Afghanistan som Indien. Den persiska sassaniddynastin besegrades 454 och 455 nådde man Indien. Där la man under sig norra delen av riket, Punjab, Gujarat och Malwa intogs till exempel år 510, och man höll sig kvar i norra Indien till år 527. Hunnernas välde besegrades slutgiltigt år 562.[källa behövs]
Fram tillperserrikets fall vid mitten på 600-talet befann sig nuvarande Pakistan i gränsområdet mellan persisk och indisk kultur och påverkades kuturellt från båda håll. Indo-partisanerna och kushanerna på den indiska platån medan det persiska Sassanidimperiet dominerade i södra och sydvästra Pakistan. Blandningen mellan indiska och persiska kulturer i regionen gav upphov till en speciell sassanitisk kultur, vilken var särskilt stark i Balochistan och i västra Punjab.[källa behövs]
Den arabiske härförarenMuhammad ibn Qasim erövrade området år 711 vilket i dagens officiella historieskrivning betecknar grunden för Pakistan.[17] Efter den islamska erövringen spredsislam i regionen ochsufiska missionärer bidrog till att konvertera större delen av befolkningen. Därpå följde en lång rad muslimska dynastier och riken, inte minst underDelhisultanatet (1206-1526), innanMogulriket övertog kontrollen, vilket medförde en indo-persisk kulturell guldålder.
Mogulriket var ett rike som när det var som störst sträckte sig över hela Sydasien. Under 1700-talet försvagades Mogulriket gradvis och i maktvakuumet bildadesSikhiska riket som under 1800-talets första hälft erövrades av detBrittiska Ostindiska Kompaniet, vars kolonialherravälde även sträckte sig till dagens Pakistan. I försvagad form bestod mogulriket till 1858 då Indien, inklusive nuvarande Pakistan, blev en besittning under brittiska kronan.
1739 erövrade den persiske kejsarenNader Shah merparten av Baluchistan och Indusdalen.
Efter Nader Shahs bortgång upprättades Durranikungadömet1747 av en av hans generaler, den pashtunske stamhövdingenAhmad Shah Abdali. Han tog sig hederstitelnDurr-e Dauran ("Pärlornas pärla") och Abdali-stammen tog då namnetDurrani. Ahmed Durrani räknas idag som den afghanska statens grundare. Han hade ambitionen att bygga ett imperium, invaderade Indien flera gånger och plundradeDelhi,Amritsar ochAgra. Han dog 1772 och efterträddes av sin son Timur Shah Durrani som 1775 flyttade huvudstaden från Kandahar till Kabul. Durannikungadömet inkluderade större delen av nuvarande Pakistan:Kashmir,Peshawar,Daman,Multan,Sind ochPunjab.[18]
Det brittiska styret över den indiska subkontinenten kan delas upp i perioden före och efter det blodigaSepoyupproret, som var ett vredesutbrott grundat på känslan av sociala orättvisor och sårade religiösa känslor. Innan detta uppror förvaltades de brittiska territorierna på kontinenten av Brittiska Ostindiska Kompaniet. Efter upproret tog det brittiska parlamentet (den 2 augusti 1858) ett beslut som innebar att subkontinenten istället blev en besittning under den brittiska kronan. Brittiska Indien omfattade nuvarandeIndien,Pakistan,Bangladesh,Myanmar ochSri Lanka.
1906 grundades organisationenAll India Muslim Leage för att försvara demuslimska intressena i de muslimskt dominerade delarna av Indien som då var ännu var en brittisk koloni. Under slutet av1930-talet ökade organisationens popularitet. Rörelsen leddes då avMuhammed Ali Jinnah, som anses vara Pakistans grundare och som i Pakistan bär hederstitelnQuaid-e-Azam (Den store ledaren). Jinna betraktas som landets grundare eftersom han lanserade tvånationslösningen och eftersom han lyckades få organisationen att ställa sig bakom detta krav iLahoredeklarationen 1947. Deklarationen krävde upprättandet av två oberoende stater för muslimer i den östra och västra delen av Brittiska Indien. Jinna dog själv 1948, ett år efter Pakistans tillkomst.
Pakistan bildades som självständig stat 14 augusti1947 i samband med attBrittiska Indien upplöstes. Dåvarande Pakistan bestod då av två geografiskt skilda regioner,Västpakistan och Östbengalen (sedermeraÖstpakistan). Redan 1948 deklarerade den pakistanske ledaren Jinnah iDhaka atturdu skulle bli det enda officiella statsspråket i Pakistan, vilket ledde till omfattande protester i landets östra region.
Då generalYahya Khan lämnade över makten tillZulfikar Ali Bhutto, grundaren av landets dominerande partiPakistan Peoples Party (PPP), övergick landet till civilt styre igen. Ali Bhutto var president 1971-1973 och premiärminister 1973-1977. 1979 dömdes han till döden av den högsta domstolen för att ha godkänt ettmord på en politisk opponent.[19] En kritiserad dom där de i juryn som ville fria honom hoppade av eller kände sig sjuka när domen skulle falla.[20]
Pakistan hade under kriget varit allierat med USA. Då Sovjetunionen invaderadeAfghanistan förnyades och fördjupades denna amerikansk-pakistanska allians.
1988 till 1999 styrdes Pakistan av civila regeringar.Benazir Bhutto, som var den första kvinnliga ledaren för ett muslimskt land, ochNawaz Sharif valdes båda två gånger. Båda fick emellertid också lämna ifrån sig makten på grund av anklagelser omkorruption. Under senare delen av 1990-talet var Pakistan en av tre länder som erkände Talibanregeringen och MullahMohammed Omar som legitima makthavare iAfghanistan.
Tredje militära eran och mordet på Benazir Bhutto (1999 - 2007)
Efter en självvaldexil på åtta år återvände Benazir Bhutto till Pakistan i oktober2007 och ställde upp ipresidentvalet 2008. Efter bara två månader i valkampanjen, den 27 december, föll hon offer för ensjälvmordsbombare. Hon blev skjuten i nacken och dog tämligen omedelbart. I attacken dog även 20 ytterligare personer och många fler skadades, eftersom mördaren även utlöste en bomb i samband med skottet.
Benazir Bhuttos make Asif Ali Zardari tog över ledningen avPakistan Peoples Party (PPP) efter att hon mördats. Zardari har suttit 11 år i fängelse förmord ochkorruption. I september 2008 vannAsif Ali Zardari presidentvalet i Pakistan. Zardari hade tidigare suttit fängslad i elva år för korruption och anklagades för andra grova brott. Själv sade han att anklagelserna var falska och politiskt motiverade.[21]
I juli 2017 avgick Pakistans premiärministerNawaz Sharif på grund av misstänkta kopplingar till skatteparadis. Fallet var inte helt unikt i Pakistan. Ingen av Pakistans premiärministrar hade nämligen någonsin suttit i sitt ämbete en hel premiärministerperiod. Det var andra gången en sittande premiärminister i Pakistan diskvalificeras av en dom i Högsta domstolen. Nawaz Sharif själv hade också redan två gånger tidigare tvingats bort från premiärministerposten i förtid.[22]
Sedan augusti 2018 har Pakistan styrts av premiärministerImran Khan, vars regering domineras stort av hans eget parti Pakistans rörelse för rättvisa (PTI). I parlamentsvalet i juli samma år lyckades Khan locka såväl unga stadsbor som konservativa islamister med löften om allt från korruptionsbekämpning inom eliten till stöd för Pakistans omstridda hädelselagar.[23]
^Erdosy, George (1995). The Indo-Aryans of ancient South Asia: language, material culture and ethnicity. Berlin; New York: Walter de Gruyter.ISBN 3110144476.